MALIANA, 12 jullu 2023 (TATOLI)-Kámara Komérsiu Indústria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portugés) koopera ho Kamar Dagang dan Industri (KADIN) Indonézia liuhosi KADIN Manggarai Barat atu halo investimentu atu dezenvolve setór agrikultura ne’ebé sustentável ba agrikultór sira iha Timor-Leste.
Nune’e iha tersa (11/06) KADIN Manggarai Barat hamutuk parseiru sira hosi ekipa PT Pedrosida Gresik inklui tékniku hosi Rice Mile Pland (RMP) no seluk tan vizita suku Tapo-Memo, postu administrativu Maliana, munisípiu Bobonaro.
Vizita refere ho objetivu atu troka ideia ba malu entre investigór sira hosi Indonézia no agrikultór sira nune’e futuru bele serbisu hamutuk hodi hasa’e produsaun Hare ho kuantidade boot.
Vizita ne’e nu’udar kontinua hosi vizita sira antes ne’ebé halo iha postu administrativu Vemasse, munisípiu Baucau no Laleia, munisípiu Manatuto iha loron liubá.
Prezidente CCI-TL, Jorge Serrano, komvida KADIN Manggarai Barat ho emprezáriu no tékniku sira mai Timor-Leste atu implementa prátika di’ak ba agrikultór sira tanba rezultadu produsaun foos premium ne’ebé prodús iha Manggarai hatudu kualidade di’ak tebes tuir padraun merkadu nian.
“Ha’u haree sira-nia presu foos premium ne’ebé sira lansa, ha’u senti buat ida-ne’ebé ita bele implementa iha Timor, entaun ha’u em nome CCI-TL konvida sira mai ne’e, tanba ita-nia mandatu hakarak hasa’e produsaun rai laran, ita hakarak agrikultór tenke forte, tanba ita ko’alia governu, estadu forte, agrikultór la forte mak ita-nia soberania ne’e laiha, ai-haan de’it mós ita sei sosa,” nia hateten iha intervensaun.
CCI-TL hola inisiativa ne’e atu apoia governu rezolve problema agrikultura tanba iha Timor-Leste tinan-tinan agrikultór sira prodús Hare kada ektare hosi tonelada rua to’o haat de’it.
Ligadu ho kestaun refere CCI-TL konvida KADIN Manggarai Barat ho ekipa sira ne’e mai para fahe esperiénsia, liuliu oinsá uza adubu no fó asistensia tékniku utiliza teknolojia modernu sira, hahú hosi faze fila-rai to’o kolleta hetan rezultadu hosi tonelada 4 ba to’o 8 no bele to’o tonelada 12 kada ektare.
“Sira sei koko iha natar ektar rua iha Vemasse, depois rezultadu ne’e di’ak duni, ita sei bolu sira Ministru Agrikultura mai hare, nune’e ba oin fó apoia ba agrikultor sira, hanesan pupuk no tratór sira,” nia katak.
Vise-Prezidente CCI-TL ba asuntu Ágrikola Pekena Empreza, Rui Castro, reforsa ekipa refere foti ona sampel rai atu bá halo teste iha laboratóriu atu hahú implementa servisu projetu pilotu ne’ebé sei halo iha Vemasse no Maliana iha fulan-agostu nia laran.
“Sira mai la’ós apoia gratuita, tanba kestaun bisnis, sira sei mai fa’an sira-nia produtu, maibé ita husu atu sira-nia ema tékniku mak akompañia hanorin oinsá uza produtu ne’e, hahú oinsá fila-rai,hili fini to’o koileta target hare minimál 8 to’o 12 ton per ektare, sé rezultadu di’ak tuir tekniku sira esplika 2024 ba oin sei bot liután,” nia dehan.
Xefe Delegasaun KADIM Manggarai Barat, Ignacius Charles Aniwarman, agradese tebes tanba bele mai vizita Timor-Leste nune’e nia espera katak liuhosi kooperasa ne’e sei fó benifísiu di’ak ba povu rai rua iha futuru.
“Ami sei serbisu hamutuk hodi apoia prosesu dezenvolvimentu Timor-Leste nian,” nia hateten.
Jornalista: Sérgio da Cruz
Editór: Evaristo Soares Martins