DILI, 08 novembru de 2019 (TATOLI)-Grupu Feto Dame Internasionál (IWPG, sigla inglés) anunsia ona vensedór ba kompetisaun internasionál “Arte ba dame no domin”, iha salaun enkontru Nuridream Squares, Sangam-dong, Mapo, Seol, Korea Sul, foin lalais ne´e.
Iha anunsiu ne´e, Estudante sekundáriu, Ha Eun Yon (19), husi Korea Sul mak sai vensedór. Nia sai vensedór no hetan “grande prémiu” ho dezeñu pombu ne´ebé simboliza ba pás ba mundu tomak tanba hahalok funu no mate ho naroman no arku-íris.

“Ha´u hakarak lori dame no esperansa ba sira ne´ebé mak sofre tanba funu globál no konflitu sira,” hateten yon enkuantu deskreve hela nia dezeñu, tuir komunikadu IWPG ba Ajénsia TATOLI, ohin.
Notísia relevante:Dame Sei Sai Realidade Bainhira Ita Hamutuk
Enkuantu, prezidente IWPG Hyun Sook Yoon afirma: “eventu ida ne´e signifikativu tebes tanba labarik sira iha Korea Sul inklui mundu tomak, harii daudaun hela kultura pás mundiál ida (…). IWPG sertamente halo mundu hetan dame nu´udar realidade ida”.
Notísia relevante: HWPL Sei Realiza Konferénsia Internasionál Kona-ba Dame Iha Timor-Leste
Iha fatin hanesan, Juiz Yang Hyung Lee hateten katak la iha barreira ba iha kultura no arte, nein fronteira entre nasaun sira. “ Ha´u ansiozu ba dezenvolvimentu kompetisaun internasionál Arte ba Dame no Domin, iha arte kultura ne´ebé bele toka sinu dame nian iha mundu tomak”. Nune´e mós, Vise-Diretór ba Asosiasaun Koreana Belas Artes, Soon Kyu Hwang dehan, liuhusi edukasaun kultura pás nian, ema hotu iha mundu sei despertada. Ho lema “Ita Ida”, ema hotu iha mundusai ida entre relijiaun no nasaun, ha´u iha serteza katak resposta ba pás ne´e sei konkretizada”.

Entretantu, primeiru lugar kompetisaun internasionál “Arte ba dame no domin”, monu ba Ha Eun Yon (19). Segundu lugar ba kompetitór na´in tolu seluk hanesan Enkhtur Anu-Ujin husi Mongolia (Eskola primária), Milana Martirosyan husi Armenia (Eskola primária), no Myat Noe Cherry husi Myanmar (Eskola sekundária).
Terseiru lugar ba ema na´in neen hanesan Jennifer Sharon husi Indonézia (Eskola primária), Naw Hsa Seh Hpo husi Myanmar (primária), Fatima Yousaf husi Pakistan (eskola médiu), Kennard D. Putra husi Indonésia (Eskola médiu), Punnavit Mool-phon husi Tailándia (Eskola sekundária), e Enkhjargal Altaibaatar husi Mongolia (Eskola sekundária). Chiara Isabelle Lisapaly husi Indonésia, inklui ema na´in 35 simu sertifikadu rekoñesimentu.
Valór prémiu ba manan na´in sira ne´e mak hanesan simu won millaun ida ho bolsa estudu, segundu lugar kada ema ida simu won 200.000 no terseiru lugar 100.000.
Juís ba kompetisaun finál ne´e mak Yang Hyung Lee, Konselleiru Ezekutivu Asosiasaun Koreana ba Belas Artes, Soon Kyu Hwang, Vise-Diretór Asosiasaun Koreana Belas Artes no Frederic Couton, arquitetu iha Fransa.
Kompetisaun internasionál ne´e nu´udar polítika realizasaun dame mundiál ne´ebé dezigna ba labarik no joven adotiva sira, lider futuru nian no lider sira ba kultura pás nian.
Kompetisaun ne´e realiza ona iha sidade 40 iha nasaun 30, inklui mós Timor-Leste. Eventu ne´e partisipa husi estudante 6.500 iha mundu tomak ho tema “Cessasão da Guerra Global, Cartas manuescritas de paz, Nação do amor, Amo a paz, Erradicação de armas”. Parte tolu ne´e, kada país ne´ebé liu ona iha prelimáriu no haruka ba iha finál.
Notísia relevante:IWPG Realiza Konferénsia Internasionál Promove Dame
Jornalista: Nelia Borges
Editór : Rafy Belo




