DILI, 10 Marsu 2026 (TATOLI)—Reprezentante Organizasaun Saúde Mundiál (OMS) iha Timor-Leste, Arvind Mathur, hateten relasiona ho loron mundiál feto ne’ebé mak monu iha 08 Marsu tinan ne’e, mak Organizasaun Saúde Mundiál iha Timor-Leste konsidera feto sira sai aliserse ba saúde iha Timor-Leste maibé feto barak mak kontinua hasoru bareira sira.
“Loos duni, feto sira sai aliserse ba saúde iha Timor-Leste, nu’udar ema-ne’ebé fó kuidadu, pesoál saúde, ema ne’ebé halo polítika no lider komunitária. Maibé barak liu mak hasoru nafatin bareira sira ba kuidadu, oportunidade sira, no direitu sira-ne’ebé sira merese. Iha loron mundiál ba feto ida-ne’e, mai ita kompromete atu avansa kuidadu saúde ne’ebé ekuitativu, haforsa servisu saúde reprodutiva no materna, no asegura feto sira-nia lian bainhira forma polítika no desizaun saúde nian,” Arvind Mathur hateten liuhusi nota imprensa ne’ebé publika iha pájina ofisiál OMS, ohin.
Nia esplika, feto sira direitu no hatama ba sira nesesidade saúde ne’ebé mak úniku, bainhira feto nia saúde di’ak mak komunidade no família iha Timor-Leste mós buras.
“Proteje feto sira-nia direitu no hatán ba sira-nia nesesidade saúde ne’ebé úniku mak esensiál ba sosiedade ida-ne’ebé saudavel no justu liu. Bainhira feto nia saúde buras, família, komunidade,no Timor-Leste mós buras,” nia dehan.
Tanba, nia dehan, avansa kuidadu ekuitativu la’ós de’it objetivu ida ba loron ida, husi saúde inan nian to’o ba dezisaun polítika sira feto tenke sai sentru.
“Maibé ida-ne’e nesesidade ida ba sosiedade ida ne’ebé justu. Husi saúde inan nian to’o ba iha desizaun polítika sira, feto sira tenke sai sentru. Mai ita transforma espíritu nian ba asaun tinan tomak,” nia dehan.
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór : Cancio Ximenes





