iklan

HEADLINE, SAÚDE

Timor Leste rejista kazu konfirmadu variante Omicron na’in-rua

Timor Leste rejista kazu konfirmadu variante Omicron na’in-rua

COVID-19 variante foun Omicron. Imajen/Espesiál.

DILI, 02 fevereiru 2022 (TATOLI)— Diretora Jerál Prestasun Saúde, Ministériu Saúde (MS), Odete da Silva Viegas, informa daudaun ne’e Timor Leste rejista ona kazu konfirmadu pozitivu ba variante Omicron na’in-rua.

Diretora Jerál Prestasaun Saúde, Odete da Silva Viegas. Imajen Tatoli/Francisco Sony

“Ita deteta ona kazu konfirmadu pozitivu variante Omicron na’in-rua. Hafoin hetan rezultadu hosi Melbourne-Austrália ne’ebé ita haruka amostra bá, maibé provavelmente kazu pozitivu sira ne’e mós ita bele suspeita ona ba  mós variante Omicron  mak iha ona transmisaun  iha komuniddae nia leet. Maibé ita presiza mós konfirma laboratóriu iha Austrália hafoin ita bele deklara   katak Omicron númeru aumenta iha ita-nia rain,” Diretora Jeral ne’e,  hateten ba jornalista sira iha armazein SAMES-Kampu-Alor, kuarta ne’e.

Notísia relevante:  Variante Omicron da’et lalais liuhosi ema ida ba ema seluk

Nune’e, nia husu husu ba populasaun sira labele pániku tanba variante Omicron ne’e nia transmisaun lais, maibé nia gravidade laiha.

MS  husu ba populasaun sira kontinua intensifika nafatin medida prevensaun no labele halibur malu atubele prevene virus ida ne’e.

“Kazu rua ne’e ema sira viajante, maibé ema sira ne’e pasajeiru sira tama mai no sira mós husu halo auto-izolamentu iha uma no na’in-lima mak halo isolamentu iha Lahane. Agora sira halo auto-izolamentu iha uma mak ekipa saúde pilar hitu nia responsabilidade atu halo monitorizasaun ba ema sira ne’e,” Nia informa.

Governu kontinua esforsu hasa’e kobertura vasina nian no husu ba komunidade sira ne’ebé mak seidauk simu vasina doze dahuluk bele hakbesik-an ba fasilidade saúde  hodi simu vasina.

Sidadaun sira ne’ebé simu ona vasina kompletu bele iha ona imunidade hodi hatan ba iha varienta foun ka Omicron ne’e.

“Ita-nia preokupasaun mak ba ema sira idozu no ema sira ne’ebé ho moras komplikadu, nune’e ida ne’e ita-nia alerta ba populasaun hodi kolabora hamutuk  hodi hakbesik-an ba fatin vasina  ne’ebé  mak besik  hodi hetan sira-nia vasina,” nia afirma.

Ministériu Saúde halo hela esforsu entermús rekursu umanu  ne’ebé mak iha tinan  2020 atu kontinua mantein, fasilidade no infraestrutura  atu kazu variante foun aumenta bele halo atendimentu di’ak.

Notísia relevante: COVID-19: kazu detetadu foun 159 no ativu 237

Jornalista : Felicidade Ximenes

Editór        : Florencio Miranda Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!