DILI, 4 setembru 2019 (TATOLI) – Tinan 20 liubá, iha loron 30 agostu 1999, maski situasaun krítiku nia laran, timoroan sira vota ba opsaun rua mak hanesan, simu proposta autonomia espesiál hodi nafatin ho Governu Indonézia ka la simu proposta ne’e hodi lori Timor-Leste ba independénsia, nune’e iha loron 4 setembru 1999, Organizasaun Nasaun Unida (ONU) fó sai rezultadu iha Hotel Mahkota (atuál Hotel Timor).
Eis Xefe Misaun ONU ba Eleisaun iha Timor-Leste no Atuál Reprezentante Espesiál Sekretériu-Jerál ONU no Xefe UNAMET, Ian Martin, hateten ho aten barani no determinasaun, povu Timor-Leste mosu ho númeru boot hodi vota iha Konsulta Populár (Referendu), atu espresa sira nia vontade ba distinu territóriu ne’e.

“Votu hirak ne’e konta no komisaun eleitorál halo avaliasaun ona ba reklamasaun pendente hotu no sertifika ona rezultadu. Tanba ne’e, atu kumpri tarefa ne’ebé fó fiar ba ha’u iha Akordu 5 Maiu, ha’u fó sai rezultadu votasaun hamutuk a-favór 94.388 no kontra 344.580”, haktuir atuál Reprezentante ONU, ne’ebé lee fila-fali rezultadu eleisaun tinan 20 liubá, iha Hotel Timor, kuarta ne’e.
Nune’e, rezultadu ne’e korresponde pursentu 21,50 kontra pursentu 78,50, hosi 450.000 ne’ebé rejistadu atu tuir votasaun, inklui 13.000 votu iha estranjeiru, enkuantu 438.968 votu mak válidu.
Nia hatutan: “Tanba ne’e, Timor-Leste rejeita ona autonomia no espresa ninia hakarak atu inisia prosesu tranzisaun ba independénsia. Hafoin tinan 24 iha konflitu, agora tempu atu hakotu saida mak ita hakarak, nune’e sei sai tranzisaun ne’ebé ho ordén no dame ba independénsia”.
Lori ONU nia naran, Ian Martin husu povu hodi pasiénsia no kalma no husu líder sira bele kolabora hamutuk.
“Agora tempu ba ita hotu aproveita oportunidade atu hamriik metin, nune’e bele serbisu hamutuk iha dame nia laran, hodi lori ba situasaun estabilidade no prosperidade ba jerasaun futuru timoroan”, nia dehan.
Xefe Misaun ne’e mós husu Governu Indonézia ne’ebé fó posibilidade ba prosesu Konsulta Populár no inisiativa hanesan estadista ida, hodi mai bele garante responsabilidade no kumpri responsabilidade atu mantein lei no órden iha territóriu Timor-Leste.
“Ha’u mós agradese ba Indonézia no Portugal ba kompromisu no konsisténsia iha prosesu ne’e. Ha’u fiar katak Governu sei kumpri ninia obrigasaun ne’ebé halo ona iha Akordu 5 Maiu.
Nune’e mós, nia garante ba Governu (Indonézia) katak ONU sei serbisu hamutuk atu bele implementa didi’ak rezultadu husi Konsulta Populár, liuhosi prosesu pasífiku no ordenadu.
“Ha’u garante ba povu Timor-Leste katak ONU sei la husik Timor-Leste durante ninia tempu tranzisaun ba independénsia”, nia afirma.
Jornalista: Hortençio Sanchez
Editór: Xisto Freitas