iklan

EKONOMIA, HEADLINE

MF forma pesoál aprovizionamentu husi instituisaun Estadu hamutuk 1.325

MF forma pesoál aprovizionamentu husi instituisaun Estadu hamutuk 1.325

Diretór-Jerál Sentru Kapasitasaun Jestaun Finansa Públika iha MF, Martinho Lopes.

DILI, 11 Fevereiru 2026 (TATOLI) – Ministériu Finansa (MF), liuhusi Sentru Kapasitasaun Jestaun Finansa Públika disponibiliza ona formasaun kona-ba sistema aprovizionamentu ba pesoál instituisaun Estadu husi nasionál to’o munisípiu, inklui Oekusi hamutuk 1.325.

Diretór-Jerál Sentru Kapasitasaun Jestaun Finansa Públika iha MF, Martinho Lopes, hateten ministériu iha papél ida ezerse nia funsaun hodi fó kapasitasaun kona-ba jestaun finansa públika.

“Formasaun profisionál ka intensiva ne’ebé ita halo ba entidade aprovizionamentu sira serbisu iha liña ministériu, munisípiu, inklui Oekusi hahú husi Dezembru 2025 hamutuk ema na’in-500-resin no tama mai 2026 to’o agora fó tan formasaun ba ema hamutuk 500. Entaun, to’o agora forma ona ema hamutuk 1.325”, Martinho Lopes reitera ba Tatoli, ohin.

Nia esplika katak formasaun profisionál ida-ne’e importante tanba aprovizionamentu hola parte ba jestaun finansa públika, ne’ebé kada tinan ministériu fó formasaun regulár ba entidade sira ne’ebé serbisu iha área ida-ne’e.

Atividade ne’e halo tanba daudaun sistema aprovizionamentu foun ne’e la fásil no sistema ida-ne’e hahú elabora lei foun iha 2023 no ramata iha 2024, sobre Dekretu-Lei númeru 1/2025 kona-ba Aprovizionamentu no Kontratu Públiku, ne’ebé nia entrada ein vigór iha Jullu 2025, maibé iha sirkunstánsia balun mak implementa iha 01 Janeiru 2026.

“Entaun, ami tenke prepara nia instrumentu atu apoiu ba implementasaun dekretu-lei foun ne’e. Iha nia instrumentu ita prepara ninia padraun dokumentu balun no mós sistema tenke ajusta ho dekretu-lei foun ne’e”, dehan.

Martinho Lopes subliña katak ho dekretu-lei foun, iha tinan ne’e, laiha ona dalan atu halo shotcut, tanba Governu nia prioridade ba iha ezekusaun ne’e transparente, responsabilidade, efisiénsia no efekásia.

Dekretu-lei foun aprovizionamentu iha artigu 15 hateten mandatóriu uza sistema eletrónika, katak prosedimentu hothotu laiha tan ona manuál.

Dirijente ne’e mós lamenta katak maski fó ona formasaun ba pesoál aprovizionamentu, maibé iha mudansa governativa muda mós ema aprovizionamentu iha ministériu sira. “Ema ne’ebé ita fó formasaun to’o ona iha nivel tékniku, bele halo ona analítiku, maibé de repente mudansa governasaun muda pesoál referida. Ida-ne’e kestaun polítika, ami labele ko’alia to’o iha ne’ebá, maibé ami nafatin ezerse ami-nia papél fó formasaun tantu nia foun komu tuan. Karik tuan ami fó de’it treinamentu refreshing, foun ami tenke hahú fali husi báziku”, dehan.

Nia akresenta katak formasaun ne’ebé sira halo foku ba aspetu rua mak kona-ba oinsá uza sistema aprovizionamentu ho manuál no uza sistema eletróniku. “Iha matéria aprovizionamentu manuál hanorin oinsá prepara dokumentu, halo publikasaun, reuniaun ho empreza. Ida-ne’e hotu mak ita kombina ho sistema oinsá uza eletróniku ba iha prosesu aprovizionamentu tomak, hahú husi planu aprovizionamentu to’o pagamentu”, esplika.

Nia sujere ba ministériu sira katak ba ema sira ne’ebé forma ona nu’udar profisionál iha área aprovizionamentu labele troka de repende no bainhira atu muda haruka tuir formasaun antes, tanba serbisu iha área ne’e opera ho uza sistema.

“Tanba ami sei fó lisensa ka user ba nia, nune’e ida tuan ne’e ami taka tiha, foun ne’e ami fó fali user, tanba ne’e ita selu”, dehan.

Notísia relevante: MF esklarese razaun estende implementasaun rejime foun aprovizionamentu

Jornalista: Arminda Fonseca

Editora: Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!