iklan

OÉ-CUSSE (RAEOA)

Debitu bee iha Barajen Mota Tono la sufisiente fornese ba natar

Debitu bee iha Barajen Mota Tono la sufisiente fornese ba natar

Natar area Petun, daudaun ne’e ameasa falla kolleta hare tanba debitu bee menus hodi fornese ba natar sira. Imajen Tatoli/Abílio Elo Nini.

OÉ-CUSSE, 22 setembru 2021 (TATOLI)—Autoridade RAEOA, liuhosi Sekretáriu Rejionál Asuntu Agrikultura servisu hamutuk ho Institutu Jestaun Ekipamentu (IGE, sigla portugés) Dirasaun Rejionál Obra Públika halo ona intervensaun kee bee dalan iha Barajen Mota Tono hodi fornese bee ba natar maibé debitu bee la-sufisiente. 

“Iha inisiu setembru ne’e, natar-na’in sira mai hato’o proposta husu tulun atu halo normalizasaun ba mota hosi Nunu-Heno mai iha Barajen Mota Tono, entaun liuhosi IGE mobiliza ekipamentu eskavatór ba ke’e bee-dalan hosi Nunu-Heno mai Barajén Tono metro-200, maibé laiha rezultadu tanba bee kuaze atu maran ona,”  Sekretáriu Rejionál Asuntu Agrikultura, José Eta, informa ba Agênsia Tatoli iha Horta, Oé-Cusse, kuarta ne’e.

Ho kestaun ne’e, natar-na’in sira kontinua hato’o nafatin pedidu ba autoridade hodi husu tulun atu supa bee hosi fatin Youngjing besik sede suku Cunha nian, maibé iha fatin ne’ebá mós bee-moos utiliza nesesidade loro-loron no Departementu Servisu Água Saneamentu (DSAS), kada loron uza ba distribuisaun iha kuarentena sira inklui fó tulun ba komunidade, entaun uza bee ne’e ba natar mós sei laiha garantidu to’o tempu naruk.

“Maibé ita agradese tanba agrikultór sira kolleta ona faze primeiru ho susesu. Tanba agrikultór sira iha suku Cunha no Lalisuk iha tinan ne’e, konsege halai natar dala-rua ona. Primeiru iha janeiru kolleta ona iha fulan-abríl no sira hahú halai natar faze daruak iha juñu sei kolleta iha outubru tinan ne’e no totál faze daruak ne’e hamutuk ektare 85 de’it la’os maioria. Maibé, agora problema bee menus entaun balun sei kolleta no balu sei falla,” nia dehan.

Nia klarifika, problema bee atu fornese ba natar sira la’ós akontese de’it iha natar Petun no ameasadu hamlaha, maibé tuir loloos akontese iha fatin neen hamutuk ektare 85 ne’ebé kobre ba uma kain 304.

“Durante ne’e ekipa téknika Departamentu Agrikultura Bázika Familiár identifika la’ós natar Petun sira de’it mak enfrenta problema bee maibé iha fatin neen (6) hamutuk ektare 85 hosi benefisiáriu 304 mak ameasa atu falla kolleta. Tanba, prolema bee-menus no kuaze laiha atu fornese ba natar sira hanesan iha natar Tetumnanu, Oénitas, Oéleu-Ana no Oéleu-Naek, Maes-Ana no Masi-Naek infrenta problema bee-menus la’os iha Petun de’it,” José Eta informa.

Koordenadór natar Petun, Martinho de Carvalho, hateten iha inísiu molok halai natar ba faze daruak, koordenadór ne’e konsege fó sai avisa ba natar-na’in sira katak bainhira bee iha barajen mota Tono la-sufisiente atu fornese bee to’o tempu naruk ne’e labele fó sala ba Guverno no Autoridade, maibé persiza hamutuk hodi buka solusaun ho maneira husu apoiu la’ós ezije de’it.

Koordenadór Natar Petun, Martinho de Carvalho. Imajen Tatoli/Abílio Elo Nini.

“Primeiru atu halai natar ba faze daruak ne’e, ami haree bee iha barajen sufisiente maibé ikus mai bee-maran. Ida-ne’e ami labele fó sala Governu, tanba faze primeiru ami kolleta ona iha fulan-abríl. Agora tama ba faze daruak mak hasoru problema bee, entaun balun sei kolleta no balun sei falla. Problema ne’e mumentu ne’ebá ami ba husu apoiu iha autoridade, depois Obra Públika sira mai kee bee iha Barajen ne’e maibé laiha solusaun tanba bee-maran ona,” nia dehan.

Jornalista : Abílio Elo Nini

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!