iklan

DILI

PM Xanana prefere hakerek livru iha lian Tétun-Portugés

PM Xanana prefere hakerek livru iha lian Tétun-Portugés

Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, nu’udár oradór prinsipál iha konferénsia “Refleção Nacional sobre 5.º aniversário da proklamação da independênsia de Timor-Leste”, ne’ebé organiza hosi UNTL, iha Auditóriu Fakuldade Siénsia Sosiál, Kaikoli, Dili, 28 Marsu 2025. Foto Tatoli/António Daciparu

DILI, 28 Marsu 2025 (TATOLI)—Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, prefere Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e hakerek livru iha lian Tétun no Portugés.

“Ha’u simu livru tolu husi universidade (UNTL), maibé hakerek ho lian Indonézia. Ne’ebé, buka to’ok hakerek ho lian Tétun ho Portugés. Lae ita susar para mate,” Xanana dehan iha kampus UNTL, Kaikoli, Dili, sesta ne’e.

Tanba ne’e, nia husu ba dosente UNTL atu hakerek livru utiliza lian ofisiál hanesan lian Tétun no portugés.

“Problema mak imi seidauk iha investigasaun Tétun ida ba Tétun ida uluk. Imi baibain uza ne’e kapa’as tebes-tebes. Ida-ne’e mak tenke adapta filafali. Prefere Tétun ida uluk nian ne’e, la’ós Tétun prasa,” nia tenik.

Iha fatin hanesan, Reitór Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), João Soares Martins, sente orgullu tanba Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, dezafia UNTL, liuliu profesór sira bele hakerek livru. Ida-ne’e bele resposta ida ba xefe governu nia hakarak.

Notísia relevante: PM husu UNTL prepara estudante hodi kontribui no kontinua mehi dezenvolve Estadu

“Parabéns ba profesór sira-ne’ebé ohin ramata sira-nia livru, no sira aprezenta ba PM Xanana ne’e di’ak tebes-tebes. Ita enkoraja para profesór sira no mós estudante sira bele kontribui no bele hakerek barak liután no di’ak liután,” reitór tenik.

Nia dehan, profesór sira hakerek ho língua Indonézia ne’e, talvéz tanba familiaridade, entaun sira konfortável hodi hakerek ho lian Indonézia.

“Hosi pontu devista siénsia, hakerek ho lian seluk laiha problema. Maibé, Timor-Leste adota lian ofisiál rua, tan ne’e se bele enkoraja aan hakerek ho ita-nia lian ofisiál Tétun no Portugés,” João informa.

Iha biban ne’e, eskritór livru husi UNTL, Vitor Soares, hateten nia hakerek livru rua. Livru ida kona-ba FRETILIN Proklama Independénsia no Conselho Nacional da Resistência Timorense (CNRT) Restaura Independénsia (28-11-1975 no 20-5-2002) no ida seluk ko’alia kona-ba Desentralizasaun Podér Lokál.

Nia dehan kna’ar dosente iha tolu. Primeiru, hanorin estudante sira iha sala laran tuir kalendáriu akadémiku. Segundu, peskiza no terseiru hakerek. Hakerek fahe ba parte rua hanesan hakerek relatóriu peskiza no hakerek livru hodi fornese ba merkadu akadémiku.

“Durasaun hakerek livru ida lori tempu lais liu tinan ida no kle’ur liu tinan lima. Dezafiu barak loos. Ida mak difikuldade ba orsamentu oinsá atu prodús livru. Ha’u-nia livru sira-ne’e kategoria livru internasionál tanba hetan númeru International Standard Book Number (ISBN) husi ajénsia nasionál ISBN Portugál foin mak publika,” Vitor haktuir.

Nia hateten Banku Nasionál Komérsiu Timor-Leste (BNCTL-sigla portugés) apoia orsamentu $50.000 ba nia liuhusi kréditu iha 2018-2026. Osan ida-ne’e mak utiliza hodi hakerek livru sira-ne’e, hahú hakerek iha 2017-2025.

“Tinan 2024, ha’u husu ajuda PM Xanana prodús banner kuaze 14, boot 1 no natoon 13, taka hale’u kampus Fakuldade Siénsia Sosiál (FCS-sigla portugés) hodi komemora loron F-FDTL ba dala 49. Ajuda emprime mós livru 6. Ne’e ha’u fahe bá dosente seniór sira, balun fó bá Bispu Dili, Baukau, padre balun, Prezidente Autoridade Munisípiu Manatutu, Prezidente Veteranu Nível Nasionál no Manatutu, RTTL-EP, no balun fó ba estudante fakuldade siénsia sosiál sira,” nia katak.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!