DILI, 05 maiu 2023 (TATOLI) – Ministru Edukasaun, Juventude no Desportu (MEJD) kontinua promove lian portugés ba profesór rihun 4 iha Timor-Leste, liuhosi Projetu PRO-Português, nune’e bele kontinua hanorin labarik sira.
Ministru Edukasaun, Juventude no Desportu, Armindo Maia, hatete iha ukun rasik-aan ne’e língua portugeza sai meiu ida ne’ebé importante duni ba ema hotu, liuliu ba profesór sira oinsá bele komprende ho didi’ak atubele hanorin alunu sira.
”Formasaun lian portugés ba profesór hamutuk rihun 4 ne’e mós konsidera la sufisiente, tanba ne’e ministériu realiza tan formasaun konteúdu kurríkulár ba profesór sira, liuhusi formasaun dixiplina seluk hanesan matemátika, fízika, biolojia no portugés atu nune’e bele hakat bá oin tanba ho formasaun sira ne’e de’it maka bele ajuda profesór sira hasa’e liután sira-nia abilidade hodi transfere fali dixiplina ba labarik sira”, Armindo Maia afirma iha ámbitu komemorasaun Loron Mundiál Língua Portugueza, iha salaun Ian Martin, Balide.
Tuir nia, lian portugés la’ós uza hodi ko’alia no hakerek de’it, maibé sai mós meiu ida importante ba nasaun Timor-Leste. “ Iha tempu luta Timor-Leste nian ba ukun rasik-aan, líder sira uza lian ne’e hodi komunika malu atu halo funu hasoru militár Indonézia”.
Nune’e, atu dezenvolve idioma refere iha Timor-Leste ne’e dalan importante liu maka liuhusi eskola sira, nune’e bele hanorin labarik sira hahú hosi ensinu pré-eskolár to’o universidade.
Tuir governante ne’e, dezenvolvimentu lian portugés iha país durante ne’e haree hosi buat rua ne’ebé sai sasukat mak oinsá domina lian ho ativa katak kompreensaun ema timoroan nia, liuliu labarik sira iha eskola bele ko’alia no hakerek, no ida seluk maka atividade pasiva maka barak bele komprende no rona ema ko’alia, maibé sira la halo prátika.
Ministru salienta katak, tuir Diresaun-Jerál Estatístika, kada tinan lima liuhusi sensu sira katak kuaze númeru populasaun ne’ebé komprende no rona ka hatene lian portugés aumenta beibeik, enkuantu la sita persentajen populasaun hira mak hatene no komprende ona lian refere.
Língua portugueza konsagra ona iha Konstituisaun hanenas língua ofisiál Estadu Timor-Leste nian.
Profesora Mafalda Soares hosi Eskola Bázika Filiál Tuana-Laran ne’ebé partisipa formasaun lian refere sente orgullu tanba Ministériu Edukasaun tau duni importánsia ba kapasitasaun manorin sira hodi forma rekursu umanu ho kualidade.
“Tanba ne’e Projetu PRO-Portugês ne’e sai meiu ida di’ak tebes tanba kuaze formadór sira ne’e mai hosi profesór portugez inklui formadór timoroan sira ne’ebé selesionadu”, realsa.
Jornalista: Tomé Amado
Editora: Maria Auxiliadora