iklan

DILI

Dadus provizóriu, ME identifika profesór reformadu kuaze 900

Dadus provizóriu, ME identifika profesór reformadu kuaze 900

Diretora Nasionál Rekursu Umanu ME, Anita Tavares de Jesus.

DILI, 26 fevereiru 2024 (TATOLI)Diretora Nasionál Rekursu Umanu hosi Ministériu Edukasaun, Anita Tavares de Jesus, relata, tuir dadus provizóriu ne’ebé maka ekipa tékniku rekoilla hosi servisu edukasaun munisípiu hotu-hotu rejista katak profesór ho idade reforma kuaze 900 maka to’o oras ne’e sei kontinua hanorin hela estudante sira iha territóriu nasionál.

Ministériu Edukasaun (ME), servisu hamutuk ho Komisaun Funsaun Públika (KFP) no Institutu Nasionál Seguransa Sosiál (INSS) daudaun ne’e esforsu hela atu hare kona-ba lei reforma nune’e bele implementa ona kona-ba polítika reform aba profesór sira.

Notísia Relevante :KFP husu Governu aselera lei reforma obrigatóriu molok eleisaun

“Dadus provizóriu reforma ba profesór reformadu iha nivel ensinu sira iha teritórriu kuaze 900. Ida-ne’e ita haree hela dadus mezmu ita seidauk iha lei kona-ba pensaun obrigatória. Tanba ita-nia profesór liu idade ona sei hanorin,”Dirijente ne’e hateten ba jornalsita sira iha ninia servisu fatin, Vila-Verde, Dili, segunda ne’e.

Atu aselere prosesu reform aba profesór sira ne’e, tuir nia Komisaun Funsaun Públika persiza servisu hamutuk ho INSS hodi hare lei reforma nian atu lori ba Konsellu Ministru hodi hetan apresiasaun no aprovasaun.

“Ami prepara de’it dadus no ami iha ona dadus hein de’it KFP. Tanba ami iha ona dadus ne’ebé mak atu troka profesór reformadu sira ne’e mak liuhosi bolsa kandidatu ne’e tanba ita haree iha balun ne’ebé mak labele hanorin ona tanba idade ona,” Nia hateten.

Nia esplika Ministériu Edukasaun loke prosesu rekrutamentu ba bolsa kandidatu profesór sira ne’e ho objetivu ida maka atu subtitui profesór reformadu kuaze 900 ne’ebé daudaun ne’e idade atinje ona 60 ba leten maibé sei kontinua hanorin estudante sira.

“Ita iha duni profesór maibé tanba de’it sira-nia idade avansadu no barak mak moras. Ida-ne’e mak ita buka meiu oinsá atu haree sira tama iha reforma, maibé liuhosi prosesu sira ho dignu. Atu nune’e fatin sira ne’e ita prense bolsa kandidatu profesór sira ne’e, eskola sira bele iha profesór sira ida adekuadu para bele hanorin,” nia hatutan.

Tuir lei númeru 6/2012 no dekretu lei númeru 23/2012, funsionáru Ministériu Edukasaun iha rejime rua hanesan rejime jerál ba funsionáriu administrasaun no rejime espesiál ba profesór sira.

Nune’e iha tinan 2022 liuba, iha mandatu Prezidente Komisaun Funsaun públiku), Faustino Cardoso nia tempu, hatama ona artigu ida ba proposta dekretu-lei kona-ba reforma nian ba Governu tanba hakarak ka lakohi funsionáriu públiku ida mak idade to’o ona 60 tenke reforma.

“Komisaun hato’o proposta ida-ne’e ba Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak, depois mak hatama diskusaun iha nivel asesór sira iha gabinete PM maibé depois KFP hetan informasaun katak buat ida limitasaun idade efetiva servisu ema ida-nian ne’e, kompeténsia eskluziva Parlamentu Nasionál nian la’ós kompeténsia Governu nian,” nia hateten.

Governu iha kompeténsia lejislativa liuhosi dekretu-lei maibé tanba kompeténsia eskluziva PN nian, ne’ebé signifika katak buat hirak ne’e tenke regula iha lei.

Maibé, tanba de’it lei Seguransa Sosiál (SS) iha tiha ona signifika presiza de’it fasilita atu halo alterasaun ba lei seguransa sosiál ne’e, iha ámbitu ne’e rona mós opinaun téknika asesoria nian hosi gabinete PM entaun KFP halo komunikasaun ho PN liuhosi deputadu sira no KFP aprezenta ona proposta altersaun ba lei númeru 12/2016, kona-ba SS nian.

Hosi lei númeru 12/2016 ne’e ezije hetan alterasaun hodi hatama artigu ida espesífiku reforma obrigatória no agora iha hela responsabilidade PN nian.

Maibé KFP kontinua halo komunikasaun nune’e oinsá tau prioridade alterasaun lei númeru 12/2016 kona-ba Seguransa Sosiál ne’e atu asegura prinsipiu obrigatóriadade reforma ne’e.

Kona-ba post alterasaun reforma ninian, nia hateten, desde tinan rua liubá antes COVID-19 ne’e KFP halo tiha ona proposta dekretu-lei ida kona-ba planeamentu forsa traballu no iha proposta dekretu-lei ida-ne’e KFP mós hatama artigu ida-ne’ebé mak define kona-ba idade másimu servisu efetivu sidadaun ida-nian iha funsaun públika.

Maibé, to’o oras ne’e, Parlamentu Nasionál seidauk halo aprovasaun ba lei reforma funsionáriu ho idade tinan 60 ba leten.

Tuir dadus hosi KFP daudaun ne’e rejista funsionáriu públiku ho idade reforma 60 ba leten hamutuk 3441, númeru ne’e 60% hanesan profesór ka manorin na’in sira hosi Ministériu Edukasaun Juventude Desportu (MEJD).

Notísia Relevante :Komisaun A sei fó prioridade diskute lei reforma obrigatóriu ba FP

Jornalista : Osória Marques

Editór     : Agapito dos Santos

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!