iklan

NASIONÁL, INTERNASIONÁL

Nuno Gomes Enkoraja Timoroan Sira Aprende Portugés

Nuno Gomes Enkoraja Timoroan Sira Aprende Portugés

Eis-futebolista nasionál no internasionál husi Portugal, Nuno Gomes. Imajen/online.sapo.pt

LISBOA, 01 jullu 2019 (TATOLI)-Eis-futebolista nasionál no internasionál Portugal, ho naran koñesidu mundiál, Nuno Gomes, enkoraja timoroan sira atu aprende língua inkluzivamente língua ofisiál Timor-Leste nian, ne´ebé konsagra ona iha Konstituisaun RDTL (Repúblika Demokrátika Timor-Leste) artigu 13º (lian ofisiál no nasionál).

Katak, 1) Repúblika Demokrátika Timor-Leste nia lian ofisiál maka Tetun no Portugés. 2) Estadu valoriza no dezenvolve Tetun no lian nasionál sira seluk.

Jornalista TATOLI.IP, Rafy Belo, hlao entrevista ho Eis-jogadór Portugal, Nuno Gomes.

Vamos falar Português! Mai ita ko´alia Portugés!,” enkoraja eis-futebolista Portugal, Nuno Gomes ho lian portugés no tetun bainhira entrevista ho Ajénsia TATOLI ho RTTL.EP, iha Otel Amazonia, Lisboa-Portugal, segunda (01/07/2019).

Eis-jogadór selesaun nasionál portugeza “Seleção das Quinas” ho pozisaun avansadu (Ponta de Lança) bainhira sei ativa iha mundu futeból ho naran kompletu Nuno Miguel Soares Pereira Ribeiro, ne´ebé moris iha Amarante Portugal ne´e konsidera katak língua ne´e ferramenta importante tanba nu´udar konstrusaun identidade nasaun nian.

“Ha´u hanoin katak ne´e importante. Kontinua iha relasaun entre Portugal ho Timór; iha ligasaun istórika no umbilikál. Iha Portugés barak mós agora serbisu iha Timór, ha´u hanoin importante halo esforsu atu kontinua língua portugeza, investe iha Timór, iha ne´ebé bele mós alarga liután ba territóriu (Timor-Leste). Portantu, ha´u iha ne´e (entrevista ho jornalista), ho ksolok tebes, bele mós hato´o mensajen ida ba ema sira (timoroan) hodi kontinua haree ba Portugal, haree ba língua portugeza, nu´udar lian maun-alin”.

“Ha´u espera katak timoroan bele entende, bele ko´alia língua portugeza,” espera Nuno Gomes ho altura 1,81 m (metru), ne´ebé iha karreira profisionál nu´udar jogadór envolve ona iha klube profisionál sira, iha nivel nasionál (Portugal) no internasionál hanesan Amarante FC (Inísiu Nuno Gomes joga), Boavista (iha époka 1994-1995, nu´udar klube dahuluk Nuno Gomes envolve bainhira sei idade 16 nu´udar karreira profisionál no marka golu 23 iha jogu dala 79, iha époka tolu), Benfica (1997-2000), Fiorentina-Italia (2000), mai fali Benfica iha 2002-2005, Sporting Clube de  Braga (2010-2011), Blackburns Rovers iha Inglatera (2012-2013 no hakotu nia karreira profisionál nu´udar futeból iha klube inglés sira nian), ne´e.

Relasiona ho lian portugés iha Timor-Leste, tuir dadus estatístiku, Sensu uma-kain Timor-Leste iha 2015, kuaze timoroan porsentu 50 ho idade 15-24 bele ko´alia, lee no hakerek kompara ho Sensu 2010 porsentu 39,3 (idade 15-24). Enkuantu, faixa etária husi idade 6 ba leten, 33,3 porsentu ko´alia portugés.

Bazeia ba dadus estatístiku ne´e, Eis-Futebolista Portugal ne´e hateten: “Ha´u hanoin katak iha buat hirak ne´e hotu tenke iha kontinuidade boot liután, kooperasaun liután entre instituisaun oioin, tantu portugés no mós timorense, atu labele husik mós ko´alia dalen portugés iha Timor tanba ha´u hanoin katak ligasaun ida ne´e sempre eziste, hanesan istória hateten nanis ona, kmo´ok tebes, nasaun rua ne´e (Portugal ho Timor-Leste) sei hetan ligasaun kontinua”.

Eis-Jogadór internasionál no nasionál Portugal, “fuan domin” husi kazál Joaquim Ribeiro (Pai-saudozu) no Conceição Ribeiro (mãe) ne´e akresenta mós katak: “Ohin loron iha sosiedade ne´ebé mak ita moris ba no ho fasilidade ne´ebé mak eziste, loron ida ita iha nasaun ida, loron ruma iha nasaun seluk, ita mós em termos profisionál, importante joven sira mós bele ko´alia língua oioin, portugés mós nu´udar língua ida ko´alia barak liu iha mundu”.

Dadus Observatório da Língua Portuguesadivulga, portugés nu´udar dalen ne´ebé tuur iha pozisaun dalima husi lian 10 ne´ebé ko´alia barak liu iha mundu; portugés ho gráfiku 261 no inglés-pozisaun dahaat ho gráfiku 335. Seluk, españa (441-nu´udar lian daruak ko´alia barak liu iha mundu) no mandarin (841- nu´udar lian dahuluk, lidera lian sira hotu, ko´alia barak liu iha mundu).

Tuir site Internet World Stat, língua portugeza ne´ebé apár ho tetun nu´udar língua ofisiál husi loron ba loron aumenta ba beibeik no nu´udar lian da-lima ne´ebé uzadu liu iha internet; sibernauta na´in millaun 82,5 husi país sira iha kontinente lima (Austrália, Amérika, Áfrika, Ázia no Eropa) iha mundu ne´e.

Iha Facebook, portugés nu´udar lian ne´ebé uza liu no tuur iha pozisaun datoluk, inglés ba pozisaun dahaat no españól dalima. Katak, língua portugeza nia utilizadór sira hamutuk ema rihun 585; inglés nia utilizadór sira hamutuk millaun 359 no españól nia utilizadór sira hamutuk ema na´in rihun 142. Alende ida ne´e, ho aumenta liu porsentu 800 entre 2010 no 2012.

Nune´e mós iha Twitter, portugés mós nu´udar língua ne´ebé uzada liu, reprezenta porsentu 12 husi totál tweets sira ne´ebé haruka ona. Tuir mai, inglés ho porsentu 39 no lian japonés ho porsentu 14.

Tuir tan dadus estatístiku Observatório da Língua Portuguesa katak ema ne´ebé ko´alia portugés hamutuk na´in 244.392.

Ko´alia iha kontinente lima, língua portugés nu´udar língua ofisiál Angola (19,8 milloens abitante), Brazil (194,9 milloens), Mozambique (23,3 milloens), Portugal (10,6 milloens), São Tomé e Príncipe (165 mil), Timor-Leste (1,1 milloens) no seidauk inklui Guiné Equatorial.

Língua luzófona ne´e mós ko´alia iha fatin sira ne´ebé mak istórikamente Portugal pasa ona, iha tempu navegasaun no kontemporánea hanesan Macau, Goa (India) no Malaca (Malázia).

Bazeia mós ba relatu Observatório da Língua Portuguesa, portugés mós ko´alia barak liu iha emisfériu súl, ho falante rihun 217 iha Angola, Brazil, Mozambique, São Tomé e Príncipe no Timor-Leste.

Entre língua europeia sira seluk, portugés mosu nu´udar “terceira língua mais falada” no estudu ida husi Bloomberg(indústria teknolojia no media massa Amérika ida) konsidera lian ne´e nu´udar lian da-neen ne´ebé uza liu iha mundu eh atividade negósiu.

“Portantu, ha´u hanoin ba joven timoroan sira, importante tebes mós bele ko´alia portugés,” konsidera eis-jogadór Portugés, ne´ebé iha tinan 2014 asume funsaun nu´udar asesór prezidente klubu Benfica, Luís Filipe Vieira, ba área internasionál no 2015 nu´udar Diretór Jerál Caixa Futebol Campus-Sentru Formasaun, Treinu no Estájiu Sport Lisboa e Benfica, situadu iha Seixal, Lisboa.

Eis-kapitaun Benfica ho númeru kamizola 21 ne´e haklaken, tantu iha futeból, tantu iha vida, atu hetan susesu, ita tenke duni tuir ita mehi no tau iha ulun katak tenke duni mehi ne´e hodi sai realidade ida. “Portantu, serbisu barak, forsa vontade mós tenke ua’in, dedikasaun, sempre importante. La iha buat ida importante, se ita tuur no hein de´it sasan (susesu) mosu mai. Importante mak hakat husi mehi nia kotuk hodi halo, serbisu atu nune´e ikus mai bele atinje objetivu”.

“Ita tenke serbisu barak, beibeik, hodi bele atinje buat ne´ebé ita hakarak. La iha buat ida sei mai para rasik iha ita,” enkoraja Eis-futebolista Nuno Gomes, ne´ebé vizita ona Timor-Leste iha loron 15 to´o 18 maiu 2010 ne´e .

Figura futebolista ida husi Portugal-nasaun belun no membru CPLP (Comunidade dos Países da Língua Portuguesa) ne´e fó hanoin mós ba timoroan sira katak keta haluha ita-nia abut, komprende katak Portugal no Timór kontinua iha ligasaun efetiva boot tebes.

“Tanba ne´e, língua portugeza importante joven sira bele entende, bele ko´alia no loke odamatan mós ba futuru katak ba sira-nia futuru vida profisionál no depois tanba razaun istórika, sei sai bonitu liu entre Portugál ho Timór kontinua kaer liman hamutuk,” konsidera eis-futeból, Nuno Gomes, kaben husi Patrícia Aguilar (2006) no aman ba nia oan feto, Laura Gomes, ho simpátiku perante jornalista timoroan sira iha entrevista.

Lee mós: https://catedraportugues.uem.mz/?__target__=lista-bibliografia-timor-leste

Jornalista      : Rafy Belo

Editór            : Francisco Simões

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!