iklan

ERMERA, HEADLINE

Governu reforsa ekonomia lokál ho lansamentu fatuk ba Merkadu Munisipál Ermera

Governu reforsa ekonomia lokál ho lansamentu fatuk ba Merkadu Munisipál Ermera

Lansamentu fatuk dahuluk ba Merkadu Munisipál Ermera. Foto/Arminda Fonseca

ERMERA, 06 Fevereiru 2026 (TATOLI) – Ministériu Komérsiu no Indústria (MKI) lansa ona fatuk dahuluk ba konstrusaun Merkadu Modernu Munisipál Ermera ho tema “Merkadu Foun, Oportunidade Foun ba Dezenvolvimentu Ekonomia Lokál”.

Ministru Komérsiu no Indústria, Filipus Nino Pereira, esplika katak tema ne’e tenke reforsa duni ekonomia lokál tanba dezenvolvimentu ekonómiku iha baze mak sai fatór determinante ba prosesu hotu ba dezenvolvimentu nasaun nian.

Tuir nia, merkadu mós sai fatór deteminante ida ba tranzasaun atividade ekonómika, ne’ebé la’o hela iha komunidade nia leet. “Ita tenke investe duni ba merkadu, tanba ita iha produtu lokál barak. Tenke kria fatin dignu, seguru no saudavel ba komunidade vendedór sira”, nia afirma iha Gleno, ohin.

Lansamentu fatuk dahuluk ba Merkadu Munisipál Ermera. Foto/Arminda Fonseca

Iha sorin seluk, Ministru Transporte no Komunikasaun, Miguel Manetelu, ne’ebé reprezenta Ministru Koordenadór Asuntu Ekonómiku, Francisco Kalbuadi Lay, hateten lansamentu fatuk ne’e la’ós de’it serimónia simbólika ida, maibé hanesan etapa ida husi etapa sira seluk ne’ebé komunidade hakarak no hein.

Merkadu Munisipál ida-ne’e, tuir nia, sei sai hanesan infrastrutura estratéjika ida ne’ebé importante hodi fortalese ekonomia lokál, liuliu ba setór agrikultura no komérsiu. “Merkadu ida-ne’e sei fasilita ita-nia komunidade entre vendedór no konsumidór, inklui hasa’e valór produtu lokál no kria oportunidade rendimentu ba komunidade Ermera”, salienta.

Hodi dehan projetu ida-ne’e reflete kompromisu Governu nian, atu kontinua investe iha infraestrutura bázika no ekonomia iha munisípiu sira hodi garante dezenvolvimentu ne’ebé inkluzivu, ekuitativu no sentradu iha povu.

Governante ne’e akredita katak dezenvolvimentu sustentavel labele konsentra de’it iha sentru urbana sira, maibé tenke to’o bá área rurál.

Reprezentante Primeiru-Ministru, Xanana Gusmão, Vise-Primeiru-Ministru, Mariano Assanami Sabino, apresia komunidade Ermera ne’e oferese rai besik ektare 10 hodi harii merkadu ne’e.

Hodi realsa katak kona-ba dezenvolvimentu iha munisípiu Ermera la’ós kona-ba merkadu de’it, maibé sei kontinua tuir programa no planu ne’ebé Governu halo ona mak estrada, sei harii ospitál no seluk tan.

“Ha’u husu ba povu, inan-aman sira husi Ermera, hamutuk kontribui ba dezenvolvimentu hotu ne’ebé la’o iha munisípiu ne’e, tanba ninia benefísiu rasik ba povu no munisípiu ida-ne’e”, Assanami hato’o.

Prezidente Autoridade Munisípiu Ermera, José Martinho dos Santos Soares, hodi povu Ermera nia naran agradese ba Governu ne’ebé daudaun kontinua realiza povu Ermera nia mehi sira hahú husi estrada no merkadu.

Nia lembra katak iha tinan kotuk halo ona lansamentu ba estrada husi trosu Aileu bá Tokoluli no foin lalais lansamentu fatuk dahuluk ba reabilitasaun estrada Glenu bá Letefoho.

“Ha’u husu ba komunidade presiza ita hotu nia partisipasaun ba dezenvolvimentu ne’ebé Governu esforsu hela ba ita. Husu ita hotu nia apoiu másimu iha kualker dezenvolvimentu, labele halo impedimentu”, nia hato’o.

Konstrusaun merkadu ne’e responsabiliza husi empreza Henan Fifth Construction Group Co.,Ltd., husi Xina, ho totál orsamentu $8.861.517,89 no durasaun tempu tinan ida ho balun ka fulan 19.

Rekorde katak prosesu konstrusaun Merkadu Modernu Munisipál Ermera, Baukau no Lautein hahú nia estudu viabilidade no dezeñu detalladu iha tempu VIII Governu, iha tinan 2023, ne’ebé orsamenta ba estudu viabilidade hamutuk rihun $300 to’o $400.

Ba dezeñu detalladu ne’e halo husi empreza Mainalo Unipessoal, Lda., ho verba hamutuk rihun $171.

Notísia relevante: Lansamentu fatuk dahuluk ba konstrusaun Merkadu Modernu Munisipál Ermera iha Fevereiru

Jornalista: Arminda Fonseca 

Editora: Maria Auxiliadora 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!