DILI, 18 Jullu 2026 (TATOLI)-Konferénsia Episkopál Timorense (CET), sábadu ne’e, realiza semináriu internasionál kona-ba legadu preladu (Bispu) sira Timór nian. Atividade ne’e hala’o integra iha komemorasaun transladasaun restu mortál preladu Katóliku no figura istórika Igreja Katólika Timor-Leste.

Reprezenta CET Pe. Graciano dos Santos Barros, hateten eventu ne’e ohin reúne hodi halibur malu parte ida atu reflete legadu presiozu ba padre bo’ot na’in-haat ne’ebé marka profundamente vida Igreja no povu de Deus. Hanesan Dom Jaime Garcia Goular, Dom José Joaquim Ribeiro, Monseñor Martinho da Costa Lopes no Dom Alberto Ricardo da Silva.
Tuir Nia, kada ida husi sira, iha kontestu istóriku distintu dalabarak markadu husi provasaun, sofrimentu, inseterza nu’udar sinál vivo prezensa iha Deus no povu. No husi sira ne’ebé firme fé korajen pastorál ho domin inkondisionál Igreja no pátria ne’ebé hatene lee sinál iha tempu no responde ho fidelidade ba evanjelu.
“Hodi rekorda mós ho sínseru gratidaun Dom Jaime Garcia Goular, Bispu dahuluk Dili, verdadeiru aman-fundadór ba estrutura diosezana no promotor inkansável ba formasaun leigu Igreja lokál, lansa baze Igreja ida raizada iha realidade timorense”, Nia hato’o iha diskursu bainhira halo abertura semináriu ne’e, iha salaun Katedrál Dili, ohin.
Nia salienta, Don José Joaquim Ribeiro, segundu Bispu Dili, pastór vizilante no firme ne’ebé sustenta Igreja iha tempu dekresente, instabilidade no inserteza preparadu hodi enfrenta faze ida doloroza tebes iha istória povu no Igreja timorense.
“Monseñor Don Martinho da Costa Lopes, Administradór Apostólika Dili, lian profétika iha tempu silénsia impostu, verdadeiru preladiu pastór ho korajen evenjélika hatene identifika ba sofrementu ninia povu no lori sinál esperansa iha ita-nia inserteza futuru povu timorense”, dehan.
Alende, Don Alberto Ricardo da Silva, Bispu dahuluk rezidensiál Dili, gia ho prudente no hatene akompaña Igreja no nasaun iha defísil travesia iha odamatan esperansa kontribui ho desizívu ba konstraun pas, rekonsiliasaun no identidade nasionál lian indepedénsia.
Nia hateten, iha kontestu ne’e atu fó hanoin fila-fali partikulár signifikadu transladasaun restu mortál magnífiku pastór hirak ne’e mai Timor-Leste. Entre sira bispu na’in-rua orijen portugeza sinál istórika prezensa misionária Igreja Portugál iha rai Timór.
Tuir Nia, jestu ne’e, la’ós de’it memória istórika, maibé profundu sinál komuniaun universál, rekonsiliasaun fortalese lasu fraternidade entre Igreja Timór no Igreja Portugueza únida ho istória komún fé no misaun.
“No pastor hirak ne’e la’ós pertense de’it pasadu maibé pertense vivo no operante fé iha ita-nia povu, indentidade Igreja Timór no kontinua prosesu konstrusaun nasaun. Sira hanorin ita ho ninia vida verdadeira autoridade moris iha serbisu, korajen fé, tanba esperansa sustenta iha fidelidade Deus mezmu momentu defísil tebes”, katak nian.
Nia afirma, semináriu ne’e konstitui la’ós momentu akadémiku de’it maibé verdadeira ida ezersísiu memória viva ne’ebé fó naroman iha prezente orienta futuru.
Legadu sira sai inspirasaun no ezemplu ba konstrutór unidade
Nia dehan, legadu sira ne’e ba Igreja, sosiedade, líder nesesita sai inspirasaun ba ezemplu ne’e konstrutór unidade, promotor justisa, defensór dignidade umana no arkitetu pas.
“Enkontru ohin ajuda renova ita-nia kompromisu ba valór evanjelu no pátria Timór, fortalese mai ita espíritu domin serbisu, komuniaun no responsabilidade”, nia realsa.
Iha fatin hanesan, Prezidente Komisaun Organizadora ba eventu ne’e, Pe. Casmiro Joel Pinto, reforsa semináriu ne’e ho nia objetivu atu reflete, estuda hamutuk kona-ba istória preladu pastor sira Igreja Katólika nian iha Timór hahú kedas tempu portugés nian mai to’o Dom Alberto Ricardo.
ASSANAMI: Igreja identidade nasaun no dame
Nune’e mós, Vise-Primeiru Ministru ba Asuntu Sosiál, Mariano Assanami Sabino, hateten sira hanorin lisaun importante ida kona-ba nasaun, identidade presiza defende, dignidade presiza luta, no lia-loos mak baze ba dame ne’ebé dura.

Governu fiar katak memória no legadu sira-ne’e iha ligasaun direta ho prioridade nasionál ohin loron hametin unidade povu nian, promove justisa no rekonsiliasaun, respeita lia-loos husi pasadu hodi harii relasaun di’ak ho nasaun viziñu sira. No investe iha edukasaun jerasaun foun no harii dezenvolvimentu bazeia ba valór sira ne’ebé define nu’udar povu solidariedade, dignidade, fiar no liberdade.
“Timor-Leste mak nasaun joven ho istória naruk. Responsabilidade ita nian mak asegura katak istória ida-ne’e konta ho loloos, estuda ho seriedade, no transmite ba jerasaun sira tuirmai, atu sira komprende folin boot hosi liberdade ne’ebé ita hetan”,nian hateten
Assanami husu ba matenek-na’in no peskizadór sira husi Timor-Leste no rai-li’ur atu kontinua estuda, dokumenta no prezerva eransa ida-ne’e ho rigor no integridade. Fó biban ba semináriu ida-ne’e atu sai hun ba esforsu akadémiku ne’ebé sustentável, arkivu ida memorável no koñesimentu nian ida ba jerasaun sira tuirmai.
Tuir Nia, istória kona-ba preladu sira-ne’e mós sai parte hosi istória oinsá mundu hatene Timor-Leste. Tanba ne’e, hothotu iha responsabilidade atu hamutuk prezerva no lori memória ida-ne’e ba oin.
Hodi husu ba foinsa’e sira, hatene sira-nia naran, komprende sira-nia sakrifísiu, no lori sira-nia korajen nu’udar inspirasaun atu harii futuru Timor-Leste nian.
“Ba kreda nia ulun-na’in sira, ami hato’o agradesimentu ba imi-nia kontinuidade iha misaun pastorál no serbisu ba povu, hanesan preladu sira ne’ebé ohin ita fó onra”, hato’o.
Nia agradese parseiru internasionál no komunidade diplomátika nia prezensa no solidariedade.
Iha semináriu ne’e, sesaun dahuluk oradór Pe. Pedro Daniel Marques, husi Portugál ho área estudu kona-ba istória doutoramentu iha Roma, daudaun serbisu iha sentru arkivu Vatikánu. No oradór daruak Pe. Domingos Alves, ne’ebé aprezenta istória husi preladu sira.
Semináriu ne’e, partisipa husi Prezidente Tribunál Rekursu, Afonso Carmona, Ministra Edukasaun, Dulçe de Jesus, estudante universitáriu sira, relijiozu no relijioza, korpu diplomátiku ho konvidadu sira seluk.
Jornalista: Nelson de Sousa
Editor: Florecio Miranda Ximenes





