DILI, 22 Marsu 2026 (TATOLI)—La’ós ona segredu ba komunidade relijioza sira. Idul Fitri no Páskua tradisaun rua ne’ebé diferente maibé ida de’it iha kontestu espirituál. Hafoun an, esperansa no vitória mak esénsia husi kontestu espirituál.
Idul Fitri, katak filafali bá pureza. Páskua, katak moris hias. Rua ne’e hanorin buat ida: Moris sempre oferese oportunidade atu sai ema ne’ebé hatudu hahalok di’akliu iha Maromak nia oin. Fó ba Maromak moris ida umilde no onestu, buat seluk bele lori ba.
Iha nia selebrasaun, dalabarak hamosu konfuzaun. Nusá Idul Fitri no Páskua monu iha fulan Marsu ka Abríl? Kalma! Maski bele monu iha fulan ne’ebé hanesan maibé sira uza sistema kalendáriu ne’ebé lahanesan.
Idul Fitri determina bazeia ba kalendáriu Hijri (Izlámiku):
- Kalendáriu Hijri kompostu hosi fulan 12, idaidak ho loron 29-30. Ida-ne’e maizumenus loron 354.
- Idul Fitri selebra iha loron 1 fulan Shawwal, hafoin fulan Ramadan ramata.
Tanba badak liu, data Idul Fitri nian avansa maizumenus loron 10-11 kada tinan iha kalendáriu Gregorianu.
Páskua monu iha fulan-Marsu ka Abríl tanba:
- Tuir siklu fulan
- Estabelese bazeia ba regra dezde tempu antigu
- Iha relasaun metin ho selebrasaun Páskua Judeu.
Data bele muda tinan-tinan. Normalmente monu entre loron 22 fulan-Marsu no loron 25 fulan-Abríl.

Ba ema musulmanu sira, Idul Fitri marka Ramadan nia rohan—fulan ida reflesaun nian, auto-kontrolu, no kreximentu espirituál. La’ós ne’e de’it. Idul Fitri maka momentu ida atu filafali ba fitrah (moos husi sala).
Entretantu, sarani sira selebra Páskua nu’udár símbolu ba Jezús Kristu nia moris-hias hafoin kruzifikasaun. Selebrasaun ida-ne’e enkarna signifikadu vitória nian hasoru terus no mate, no mós esperansa moris foun ida nian.
Toleránsia, esénsia ida mós husi selebrasaun Idul Fitri no Páskua. Oinsá iha Timor-Leste? Iha Timor-Leste, selebrasaun Idul Fitri no Páskua hotu-hotu iha sentidu ne’ebé importante, maski sidadaun maioria opta relijiaun katólika. Relijiaun rua reflete armónia no toleránsia ne’ebé forte iha sosiedade.
Presiza komunga buat ida-ne’e. Buat ne’ebé interesante, tantu Idul Fitri no Páskua iha Timor-Leste hatudu armónia entre relijiaun ne’ebé maka’as, partisipasaun entre komunidade no hatudu kultura respeitu malu.
Jestu hatudu armónia entre relijiaun iha Timor la ko’alia ho ibun-tutun. Hatudu duni iha pratika iha tinan-tinan. Jestu ne’e aleinde hatudu entre komunidade, hatudu mós iha nivel líder sira. Primeiru-Ministru, Kay-Rala Xanana Gusmão no Prezidente Repúblika, José Ramos Horta partisipa iha selebrasaun Loron Idul Fitri hodi hatudu respeitu no kongratula komunidade musulmana sira.
Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, hateten iha selebrasaun fulan Ramadhan no Idul Fitri 1 Stawal 1447 H ne’e, komunidade musulmana hotu-hotu iha Timor-Leste tenke hasa’e orasaun hodi harii dame ba konstrusaun nasaun.
Xefe Governu ne’e hato’o kestaun ne’e, hafoin hamutuk ho entidade Governu no komunidade Musulmana sira iha Timor-Leste selebra hamutuk loron Idul Fitri “1 Stawal 1447 H” iha edifísiu KBRI, Faról, Sesta (20/03).
Loron Idul Fitri ida-ne’e, Xanana lori Governu no povu tomak Timor-Leste nia naran hakarak harohan ba Maromak hodi tulun nafatin maluk Musulmanu sira-ne’ebé ohin selebra loron Idul fitri
“Entaun ita hotu harohan ba leten aas ba, hodi tulun nafatin ita atu hakuak malu, hadomi malu atu dame bele hamriik iha Timor, nu’udár kondisaun ne’ebé di’ak atu ita bele dezenvolve ita-nia rai,” Xefe Governu apela.
Xefe Estadu Timor-Leste, José Ramos Horta, mós tatoli lia. Nia saúda kompatriota musulmana hotu iha Timor-Leste no iha mundu tomak ne’ebé selebra loron Idul Fitri, hafoin tuir faze Ramadhan ho rituál jejún durante fulan-ida.
“Ita tenke hakuak malu, moris iha domin no dame nia laran, respeita relijiaun hotu-hotu, maski dalan fiar nian la hanesan, Maromak ida de’it,” Xefe Estadu afirma iha Mesjid-Kampung Alor.
Sidadaun idaidak, tuir nia, tenke moris iha espíritu domin, dame no unidade tuir dokumentu fraternidade umana ne’ebé asina husi líder katóliku no musulmanu sira.
Jornalista: Natalino Belo
Editór: Xisto Freitas da Piedade





