DILI, 19 Maiu 2026 (TATOLI) – Kámara Komérsiu no Indústria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portugés) no Organizasaun Internasionál Traballu (ILO), sigla inglés) realiza semináriu kona-ba validasaun interna ba peskiza tranzisaun justu ba negósiu verde.
Vise-Prezidente CCI-TL ba Asuntu Dezenvolvimentu Ekonómiku no Planu Estratéjiku, Hernani Agostinho Soares, hateten katak semináriu ne’e fó sai rezultadu peskiza ne’ebé CCI-TL no ILO hala’o iha setór privadu iha munisípiu hotu, inklui Oekusi, hodi haree resesaun empreza sira kona-ba tranzisaun ba negósiu verde.

Tuir nia, tranzisaun ba negósiu verde foka ba transformasaun setór privadu atu sai motór ida ba kreximentu ekonomia sustentavel no inkluzivu. CCI-TL kontinua promove negósiu sustetavel nu’udar parte husi ninia vizaun atu kria setór privadu ida ne’ebé dinámiku no inkluzivu.
“Ho Timor-Leste nia adezaun ba ASEAN, tranzisaun ba negósiu verde sai estratéjiku tebes atu kompete iha nivel rejionál. CCI-TL hakarak transforma setór privadu sira sai kompetetivu no sustentavel, ho foku ba dezenvolvimentu ne’ebé la estraga ambiente”, nia hateten.
Hodi dehan maski tranzisaun ba negósiu verde importante, implementasaun iha terrenu difísil, tanba emprezáriu sira hasoru difikuldade oioin, hanesan asesu ba finansiamentu no merkadu.
Peskiza ne’ebé hala’o iha munisípiu 12, inklui Oekusi envolve empreza 134. Maioria emprezáriu sira apoia transizaun ba negósiu verde, tanba konsidera importante, maibé sira mós husu atu iha reforsu iha área finansa, kapasidade téknika no institusionál, no infraestrutura ne’ebé seidauk forte.
Hernani akrexenta katak dadus ne’ebé rekolla husi peskiza ne’e sei uza atu halo advokasia no diskusaun ho Governu, atu fó atensaun liuliu ba Mikro, Pekena no Média Empreza (MPME) sira, hodi dezenvolve no kria postu traballu barak liután.
Peskiza ne’e mós identifika potensiál ekonomia iha kada munisípiu, liuliu iha setór privadu hanesan agrikultura, turizmu no manufatura. Tanba ne’e, CCI-TL sei kontinua halo mapeamentu bazeia ba potensiál no dezafiu iha área sira ne’e.
“Maski iha dezafiu sira, setór privadu atu la depende de’it ba Governu. Rekomendasaun husi peskiza ne’e mak setór privadu tenke hamriik iha ninia ain rasik no buka dalan atu dezenvolve an. Nune’e, Governu no parseiru dezenvolvimentu sira bele fó apoiu tékniku ne’ebé loos”, nia hateten.
Relasiona ho adezaun Timor-Leste ba ASEAN, CCI-TL afirma katak sira hahú ona fó treinamentu no apoiu ba emprezáriu sira atu prepara an tama ba merkadu rejionál no globál.
“Formasaun kona-ba asesu ba kapitál no informasaun merkadu ASEAN importante tebes ba setór privadu. Ami-nia papél prinsipál mak fasilita no ajuda emprezáriu sira buka solusaun ba dezafiu sira, la’ós atu halo negósiu diretamente”, nia dehan.
Iha sorin seluk, Diretór Empreza Acelda, Higino da Costa Freitas, apresia semináriu ne’ebé CCI-TL organiza tanba fó hanoin ba setór privadu kona-ba importánsia koopera malu atu avansa ba oin.
Nia dehan katak peskiza ne’e relevante tanba maioria setór privasu sira hasoru difikuldade hanesan finansiamentu no asesu ba merkadu.
“Setór privadu atu ba oin presiza apoiu finanseiru. Ida-ne’e importante no bainhira hetan ona finansa asesu ba merkadu mós importante”, katak.
Nia fó ezemplu katak nia kompañia rasik hasoru dezafiu hanesan. “Ha’u-nia kompañia rasik hasoru dezafiu, tanba ha’u hetan ona finansiamentu husi banku, maibé asesu ba merkadu difísil. Entaun, CCI-TL ba oin tenke haree asuntu sira ne’e”, nia hato’o.
Jornalista: Arminda Fonseca
Editora: Maria Auxiliadora





