iklan

DILI, HEADLINE

Iha territóriu Timor-Leste, eletrisidade kobre ona 86%

Iha territóriu Timor-Leste, eletrisidade kobre ona 86%

Funsionáriu EDTL hadi’a hela liña eletrisidade ne’ebé avaria. Imajen/Doc. Tatoli

DILI, 04 agostu 2022 (TATOLI) – Eletrisidade kobre ona 86% iha suku hotu iha territóriu Timor-Leste no daudaun ne’e Eletrisidade Timor-Leste (EDTL) halo serbisu eletrifikasaun nasionál atu kobre 14% seluk, Prezidenti Konsellu administrasaun EDTL, EP, Paul da Silva relata.

Ezekutivu ne’e mós informa katak serbisu ne’ebé EDTL halo fahe ba faze tolu; primeiru faze, projetu 34, segundu faze, projetu 22 no terseira faze pakote 36.

“Asaun konkreta mak ita halo ita fahe ba faze tolu; faze primeiru ita iha projetu 34 pakotes kobre 22 sukus i projetu agora implementa hela balun konklui 100%, balun iha 80% balun 60% la’o hela. Ita espera iha fulan balun nia laran sira bele konklui,” Prezidenti EDTL, Paul da Silva informa, hodi hatan pergunta Tatoli nian, iha marjen atividade aprova o regime jurídico da energia renóvavel iha salaun Timor Plaza, kinta ne’e.

“Segundu faze 44 pakotes kobre 12 suku balun reabilitasaun ba liña ezistente, suku foun 17 i ne’e kompañia hahú halo mobilizasaun para implementa. Terseira faze ne’e 36 pakote kobre 23 sukus. Agora iha ona faze avaliasaun tékniku. Espera iha semana hirak ba oin konklui atu nune’e iha manan-na’in depois sira hahú implementa,” nia hatutan.

Nia mós espera katak ezekusaun liu-liu kompañia sira bele aselera serbisu refere atu komunidade sira hotu iha territóriu laran bele asesu ona ba eletrisidade.

“Ita-nia target iha fim do ano ne’e maior parte husi suku sira tenki asesu enerjia elétrika. Espera ita-nia implementasaun, ezekusaun liu-liu kompañia sira bele aselera i atu aselera EDTL sei monitór pulsa para sira bele implementa ho lalais. EDTL sei superviziona taumatan para obriga sira tenki lalais”.

Autoridade másima EDTL ne’e informa katak sira-nia parte prepara ona dezeñu no BOQ (Bill of Quantity), ba suku rua nian maibé estrada ladi’ak mak sai difikuldade ida ba sira.

“Ida maka suku Fatukahe iha Same, Manufahi ida seluk suku Fatu-makerek iha Manatuto ninian, ne’ebé dalan asesu laiha entaun fulan hira ba kotuk difikulta tékniku sira ba halo levantamentu entaun foin daudaun udan para tékniku sira tuun ona terenu – la’o ain, balun ho motor i sira foti dadus ona prepara dezeñu iha tempu besik ita sei anunsiu para bele kobre”.

“Ba aldeia sira ne’ebé seidauk, ita halo levantamentu hela para ita promove projetu sira ne’ebé ho volume bo’ot. Seluk ne’ebé hanesan 2 kilos mai kraik EDTL, E.P sei halo intervensaun rasik atu nune’e ita aselera oportunidade ba asesu enerjia elétrika ba komunidade,” nia akresenta.

Prezidente EDTL, EP mós informa katak la’os estrada de’it mak sai difikuldade ida ba sira maibé mós sasán ka instrumentu ne’ebé utiliza ba halo serbisu eletrisidade ne’e mós importa husi rai-liur, no implementasaun serbisu ne’e tenki la’o neneik.

“Ita-nia problema ida mós sasan hotu ne’e maihusi estranjeiru. Se ita-nia matérial sira ne’e ita prodús iha rai-laran de’it, ohin manan kontratu aban sosa, bainrua bele lori ba. Sasan hameno husi rai-liur entaun lori fulan ida, fulan rua para sasán to’o iha Timór. Sasán to’o iha Dili tenki halo mobilizasaun ba iha terrenu, entaun ne’e lori tempu oituan, mas ita espera katak fim de ano ne’e pelo menos maior parte husi projetu sira ne’ebé ita promove ne’e konklui, atu nune’e ita-nia populasaun asesu”.

Nia mós informa tan katak EDTL sai empreza públiku iha identifikasaun projetu eletrifikasaun 81% mak la’o no promove kedas iha tinan  2012-2014 to’o tinan hirak liubá no sira identifika mós projetu barak mak abandonadu. “Tinan kotuk kuandu EDTL hahú hanesan empreza públiku ita identifika 81 projetu mak on going. Projetu eletrifikasaun ida ne’e promove kedas iha 2012 mai; projetu hahú kedas 2012, 2014 ba to’o tinan hira ba kotuk”.

“Ita identifika lubuk ida maka kompañia sira ne’ebé manan-na’in ne’e halo to’o klaran husik hela. Saida mak ita halo? Ita identifika lubuk ida 100% ona balun 80 no 90% balun 60% ita halo karta xamada atensaun ba kompañia sira, fó sira tempu para sira bele konklui. Se sira lakonklui saida mak ita halo? ita prepara atu halo karta ida ba KAFI porque projetu sira ne’e finansia husi fundu infraestrutura, ne’e la’ós orsamentu husi EDTL ou MOP nian. Entaun, instituisaun seluk maka halo jestaun ba iha kontratu, tanba ne’e maka ita sei halo karta ida ba iha KAFI atu ne’e analiza, iha posivel de’it termina kontratu atu nune’e EDTL bele halo intervensaun,” nia esplika.

Prezidenti EDTL, Paul da Silva mós hateten katak sira halo ona xamada ba kompañia lubuk ida ona ne’ebé lahalo sira nia dever ho loloos.  “Ita fó ona xamada, balun fó dala rua, balun fó dala tolu ona; lubuk ida ona. Lokalidade projetu ne’e Timór laran tomak, 81% ne’e kuaze Timór laran tomak; lubuk ida”.

Nia akresenta, orsamentu ne’ebé utiliza ba ezekusaun 14% iha territóriu Timór laran tomak ne’e sira lauza fundu orsamentu; husi fundu infraestrutura.

“Orsamentu ne’ebé EDTL propoin ba KAFI atu prevee ba iha 14% ne’ebé seidauk ezekuta. Ba 14% ne’e, ita la utiliza fundu infraestrutura, entaun ita lapropoin ba KAFI, utiliza orsamentu fundu tranferensia públika ne’ebé transfere ba EDTL, EDTL promove rasik ne’e para aselera, ita habadak prosesu burokrasia.” nia tenik.

Prezidente ne’e mós hatete katak enerjia eletrisidade iha territóriu Timór laran tomak iha kapasidade boot, bele garante ona komunidade Timór laran tomak asesu maibé utilizasaun no merkadu mak ki’ik.

“Daudaun ne’e ita-nia potensiál produsaun ne’e bo’ot, ne’e responde Timór laran tomak ona, agora kestaun asesu ne’e maka seidauk kobre hotu. Ita-nia kesediaan (disponibilidade) enerjia ne’e bo’ot; sufisiente 250 megewots. Ita-nia potensiál ba Hera ho Betano, ita iha tan 27 i tal megawots iha sentrál Comoro. Ita-nia utilizasaun ne’e mak ki’ik-oan liu tanba merkadu ki’ik-oan. Ita 1,3 juta populasaun, ita-nia despeza bo’ot, atu opera sentrál sira ne’e ita presiza kustu bo’ot” nia adianta.

“Ita uza enerjia uituan signifika reseita mós tama uituan. Tanba ne’e mak Estadu tinan-tinan tau osan, entaun ita buka alternativu tanba ne’e mak lei ida ohin (regime jurídico da energia renóvavel) ne’e ajuda tebes para ita promove enerjia alternativu atu nune’e ajuda hatun kustu, hatun despeza ba produsaun enerjia ninian atu nune’e ita-nia reseitas sira hetan ne’e naton para nia bele asegura ita-nia despeza sira” nia hakotu.

Notísia relevante:Distribuisaun liña eletrisidade la haree ba númeru populasaun

 Jornalista: José Belarmino de Sá

Editór: Rafy Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!