DILI, 27 Abríl 2026 (TATOLI) – Indonézia ofisialmente entrega lideransa Konfederasaun Jornalista ASEAN (CAJ, sigla inglés) bá Malázia durante Asembleia Jerál CAJ iha Kuala Lumpur, Malázia, segunda-feira ne’e.
Tranzisaun lideransa ida-ne’e hakotu lideransa Indonézia nian ba tinan tolu hosi 2022 to’o 2025.
“Ha’u sente onradu atu fó-sai ofisialmente katak ohin ami kompleta ona ho susesu tranzisaun lideransa ida ne’ebé la’o ho di’ak. Iha prosesu ida ne’ebé marka ho espíritu kolejialidade no konsensu nian, lideransa Konfederasaun Jornalista ASEAN nian pasa ona hosi Indonézia ba Malázia,” Ahmed Kurnia, Sekretáriu-Jerál CAJ no Xefe Sekretaria Jerál Permanente CAJ1 Tutan fó-sai.
Ahmed hato’o nia agradesimentu ba Prezidente CAJ anteriór, Atal S. Depari, ba nia lideransa exelente iha situasaun dinámiku nia leet.
“Señor Atal la’ós de’it dirije ró, maibé mós garante katak ami la debate demais kona-ba diresaun no destinu,” dehan Ahmed.
Ahmed mós fó benvindu ba Prezidente Uniaun Nasionál Jornalista Malázia (NUJM), Low Boon Tat, nu’udar prezidente CAJ foun.
“Señor Low Boon Tat, ami simu ita-boot nia lideransa ho konfiansa bainhira ami tama iha kapítulu foun ida iha Kuala Lumpur,” Ahmed hatete.
Ahmed afirma katak tranzisaun ne’ebé la’o ho di’ak la’ós de’it formalidade ida, maibé mós prova katak maski ASEAN nia diversidade iha kultura, lian, no mós estilu enkontru sira, jornalista sira ASEAN nian bele fahe no ko’alia lian komún ida: solidariedade.
Ahmed mós hatete katak CAJ sei adota ofisialmente Deklarasaun Kuala Lumpur, hanesan kompromisu fahe no hanesan kompas ba CAJ ba oin.
Entretantu, Atal S. Depari haktuir katak tranzisaun lideransa CAJ husi Indonézia ba Malázia marka momentu importante ida nu’udar kontinuasaun ba ita-nia kompromisu fahe ba hametin solidariedade jornalista iha rejiaun ASEAN.
Atal hato’o nia agradesimentu tanba Asembleia Jerál CAJ tomak la’o ho di’ak, hakmatek no ho espíritu hamutuk.
“Ida-ne’e hatudu katak ami-nia organizasaun la’ós de’it estruturalmente di’ak, maibé mós forte iha ninia valór sira solidariedade nian, profisionalizmu no responsabilidade fahe ba futuru jornalizmu nian,” Atal hatete.
Atal fiar katak iha Low Boon Tat nia lideransa, CAJ sei sai relevante liután hodi hasoru dezafiu sira tempu nian, liuliu iha disrupsaun dijitál nia leet, ameasa hosi dezinformasaun no nesesidade atu mantein integridade profisionál.
“Ba membru CAJ tomak, ha’u husu ba ita hotu atu mantein nafatin espíritu kolaborasaun transfronteirisu. ASEAN presiza jornalizmu ne’ebé la’ós de’it forte iha nasionál maibé mós sólidu iha rejionál,” Atal hatete.
“Parabéns ba Prezidente foun CAJ nian. Karik CAJ sai forte liután no hetan respeitu liután nu’udar pilár importante ida hosi jornalizmu ASEAN nian,” Atal hatete.
Prezidente foun CAJ Low Boon Tat hato’o agradesimentu ba konfiansa ne’ebé fó.
AI no seguransa jornalista nian
Iha nia diskursu, Low Boon Tat disemina futuru jornalizmu nian iha dezenvolvimentu lalais intelijénsia artifisiál nia leet no subliña importánsia seguransa jornalista nian, partikularmente iha ASEAN, hodi hala’o sira-nia serbisu.
“Bainhira ita ko’alia kona-ba futuru jornalizmu nian, ita ko’alia duni kona-ba futuru intelijénsia artifisiál ka IA nian. IA muda duni maneira oinsá notísia sira prodús,” Low Boon Tat hatete.
Nia hatete katak iha futuru, IA sei sai parte boot liuhosi sala redasaun sira, iha ne’ebé sei aselera jornalizmu no ajuda notísia sira to’o ba ema barak liután iha mundu tomak.
Nia mós destaka importánsia hosi seguransa jornalista nian, hodi sita insidente ida iha Filipina, iha ne’ebé jornalista ida hasoru tinan barak hosi asédiu online, inklui diskursu ódiu no abuzu, tanba de’it fó-sai ho krítiku kona-ba governu.
Iha Miánmar, jornalista sira mós hetan detensaun bainhira halo kobertura ba konflitu no hetan detensaun militár. Nia hatete katak ida-ne’e hatudu padraun ida kona-ba asédiu, intimidasaun no perigu ne’ebé maka pesoál mídia sira hasoru iha ASEAN tomak.
“No ida ne’e hanesan problema boot ida,” nia hatete.
Nia dehan, sé ASEAN hakarak promove jornalizmu ne’ebé onesta tenke proteje jornalista sira, inklui pesoál mídia sira hotu.
“Seguru tenki kobre la’ós de’it kanek báziku sira, maibé mós apoiu jurídiku, kuidadu saúde mentál, lakon ekipamentu sira, no asisténsia emerjénsia bainhira serbisu iha zona risku sira. Pesoál mídia tomak, la’ós de’it jornalista sira, tenki kobre hosi protesaun ne’e,” nia insiste.
Nia dehan, protesaun ba pesoál mídia sira labele mai de’it husi kompañia mídia sira. Autoridade sira iha nasaun sira ASEAN nian mós iha responsabilidade atu halo liután.
“Governu presiza kria ambiente ida ne’ebé seguru liu ba traballadór sira hosi mídia, inklui aplika lei sira kontra asédiu no violénsia, asegura katak atake sira hasoru jornalista sira hetan investigasaun loloos, no hapara abuzu hosi lei hodi nonook reportajen sira,” nia hateten.
Tranzisaun lideransa CAJ husi Indonézia ba Malázia marka ho entrega bandeira CAJ husi Prezidente CAJ anteriór Atal S. Depari ba Prezidente CAJ foun Low Boon Tat.
Entrega bandeira CAJ husi Indonézia ba Malázia ne’e asiste husi Vise-Ministru Komunikasaun Malázia YB Teo Nie Ching, Prezidente Asosiasaun Jornalista Indonézia (PWI) Akhmad Munir. delegadu PWI, no mós delegadu husi sindikatu jornalista sira husi nasaun membru ASEAN.
Marka prezensa mós iha eventu ne’e reprezentante sindikatu jornalista sira hosi Koreia-Súl no Xina, Fery Iswandy, Koordenadór hosi Funsaun Informasaun Sosiál no Kulturál hosi Embaixada Indonézia iha Kuala Lumpur, no reprezentante sira seluk hosi embaixada sira hosi nasaun belun sira ba Malázia.
Delegasaun Sentrál Asosiasaun Jornalista Indonézia (PWI) ne’ebé marka prezensa iha eventu ne’e inklui Akhmad Munir nu’udar Prezidente Jerál, Atal S. Depari nu’udar Prezidente Konsellu Onoráriu, Ahmed Kurnia Soeriawidjaja nu’udar Diretór Asosiasaun Jornalista Indonézia (CAJ), Yono Hartono nu’udar Adjuntu Diretór CAJ, Aidiana nu’udar Xefe Judisaun Edukasaun Ifan nu’udar Xefe Negósiu Estranjeiru, Sumber Rajasa Ginting nu’udar Adjuntu Tezoureiru I, no Herlina nu’udar Adjuntu Tezoureiru II.
Novrizon Burman nu’udar Vise-Prezidente Dezenvolvimentu Rejionál, Kadirah nu’udar Vise-Prezidente Kooperasaun no Parseria, Musrifah nu’udar Vise-Prezidente Departamentu Defeza no Seguransa Espesiál Polísia Nasionál Indonézia nian, Mercys Charles Loho nu’udar Vise-Diretór Anti-Hoax, no Theodorus Dar Edi Yoga nu’udar Tezoureiru CAJ nian.
Fonte: Antaranews




