iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, HEADLINE

Alfándega Halo Ona Reforma ba Pilár Haat

Alfándega Halo Ona Reforma ba Pilár Haat

Diretór Jerál Autoridade Aduaneira (AA)/Alfándega, José António Fátima Abílio. Imajen Tatoli/Egas Cristovão.

DILI, 08 marsu 2020 (TATOLI)–Diretór Jerál Autoridade Aduaneira (AA)/Alfándega), José António Fátima Abílio, informa Alfándega hahú halo ona reforma iha tinan-2014 ne’ebé hahú kedas husi sistema, maibé daudaun ne’e halo ona reforma ba pilár haat.

Diretór Jerál AA hato’o lia hirak ne’e, relasiona ho parte Kámara Komérsiu no Industria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portugés) ne’ebé foin lalais realiza workshop ida kona-ba “Difikuldade Importadór no Esportadór ho Sistema Alfándega iha Timor-Leste”, no iha biban ne’e entidade sira husu atubele halo reforma servisu Alfándega hodi bele fasilita merkadoria setór privadu sira.

Notísia Relevante: CCI-TL Konsidera Presiza Halo Reforma iha Servisu Alfándega

“Reforma dahuluk ne’ebé Alfándega halo ona maka enkuadramentu legál ne’ebé konsege halo revizaun ba lei no daruak ba sistema ne’ebé antes ne’e uza Asycuda ++ atualiza ba Asycuda World no iha versaun ne’e konsege halo konfigurasaun no ajusta ho lei no prosedimentu sira”, tenik José António ba Agência Tatoli iha ninia knaar fatin, Palásiu Governu, foin lalais ne’e.

Nia hatutan, reforma datoluk ne’ebé parte Alfándega halo maka reforma ba rekursu umanu.

“Klaru ita presiza investe iha rekursu. Reforma ne’e ita tenke liuhosi prosesu ida hanesan rekrutamentu no rekrutamentu ne’e rasik tinan kotuk halo ona maibé to’o agora seidauk konklui, ita foin atu konklui iha tinan ida-ne’e, atubele halo tan rekrutamentu foun, nune’e bele kompleta membru na’in-70”, nia akresenta.

Nia realsa, parte Alfándega halo ona diskusaun ho Administrasaun Aduaneira seluk atu fó kapasitasaun ba funsionáriu sira, tanba ne’e prepara hela planu atu reforma rekursu umanu ba futuru. Nune’e mós kona-ba orgánika, ne’ebé ajusta ona tuir orgánika foun ne’ebé maka autoridade iha.

Nia dehan tan, reforma ikusliu mak parte Alfándega halo ona mak infraestrutura.

“Infraestrutura ne’e mak ita sei enfrenta problema balun, tanba atu halo reforma infraestrutura tenke iha ligasaun ho orsamentu kapitál dezenvolvimentu no kapitál menór. Se ita la’o hela ho rejime duodesimál, difísil tanba rejime ne’e ita labele uza ba kategoria rua ne’e tanba ita uza de’it ba kategoria saláriu no vensimentu no bens no servisu atu mákina Estadu bele la’o nafatin”, dirijente ne’e adianta.

Nia subliña, maski parte Alfándega seidauk halo reforma ne’ebé boot liu maibé reforma balun halo  ona atu hatán ba nesesidade.

“CCI-TL nu’udar parseiru ba Alfándega se nia dehan presiza reforma, presiza dehan reforma iha parte ne’ebé. Ami rekoñese laiha funsionáriu Alfándega ida-ne’ebé maka perfeitu no lei kada tinan muda, tanba ne’e mak ita buka halo reforma atubele hadi’a buat barak”, José António argumenta.

Maski nune’e, Diretór Jerál ne’e konfesa katak parte Alfándega halo reforma ona iha fatin balun.

“Ezemplu iha prosesu libertasaun merkadoria, agora lais liu kompara ho uluk ne’ebé to’o semana rua ka tolu maka sasán foin sai, maibé agora sai lais liu. Ba kanál mean, loron tolu to’o lima sasán sai ona tanba tenke halo inspesaun fízika maibé ba kanál verde iha oras 24 nia laran sasán bele sai ona. Importante maka antes sasán atu sai husi portu sira tenke selu uluk taxa”, nia salienta.

José António refere liután kona-ba esforsu ne’ebé maka Alfándega halo atu hadi’a instituisaun maka loke complaint boxatu sé maka atu krítika Alfándega bele hakerek iha ne’ebá.

“Loke hotu maibé laiha ema ida mak halo complaint. Tanba ne’e tenke iha komunikasaun no kooperasaun, tantu setór privadu no instituisaun tenke servisu hamutuk tanba setór privadu hanesan parseiru dezenvolvimentu ba instituisaun Estadu, liuliu Alfándega ne’ebé maka fasilita sira ninia komérsiu no negósiu”, nia subliña.

Alfádega Seidauk Simu Komunikasaun Husi CCI-TL

Maski parte CCI-TL konsidera presiza refora Alfándega, maibé parte CCI-TL rasik seidauk halo komunikasaun ba parte Alfándega nu’udar parseiru.

Diretór Jerál Alfándega, José Abílio hateten parte Alfandega seidauk simu komunikasaun husi CCI-TL tanba tuir fórum kada fulan-neen hasoru-malu dala-ida ho parseiru sira hodi halibur opiniaun no hanoin.

“Loloos ne’e parseiru hanesan CCI-TL la presiza hein to’o momentu iha fórum maka hasoru-malu hodi ko’alia maibé loron bainbain mós bele tanba Alfádega sempre nakloke ba sira”, nia haklaken.

Tuir dirijente ne’e, Alfándega sempre nakloke hodi fó resposta tanba Alfándega hanesan Instituisaun Estadu nian hodi serbí Estadu no povu.

“Ami laiha razaun dehan tempu laiha maibé prontu simu krítika konstrutivu hodi hadi’a instituisaun, tanba instituisaun ida atu la’o ho di’ak ne’e husi ema seluk mak bele haree, tanba ne’e presiza ema hotu ninia kontribuisaun”, nia akresenta.

Jornalista: Natalino Costa

Editora: Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!