iklan

NASIONÁL, HEADLINE, POLÍTIKA

Kaleidoskópiu 2021: tinan polítika no preparasaun eleisaun prezidensiál 2022

Kaleidoskópiu 2021: tinan polítika no preparasaun eleisaun prezidensiál 2022

Vice-Ministru Administração Estatal, Lino de Jesus Torrezão. Imajen Tatoli/Egas Cristóvão

DILI, 02 janeiru 2022 (TATOLI)—Governu Timor-Leste liuhosi Ministériu Administrasaun Estatál (MAE) hato’o ona opiniaun ka sujestaun ba Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú-Olo kona-ba kalendariu eleisaun Prezidensiál 2022.

Ho sujestaun ne’e, Prezidente Repúblika sei rona mós Partidu Polítiku sira no parte hotu, hafoin Prezidente Repúblika utiliza nia kompeténsia tomak atu dekreta kalendáriu ba eleisaun prezidensiál.

Tuir Konstituisaun Repúblika Demokratika Timor-Leste, Prezidente Repúblika mak iha kompeténsia ho baze ba artigu 86 (Kompeténsia kona-ba órgaun sira seluk), iha alínea c, hateten marka tuir lei loron eleisaun ba Prezidente Repúblika no ba Parlamentu Nasionál.

Iha eleisaun prezidensiál 2022, Governu sei aumenta sentru votasaun to’o 1.200, ne’ebé iha aumentu 27% no estasaun votu antes iha 1.500, maibé STAE propoin atu hasa’e ba 1.160. Resensimentu eleitorál ho baze iha 2017 hamutuk eleitór 784.286, maibé iha ona aumentu eleitór atu tuir votasaun iha tinan oin (2022) hamutuk 850.487.

Kona-ba resensiamentu eleitorál iha diaspora hanesan, Koreia Súl, Irlandia Norte, Portugál inklui Reinu Unidu konsege rejista ona eleitór 7.000, ne’ebé la inklui timór-oan iha Austrália.

Nune’e, sentru votasaun no estasaun votu rua iha Portugál hanesan ida iha Lisboa no ida fali iha Portu, Austrália tuir planu iha Darwin, Koreia Súl sentru votasaun ida, Reinu Unidu estabelese sentru votasaun tolu.

STAE no CNE konklui ona rekrutamentu ba brigadista sira hamutuk 1.200 no iha tempu tuir mai sei rekruta mós ofisiál eleitorál hamutuk 15.000 atubele halo serbisu iha sentru votasaun no estasaun votu iha territóriu nasionál.

Governu aprezenta kalendáriu tentativa iha 18 marsu

Iha 22 dezembru 2021, Governu liuhosi Vise-Ministru Ministériu Administrasaun Estatál (MAE), Lino Torrezão, aprezenta ona kalendáriu tentativa realiza eleisaun prezidensiál, iha loron 18 marsu 2022, ba Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú-Olo, maibé depende ba desizaun Prezidente Repúblika atu dekreta data eleisaun.

Tanba ne’e, Governu fó ona rekomedasaun ba órgaun eleitórál sira atu hala’o serbisu ho profisionál hodi laiha intervesaun politika iha festa demokrasia ne’e, no husu ba populasaun tomak ho konsiénsia hodi partisipa eleisaun hodi ezerse nia diretu ba desizaun tinan lima mai.

Ministeriu Administrasaun Estatál (MAE) hamutuk ho STAE hahú halo preperasaun másimu iha terrenu, liu-liu kona-ba identifikasaun sentru votasaun no ekipamentu no matéria ba eleisaun hanesan tinta no bulletin votu no brigadista sira preparadu hotu ona.

Governu aloka $3.000.000 hodi parseiru UNDP halo akizisaun ba tinta ho indelevel ink hamutuk box 12.000 iha nasaun Dinamarka, ne’ebé to’o ona iha Timor-Leste. Kuatidade tinta box 12.000 ne’e sufisiente uza iha eleisaun prezidensiál, no bele mós karik akontese segundu ronde. Enkauntu rekrutamentu brigada hamutuk 15.000 besik atu konklui ona.

PR sei dekreta kalendáriu eleisaun prezidensiál iha janeiru 2022

Iha 27 outubru 2021, iha serimónia inaugurasaun edifísiu foun Gabinete Sentrál Kombate Korrupsaun, Prokuradoria Jerál Repúblika nian, Prezidente Repúblika (PR), Fransciso Guterres Lú Olo, hateten Prezidente Repúblika sei dekreta kalendáriu eleisaun prezidénsiál iha fulan-janeiru tinan 2022.

Antes ne’e tuir kalkulu CNE nian, iha fulan janeiru 2022, iha inísiu primeira semana, Prezidente Repúblika bele dekreta ona kalendáriu eleisaun prezidensiál, nune’e iha loron 19 fulan-marsu tinan 2022 bele hahú realiza eleisaun prezidensiál.

PR dekreta kalendáriu, kandidatu bele aprezenta kandidatura ba TR

Prezidente CNE, José Agostinho da Costa Belo. Imajen TATOLI/Egas Cristóvão.

Iha 22 outubru 2021, Prezidente Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, siglá portugés), José Agostino da Costa Belo, hateten bainhira Prezidente Repúblika dekreta ona kalendáriu eleisaun mak kandidatu sira bele aprezenta sira-nia kandidatura ba Tribunál Rekursu atu bele kompete iha eleisaun prezidensiál 2022.

Hafoin ne’e, nia dehan, Tribunál Rekursu verifika hotu no sei lori mós ba CNE no STAE halo supervizaun, oinsá kona-ba lista ne’ebé aprezenta no apoiante sira-nia kartaun ne’e loos duni ka lae.

Prezidente CNE ne’e hateten, iha lei bainhira PR dekreta ona loron eleisaun mak loron 60 antes eleisaun, tenke realiza ona eleisaun, nune’e tuir kalkula iha fulan janeiru 2022 mak PR sei fó sai no iha marsu tenke halo eleisaun.

Komisaun A altera lei eleitorál Prezidente Repúblika

Iha 25 juñu 2021, Komisaun A ne’ebé trata asuntu Konstitusionál, altera ona artigu hamutuk 11 iha lei eleitorál ba Prezidente Repúblika iha espesialidade.

Governu liuhosi Ministériu Administrasaun Estatal propoin altera lei eleitorál ba Prezidente Repúblika hamutuk artigu 11 mak hanesan 19, 31, 32, 36, 38, 39, 40, 41, 44, 45 no 68.

Iha redasaun atuál artigu 19 (Admisaun kandidatura sira) númeru 1 hateten, simu kandidatura sira inísia verifikasaun regularidade hosi prosesu, autensidade hosi dokumentu no elejibilidade hosi kandidatura sira. Mantein redasaun atuál maibé introdús tán STAE koadjuva ba STJ (Supremu Tribunál ba Justisa) hodi verifika no informa lista proponente kandidatura sira. Nune’e mós aumenta tán bainhira deteta irregularidade, STAE informa ba STJ hodi halo verifikasaun.

Iha redasaun atuál 31 (sentru votasaun) númeru 4 hateten, númeru no lokalizasaun sentru votasaun no estasaun votu divulga hosi STAE até loron 30 molok loron eleisaun, bele muda to’o loron 10 molok data ba realizasaun votasaun. Iha alterasaun mensiona, númeru no lokalizasaun sentru votasaun no estasaun votu divulga hosi STAE até loron 30 molok loron eleisaun, bele altera to’o loron 10 molok data ba realizasaun votasaun. Mudansa iha lifuan portugés “podendo os mesmos ser alterados” ba “podendo ser alterada”.

Iha redasaun atuál artigu 32 (oráriu funsionamentu) númeru 1 hateten, loron eleisaun iha sentru votasaun no estasaun votu hahú tuku hitu (07:00) no ensera iha tuku tolu (15:00) lorokraik, maibé alterasaun hahú hosi tuku neen (06:00) no termina hafoin kontajen ba votu. Mudansa iha oras no bainhira kontajen votu la’o hela, seidauk tama ba eleitór sira-ne’ebé seidauk ezerse direitu ba votu.

Iha redasaun atuál atrtigu 36 (direitu ba votu) númeru 5, esplika membru forsa armada no forsa seguransa, fiskal kandidatura sira, funsionáriu no ajente administrasaun públika ne’ebé presta serbisu iha loron eleisaun, ezerse direitu votu iha sentru votasaun iha lokalizasaun ne’ebé ajente sira serbisu ba.

Iha alterasaun aumenta tán misaun diplomátiku sira no misaun observasaun eleitorál, nune’e mós ba profisionál hosi órgaun komunikasaun sosiál sira, ne’ebé presta serbisu iha ámbitu atividade observasaun eleitorál no kobertura ba notísia kona-ba eleisaun prezidensiál. Nune’e mós aplika sentru votasaun paralelu ba eleitór sira ho razaun moras no eskolár.

Iha redasaun atuál artigu 38 (bulletin votu) númeru 2, hateten kada bulletin votu ho impresaun naran kandidatura sira, kór, fotografia no sómbolu ho livre eskolla, dispostu orizontalmente, hosi orden sorteada ne’ebé aprova hosi CNE bazea ba sub-proposta STAE.

Iha alterasaun propoin modelu “braille” iha bulletin votu ba eleitór portadór defisiénsia vizuál maibé proposta ne’e elimina hosi deputadu sira.

Iha redasaun atuál 39 (identifikasaun eleitór sira) númeru 3 hateten, bainhira eleitór laiha kartaun eleitoról iha loron eleisaun, bele ezerse direitu votu aprezenta billete identidade ka pasaporte no iha alterasaun mudansa de’it iha liafuan “válidu” tanba lei vijente la temi.

Iha redasaun artigu 40 (lokál votasaun) númeru 1 hateten, kada eleitór iha territóriu nasionál ezerse votu iha sentru votasaun ne’ebé estabelese iha suku. Iha alterasaun aumenta tán “sentru votasaun paralelu”.

Iha redasaun atuál artigu 41 (la halo realizasaun ba votasaun) númeru 7 hateten, eleisaun realiza iha loron sétimu posteriór, maibé iha alterasaun realiza iha loron daruak.

Iha redasaun atuál 44 (Kontajen ba votu no apuramentu inisiál) mantein maibé introdús tán sentru votasaun paralelu ne’ebé obedese ba regra kontajen no apuramentu hosi restante sentru votasaun.

Iha redasaun atuál artigu 45 (asembleia apuramentu munisipál) introdús tán apuramentu munisipál remete ba CNE ho prazu loron tolu, konta hosi data eleisaun, data apuramentu munisipál, votu reklamadu no reklamasaun relativa operasaun eleitorál no haruka kópia akta ida ba STAE.

Iha redasaun atuál artigu 68 (observadór nasionál no internasionál), epslika observadór eleitorál bele akompaa operasaun votasaun, dezde instalsaun sentru votasaun ka estasaun votu to’o enseramentu, aumenta de’it katak observadór tenke informa ba STAE hodi hetan lejítimu molok loron eleisaun.

Kandidatu Prezidente Repúblika

Prezidente Tribunál Rekursu, Deolindo dos Santos. Imajen Tatoli /Egas Cristovão

Iha 06 dezembru 2021, Supremu Tribunál Justisa (STJ, sigla Portugés) liuhosi, Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Deolindo dos Santos, informa daudaun seidauk hala’o serbisu kona-ba rejista kandidatura Prezidente Repúblika ba períodu 2022 to’o 2027, tanba sei hein Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú-olo dekreta kalendáriu eleisaun presidensiál 2022.

Bainhira kandidatura-sira rejista, Tribunál Rekursu sei uza kna’ar ho baze K-RDTL, iha kaptítulu I, artigu 126 (Kompeténsia konstituisaun no eleisaun nian), iha númeru 2, hatuir kona loloos ba eleisaun sira, kompete ba Tribunál Supremu Justisa nian, hanesan tuir mai ne’e: a) Haree ba kondisaun legál ne’ebé tenke iha atu hala’o kandidatura Prezidente-Repúblika nian, b) Tesi-lia atu ema ida la sadik tan kona-ba regularidade no validade lala’ok prosesu eleitorál nian, tuir lei ne’e haruka; c) Fó validade no fó-sai rezultadu prosesu eleitorál nian.

“Tribunál sei serbisu halo nusa mak atu maluk sira ne’ebé que atu kandidatru nia aan bele bá aprezenta sira nia kandidatura iha Tribunál Rekursu, hafoin Tribunál sei haree katak sira-nia kandidatura ne’e prenxe kritériu ne’ebé que lei estabelese ka lae,” Prezidente Deolindo afirma.

Nune’e, mós Xefe Estadu promulga ona alterasaun daneen ba Lei Eleitorál ba Prezidente Repúblika, númeru 7/2006, 28 dezembru, ne’ebé hato’o hosi Parlamentu Nasionál liuhosi dekretu númeru 44/V. Dekretu hosi Parlamentu Nasionál (PN) nakfila ba lei bainhira Prezidente Repúblika promulga no públika ona iha Jornál Repúblika.

Frente Mudanca deside kandidatu PR liuhosi konferénsia

Iha 09 novembru 2021, Prezidente Interinu Partidu Frente Mudansa, Egídio de Jesus, hateten konferénsia partidu nian mak sei deside kandidatu ba Prezidente Repúblika hodi kompete eleisaun prezidensiál 2022.

Frente Mudansa hetan apoiu hosi partidu tolu hanesan PDP, APMT, PLPA sei halo koligasaun ho naran FDDP atu lidera ho konviksaun, tanba ne’e sei iha konferénsia partidu ida-idak nian hodi konkore ba iha eleisaun prezidensiál ne’ebé atu mai.

Antes ne’e, Prezidente CNE José da Costa Belo hateten, iha lei bainhira PR dekreta ona loron eleisaun mak loron 60 antes eleisaun, tenke realiza ona eleisaun, nune’e tuir kalkula iha fulan janeiru 2022 mak PR sei fó sai no iha marsu tenke halo eleisaun.

Tuir Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste, artigu 75 (Elejibilidade), iha   alínea 1 hateten, bele tuir kandidatura ba Prezidente Repúblika sidadaun timor-oan sira-ne’ebé iha ilas hotu tuir mai ne’e:

  1. a) Sidadaun nanis,
  2. b) Iha tinan mínimu 35,
  3. c) Ho kapasidade di’ak
  4. d) Ne’ebé hetan proposta hosi sidadaun hili-na’in mínimu nain rihun lima (5000).

Iha alínea 2 haktuir, Prezidente Repúblika kaer mandatu to’o tinan lima nia laran no ninia knaar ramata bainhira Prezidente foun simu pose. Iha alínea 3 hateten, Prezidente Repúblika nia mandatu bele hetan renovasaun dala-ida de’it.

CNRT iha figura rasik no bele ho ema independente

Iha 29 outubru 2021, Prezidente Konsellu Diretiva Nasionál Partidu Congresso Nacional Reconstrução de Timor-Leste (CNRT), Dionísio da Costa Babo Soares, informa kandidatura Prezidente Repúblika hosi partidu CNRT sei deside liuhosi konferénsia nasionál.

Partidu CNRT nakloke ba alternativu sira hanesan figura kandidatu Prezidente Repúblika bele mai hosi CNRT no bele mai hosi nia figura rasik no ema independente ne’ebé CNRT fó konfiansa hodi bele kompete iha eleisaun prezidénsial 2022.

Tuir komunikasaun internál Partidu CNRT nian ko’alia mós kandidatura PR, atu kompete bele mai hosi partidu rasik ka apoiu kandidatu indepedente ruma, nune’e sei hein desizaun hosi konferénsia nasionál.

PLP laiha kandidatura

Iha 25 outubru 2021, Prezidente Interinu no Atuál Primeiru Vise-Prezidente Partidu Libertasaun Populár (PLP), Abrão Jose Freitas ‘Mate Restu’, hateten PLP laiha kandidatura ba Prezidente Repúblika hodi kompete iha eleisaun prezidensiál 2022.

Provizóriu internalmente konsulta ona ho Prezidente Partidu atuál hanesan Primeiru-Ministru ne’ebé iha ona aseitasaun ida ba eleisaun prezidensiál, PLP sei laiha kandidatura atu kompete tanba sei haree konsentrasaun iha oitavu Governu Konstitusionál.

PUDD sei deside liuhosi konferénsia nasionál

Iha 21 outubru 2021, Sekretáriu Jerál Partidu Unidade Dezenvolvimentu Demokrátiku (PUDD), José Monteiro, hateten PUDD sei deside kandidatura Prezidente Repúblika atu kompete iha eleisaun prezidensiál 2022 liuhosi konferénsia nasionál.

PUDD nia preparasaun ba eleisaun prezidensiál daudaun ne’e la foku maibé sei foku ba eleisaun parlamentár iha 2023, tanba ne’e atu apoiu ba kandidatura ruma ne’e liuhosi konferénsia mak sei deside.

UDT laiha kandidatura

Iha 21 outubru 2021, Sekretáriu Jerál Partidu Uniaun Demokrátiku Timorense (UDT), Francisco David Xavier Carlos, hateten internalmente partidu UDT laiha kandidatura ba Prezidente Repúblika atu kompete iha eleisaun prezidensiál 2022.

UDT nia posizaun daudaun ne’e seida’uk deside buat ida, hodi firmeza hein de’it kandidatu sé-sé mak atu mosu hafoin foti desizaun ba eleisaun prezidensiál atu bele depozita konfiansa.

Publikasaun imajen kandidatu prezidente ne’ebé mak sei iha, hafoin internál UDT konvoka reuniaun ida bele foti desizaun reprzenta UDT nia lian, atu apoiu ba sé mak merese sai Prezidente Repúblika.

UDT hakarak haree imajen figura ne’ebé mundu mós kuñese no deposita konfiansa durante ne’e no ba ema ida-ne’ebé tenke independente hodi nune’e hala’o buat hotu ho imparsiál.

“Ami laiha kandidatu ba Prezidente Repúblika tanba seidauk preparadu tanba ami hanesan partidu bo’ot mezmu hetan asentu Parlamentár ho kadeira ida no partidu halo istória ne’ebé ami haree uluk prontu ba eleisaun Parlamentár tuir mai,” Francisco David hateten.

Tanba ne’e, preparasaun ne’ebé partidu agora halo sorumutu reunifikasaun ho antigu UDT-ista sira halo esforsu makaas tebes iha territóriu tomak.

Aleinde forma estrutura iha baze tanba antigamente UDT ho estrutura metin no pesoál iha dirasaun nasionál limitadu tebes, nune’e tenke tun ba baze halo konsolidasaun hodi bele tuir eleisaun Parlamentár, bele la’o mesak hodi konkista eleisaun.

Konsolidasaun iha baze, nia hateten, oinsá rekoilla militante UDT hatudu mós programa partidu nian ba nasaun oinsá povu ne’e sai duni hosi nakukun ba naroman.

Preparasaun eleisaun prezidensiál 2022

Iha 10 novembru 2021, iha Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2022, Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, siglá protugés) husu adisionál rihun $900 iha Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2022, hodi responde liu-liu ba ekipamentu hanesan printer, komputadór hodi halo kontajen no apuramentu nasionál.

CNE relata mós iha ezekusaun OJE 2021 ne’ebé atinje ona 57% no mós preparasaun eleisaun prezidensiál nian ne’ebé daudaun ne’e la’o hela no preparasaun sira. Tuir dokumentu livru 2 planu annual OJE 2022, Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, siglá protugés) prevee $8,029,206 hodi aloka ba saláriu vensimentu $86,488, bens servisu $1,142,718, kapitál menór, kapitál dezenvolvimentu laiha, transferénsia públika $6,000,000.

Eleisaun sei la’o ho forma imparsiál-neutru

Iha 13 dezembru 2021, Governu liuhosi Ministru Administrasaun Estatál (MAE), Miguel Pereira de Carvalho, garante ba Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú-Olo, katak Sekretária Téknika Administrasaun Eleitórál (STAE) halo esforsu hotu atu garante katak Eleisaun Prezidensiál iha 2022 ne’e sei halo iha forma ida ne’ebé maka transparante, imparsialidade no neutralidade.

MAE hamutuk ho órgaun eleitorál rua hanesan STAE no CNE, hahú halo preparasaun téknika hanesan resensiamentu eleitorál, akizasaun ba materiál votasaun no hala’o edukasaun sívika atu hasa’e taxa partisipasaun iha prosesu demokratiku ne’e.

Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE-sigla portugés) nu’udar Órgaun Administrasaun Eleitorál (OAE) indenpendente haktuir iha Konstituisaun RDTL artigu 65, lei nú. 7/2016, lei ba OAE realiza ninia atividade servisu iha tinan 2021 hodi halo preparasaun ba aktu eleitorál ba Eleisaun Prezidensiál 2022.

STAE-CNE lansa resensiamentu eleitorál

Iha 01 jullu 2021, Sekretariadu Tékniku Administrasaun Estatál (STAE, sigla portugés) no Komisaun Nasionál Eeleisaun (CNE, sigla portugés), lansa ofisialmente resensiamentu eleitorál no atualizasaun baze dadus iha nível territóriu nasionál ba preparasaun Eleisaun Prezidensiál 2022.

Diretór Jerál STAE, Acilino Manuel Branco. Imajen TATOLI/Egas Cristóvão

Diretór Jerál Sekretariadu Tékniku Administrasaun Estatál (STAE), Acilino Manuel Branco, hateten maske pandemia COVID-19 maibé lahamate espíritu órgaun eleitorál rua nian hodi kontinua halo preparasaun ba eleisaun prezidensiál 2022 iha territóriu nasionál, hanesan preparasaun enkuadramentu legál no tékniku ne’ebé órgaun eleitorál rua prezide no promove iha terrenu.

STAE hanesan órgaun eleitorál, iha kompeténsia tomak ne’ebé atribui katak partidu politíku sira mós hahú hetan akreditasaun halo fiskalizasaun no sei hato’o kartaun fiskál nian, nune’e mós prosesu sensibiliizasaun ba komunidade la’o iha baze para oinsá hola parte inklui prosesu terrenu no lojístika ninian.

Prosesu resensiamentu eleitorál ne’e sei hahú ohin ho durasaun fulan neen (6), ne’ebé sei hahú segunda (05/07/2021) ba territóriu nasionál to’o postu administrativu sira no sei atualiza sidadaun sira-nia kartaun eleitorál no sei ramata iha janeiru 2021.

CNE sei rekruta ofisiál monitorizasaun

Iha 22 outubru 2021, Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, sigla portugés) sei halo rekrutamentu ba ofisiál monitorizasaun ba eleisaun prezidensiál 2022 hodi halo servisu supervizaun ka monitorizasaun ba eleisaun.

CNE sei loke prosesu rekrutamentu ne’e ba públiku iha fulan novembru no dezembru nia laran, no rekrutamentu ne’e sei tuir suku sira iha Timor laran tomak, nune’e prepara ofisiál monitorizasaun sira liuhosi formasaun antes sira tun ba terrenu.

Sentru votasaun 1200 no paralelu tolu

Iha 30 setembru 2021, iha lei Eleitorál ba Prezidente Repúblika introdús ona sentru votasaun hamutuk 1200 iha territóriu nasionál no estabelese sentru votasaun paralelu tolu (3) iha kapitál Dili.

STAE identifika ona sentru votasaun hamutuk 1.200, estasaun 1.500, ne’ebé identifika no lojistikamente STAE preparadu ba númeru ne’ebé mak iha hodi hasoru eleisaun prezidensiál 2022 nian.

Lei previstu suku ida mínimu iha sentru votasaun ida, entaun iha suku 452 ne’e korresponde ho sentru votasaun 1.200 no estasaun 1.500. Signifika suku balun liu sentru votasaun ida, tanba ne’e sei halo aprezentasaun iha enkontru tuir mai.

STAE estabelese no identifika sentru votasaun paralelu iha Dili ne’e inklui ona iha sentru votasaun 1.200 ne’e, ne’ebé identifika ona sentru votasaun paralelu ida iha STM Becora ne’e atende eleitór parte leste, ida iha eis finansa Caicoli ne’e atende eleitór parte sentrál nian no parte oeste nian mak entre INAP no Arte Moris sei atende eleitór parte oeste nian.

Alterasaun artigu 31-A (Sentru votasaun paralelu):

  1. Sentru votasaun paralelu ne’e sentraliza iha kapitál nasaun nian, destinada ba eleitór inskritu sira iha unidade jeográfika resensiamentu ne’ebé lokalizada fora hosi munisípiu Dili, ne’ebé hetan impedimentu, ho razaun médika, eskolár ka ezersísiu funsaun públika, bainhira dezloka ba lokalizasaun ne’ebé de’it iha sentru votasaun sira.
  2. Bele mós vota iha entros de votasaun paralelu iha kualkér eleitór seluk ne’ebé inskritu iha unidade jeográfika resensiamentu lokaliza fora hosi munisípiu Dili, dezde justifika impedimentu iha dezlokasaun ba lokál ne’ebé estabelese sentru votasaun.
  3. Estabelese sentru votasaun paralelu tolu, ida ba eleitór ne’ebé resensia iha munisípiu Lautém, Baucau on Viqueque, ida ba eleitór sira-ne’ebé resensia iha munisípiu Manatuto no Liquiçá, Aileu, Ermera no Postu Administrativu Ataúro, no ida ba eleitór inskritu iha munisípiu Ainaro, Bobonaro, Covalima, Manufahi no Rejiaun Administrativa Espesiál Oecusse-Ambeno.
  4. Kada sentru votasaun paralelu só bele funsiona ho mínimu rejista eleitór atus-ida (100).

Artigu 31-B (Inskrisaun iha sentru votasaun paralelu):

  1. Eleitór ne’ebé atu vota iha sentru votasaun paralelu, rejista ho entidade saúde, edukasaun ka Komisaun Funsaun Públika, konforme trata ema ida moras, estudante ka dosente, funsionáriu ka ajente públiku.
  2. Eleitór sira seluk, ne’ebé refere iha númeru anteriór, ne’ebé que pretende vota iha sentru votasaun paralelu, aplika hosi STAE.
  3. STAE fixa no anúnsia publikamente data inísiu no termina períodu rejistu refere iha númeru anteriór.
  4. Entidade referida iha númeru 1 haruka ba STAE kona-bá lista eleitór sira-ne’ebé rejista ona, iha loron seguinte hodi termina períodu rejistu.
  5. STAE elabora lista eleitór hosi kada sentru votasaun paralelu.
  6. Eleitór inskritu iha sentru votasaun paralelu elimina hosi lista eleitór unidade jeográfika resensiamentu iha-ne’ebé rejista.
  7. Inskrisaun iha sentru votasaun paralelu vale apenas ba eleisaun subsekuente.
  8. Governu bele, iha sede regulamentasaun, adota medida seluk kona-ba prevensaun fraude, dezignadamente inutilizasaun kartaun eleitór, hafoin ezerse direitu votu.

PR husu CNE servisu ho imparsialidade

Iha 23 dezembru 2021, Prezidente Repúblika, Francisco Guterres ‘Lú Olo’, husu Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, siglá portugés) nu’udar orgaun eleitorál atu kontinua servisu ho imparsialidade iha eleisaun prezidensiál 2022.

“Prezidente Repúblika nia hanoin mak CNE hanesan orgaun eleitorál eleisaun ne’e importante ba ita-nia rain no sidadaun, tanba ne’e tenke servisu ho imparsialidade no neutrál nafatin. No Estadu nafatin apoiu órgaun eleitorál hodi halo eleisaun ne’ebé di’ak no husu debate sira ne’ebé atu mai tenke formula ho di’ak no kualidade atu bele ajuda eleitór hodi fó votu ba kandidatu sira-ne’ebé atu mai, nune’e iha tempu ne’ebé mai sei regula ho di’ak,” Prezidente CNE, José Agostinho da Costa Belo, hateten ba jornalista sira hafoin ramata enkontru ho Xefe Estadu iha edifísiu Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato, Bairru Pite, Dili, kinta ne’e.

Prezidente CNE ne’e informa, tuir dadus provizoriu hatudu katak eleitór sira-ne’ebé rejistu ne’e hamutuk 855,597-resin.

Antes ne’e, Diretór Jerál STAE, Acilino Branco, hateten ho atividade resensiamentu eleitorál ne’ebé lansa to’o iha 08 novembru 2021, rejista tan eleitór foun hamutuk 20.076 kompostu hosi nasionál 20.027 no rai-li’ur 49.

Tuir dadus hosi STAE, to’o iha 08 novembru 2021 ne’e eleitór ne’ebé resensiadu no atualizadu foun no tuan iha baze dadus akumula eleitór hamutuk 855.597 ne’ebé kompostu hosi diáspora 65.38 no rai-laran hamutuk 849.059.

Iha eleisaun prezidensiál tinan 2022 ne’e, Governu identifika ona hodi aumenta sentru votasaun hamutuk 1.200 no estasaun votu iha 1.500 iha territóriu tomak.

Jornalista : Nelson de Sousa

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!