iklan

HEADLINE, POLÍTIKA

Federasaun sira husu kritéria kle’an liután iha proposta Lei Prátika Arte Marsiál

Federasaun sira husu kritéria kle’an liután iha proposta Lei Prátika Arte Marsiál

Membru arte marsiál husi PSHT hatudu demostrasaun iha ámbitu festivál Futuru juventude hahú hosi ita, iha Portu Dili, sesta (14/04). Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 04 Marsu 2026 (TATOLI)-Komisaun G iha Parlamentu Nasionál ne’ebé trata Asuntu Edukasaun, Juventude, Desportu, Arte no Kultura hahú audiénsia públika ho entidade sira husi Konfederasaun Desportu Timor-Leste (CDTL, sigla portugés), Federasaun Karate, Kempo, Boxing no Judo hodi rona sira-nia hanoin kona-ba proposta lei númeru 24/VI(3a) – Rejime Jurídika Prátika Arte Marsiál.

Primeiru Vise-Prezidente CDTL, José Caetano Guterres, apresia ho inisiativa ne’e tanba hafoin tinan barak kestaun prátika arte marsiál hamosu problema barak iha sosiedade no Governu hasai rezolusaun hodi suspende atividade, ho inisiativa ne’ebé aprezenta di’ak ho espesífiku bele regula liután prátika arte marsiál hothotu.

Tuir nia, tempu ona haree ba oin ba dezenvolvimentu entaun organizasaun arte marsiál no federasaun hotu ne’ebé prátika arte marsiál bele kontribui.

“Ami iha pontu lubun, liuliu oinsá mak iha proposta lei ne’e bele define saida mak prátika arte marsiál, tanba iha proposta lei ne’e temi jerál de’it, oinsá atu regula”, nia hateten hafoin ramata audiénsia iha Parlamentu, ohin.

Sujere mós atu iha lei ne’e rekizitu sira presiza kle’an liután, tanba iha federasaun lubun durante ne’e hatudu prestasaun sai membru federasaun arte marsiál internasionál.

Tuir nia, lei ne’e rigór tebes hodi estabelese kritéria lubun ba organizasaun sira tenke kumpre, hanesan harii klubu, lori dokumentu ba rejistu, formadór tenke iha sertifikadu, rekrutamentu atleta no membru sira no iha mós inkompatibilidade balun hanesan militár, membru polísia no funsionáriu públiku sira.

Durante audiénsia, diskute prinsípiu iha lei ne’e, liuliu bainhira klubu sira loke no indivíduu presiza kumpre regra hodi hetan supervizaun, nune’e iha diskusaun espesialidade aprofunda liután.

“Ami husu konsulta kle’an ho entidade hotu no sujere bele halo konsulta mós ho autoridade lokál, foinsa’e no komunidade, nune’e prodús lei ida atu regula hothotu hodi kria situasaun pás, liuliu atu kontribui ba prestasaun atleta”, nia relasa.

Rekomenda atu ba oin haree mós Lei Baze Desportu hodi apoia federasaun hotu, tanba tempu ona halo barullu iha nasaun ne’e liuhusi desportu no lori naran Timór ba mundu. “Tanba ita sai ona membru Asosiasaun Nasaun Sudeste Aziátiku no ba joven sira atu promove talentu hodi kontribui ba dezenvolvimentu”, katak.

Sekretáriu-Jerál Federasaun Karaté, Timor-Leste, António Carlos, reforsa katak lejizlasaun ne’e importante no prontu kumpre bainhira tama iha implementasaun.

Tuir ajenda, Komisaun G sei halo audiénsia públika ho entidade Estadu no relevante sira seluk ba inisiativa lejizlativa ne’e.

Notísia relevante: Parlamentu hahú diskusaun ba proposta Lei Prátika Arte Marsiál 

Jornalista: Nelson de Sousa

Editora: Maria Auxiliadora 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!