iklan

INTERNASIONÁL, DILI, POLÍTIKA

g7+: Husi rede informál ba autór globál

g7+: Husi rede informál ba autór globál

Sekretáriu Jerál g7+, Helder da Costa. Imajen Tatoli/Egas Cristóvão

DILI, 11 Abríl 2025 (TATOLI) – Sekretáriu jerál organizasaun naun-governamentál g7+, Helder da Costa, halo aprezentasaun hodi relata kona-ba-Jornada g7+ husi rede informál ba autór globál, iha ámbitu 6a reuniaun inter-ministeriál no selebrasaun loron aniversáriu g7+ ba da-15, ne’ebé marka ho tema “Harii futuru ne’ebé dame no reziliénsia”.

Jornada organizasaun g7+ hahú kedas iha loron 11 fulan Abríl 2010, ne’ebé fundadu husi pesoál eminente, Kayrala Xanana Gusmão, ne’ebé daudaun ne’e asume knaar nu’udar Primeiru Ministru. Maske sempre hasoru obstákulu hodi hakat ba prosesu progresu iha internasionál globál.

“Atu fo hatene ba ita-boot sira kona-ba jornada progresu g7+ durante tinan-15. Ami rona ona liafuan sira husi líder nain-tolu, ne’ebé fó valór evidénsia husi progresu g7+, inklui planu ba futuru”, Sekretáriu jerál g7+ ne’e relata, iha Sentru Konvensaun Dili (CCD), ohin.

Nia dehan, organiazasaun g7+ mosu hanesan respondente hodi halo análiza nasaun sira-ne’ebé infrenta konflitu, maibé iha obstákulu ne’ebé  sira hasoru, inklui sira hasai naran hanesan, nasaun ne’ebé falla no nasaun konflitu sira, ne’ebé sira konsidera hanesan ameasa seguransa tanba nasaun hasoru krize, polítika, ekonomia, no sosiál no liután ida-ne’e maka problema jeopolítika no ekonomia entre poder sira.

“Nune’e, ita presiza lian husi nasaun ne’ebé frajíl, no ita presiza lian iha momentu ne’e tanba ne’e mak g7+ mosu”, nia akresenta.

g7+ harii iha loron 11 fulan Abril 2010, tuir Sekretáriu jerál, Helder da Costa, bazea ba solidariedade no deseju, kapasita husi nasaun ne’ebé infrenta konflitu, no laiha istória g7+ ne’ebé involve parseiru dezenvolvimentu sira hodi diskute kestaun dezenvolvimentu iha nivél nasionál ,

“Ami mós promove seguransa hodi hapara konflitu. Hanesan ita hotu rona bainhira Primeiru Ministru ko’alia ho emosionál no sentimentu, durante ne’e nia hala’o ona viajen hale’u nasaun membru g7+, ajuda promove seguransa hodi hapara konflitu iha membru g7+”, nia haktuir

Sekretáriu jerál reitera katak objetivu prinsipál g7+ ida mak atu uza benefísiu, abilidade oioin ne’ebé fó inspirasaun no hadi’a seguransa hodi hatudu ho aten-brani duke frakeza.

Nia haktuir, hafoin Primeiru-ministru hasoru malu iha Juba, Sudan Súl, sira lansa dokumentu landnmark husi família g7+, iha Busan Korea Súl ho naran “New Deal For Engagement in Fragile States”, ne’ebé sidadaun internasionál sira koñese no konsumu husi nasaun 45 no organizasaun internasionál no instituisaun finansas internasionál

“Nune’e iha tinan-2013, ami asina akordu Fragile-to-fragile Cooperation ne’ebé insiprasaun husi Global South-South Cooperation. Depois iha tinan-2014 iha reuniaun inter-ministeriál iha nasaun Tongo, ami formaliza Charter Group no Charter ne’e simu ona rekoñesimentu ne’ebé ofisiál iha divizaun 3 University of Michigan-Flint (UMF) no koñese hanesan entidade legál”, nia informa.

Sekretáriu jerál g7+, Helder da Costa hateten, hanesan ita hotu hatene katak, progresu seluk ne’ebé g7 iha mak nasaun haat ona husi membru g7+ tama iha organizasaun World Trade Organization (WTO), hanesan nasaun Komoros no Timor-Leste ne’ebé inklina aan iha organizasaun ne’e iha tinan-2015. Enkuantu nasaun rua seluk tan mak Afganistan no Liberia, ne’ebé junta hamutuk iha organizasaun WTO iha tinan-2017.

Daudaun ne’e g7+ mós halo parseria ho nasaun sira iha mundu ne’e, ajénsia internasionál, empreza dezenvolvimentu internasionál, akadémiku, setór privadu, no servisu hamutuk ho Organization Economic Cooperation Development (OECD). Aleinde ne’e g7 mós halo kooperasaun ho Banku Mundiál hodi garante konflitu, frajíl.

Entretantu iha tinan ida-ne’e Timor-Leste prepara aan atu adere ba organizasaun rejionál, ASEAN.

 

Jornalista: Alexandra da Costa

Editór: Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!