DILI, 30 Juñu 2025 (TATOLI)—Embaixadór Thailándia iha Timor-Leste (TL), Atipat Rojanapaibulya, hamutuk ho Diretór Internasionál JYL, Jackson Lay, entrega apoiu finanseiru ho montante $2.800 no pakote Mie Instant 2.000 ba Fundasaun Alola.
“Pakote Mie Instant hamutuk 2.000 ne’e sosa husi rendimentu husi eventu Semana Gastronomia Thailándia ne’ebé organiza hamutuk husi Embaixada Reál Thailándia no Otél Palm Springs Dili,” Embaixadór Thailándia iha Timor Leste, Atipat Rojanapaibulya, hateten iha Embaixada Thailándia Faról, Dili, segunda ne’e.
Nia dehan, programa apoiu ne’e ho objetivu atu harii kapasidade empoderamentu ekonómiku feto Timor-Leste nian.
Nia hateten katak Thailándia iha kompromisu atu hametin seguransa umana no hakbiit feto no labarik sira iha Timor-Leste, ho foku ba hadi’a sira-nia saúde, edukasaun no oportunidade ekonómika.
“Governu Thailándia liuhusi Embaixada Reál Thailándia iha Dili fó ona apoiu iha forma fundu no sasán ba Fundasaun Alola dezde tinan 2012,” Embaixadór ne’e haktuir.
Iha fatin hanesan, Prezidente Fundasaun Alola, Maria Imaculada Guterres, hato’o nia apresiasaun ba apoiu kontinuadu husi Embaixada Reál Thailándia.
“Fundu sira sei uza hodi fornese kapasitasaun ba grupu artezanatu sira iha termu sira hadi’a kualidade produtu nian no diversifikasaun produtu no hodi permite grupu asesu ba oportunidade sira merkadu nian liuhosi espozisaun sira,” Maria esplika.
Nia dehan, ida-ne’e ho objetivu atu grupu ne’e bele hamosu rendimentu hodi hatán ba nesesidade família nian.
Fundasaun Alola harii iha tinan 2001 husi Kirsty Sword Gusmão, Espoza Atuál Primeiru Minisitru, Kay Rala Xanana Gusmão. Fundasaun ne’e ho estatutu naun-lukrativu ne’ebé implementa ona programa oinoin iha área edukasaun, saúde, advokasia no dezenvolvimentu ekonómiku hodi hadi’a feto no labarik sira-nia moris iha Timor-Leste.
Entrega apoiu nian marka mós momentu importante hosi Liurai-feto Suthida Bajrasudhabimalalakshana nia aniversáriu iha loron 3 Juñu 2025.
Liurai-feto durante ne’e sai hanesan apoiante ida-ne’ebé maka’as ba empoderamentu feto no protesaun ba labarik. Kolaborasaun ida-ne’e hanesan ezemplu ida kona-ba kompromisu Liurai-feto nian atu hadi’a feto no labarik sira-nia moris.
Jornalista: Felicidade Ximenes
Editór: Xisto Freitas da Piedade





