iklan

OEKUSI

MAE: RAEOA tama ona iha desentralizasaun institusionál atu ba podér lokál

MAE: RAEOA tama ona iha desentralizasaun institusionál atu ba podér lokál

Ministru Administrasaun Estatál (MAE), Tomás do Rosário Cabral. Imajen TATOLI/Natalino Belo

OEKUSI, 29 Abríl 2026 (TATOLI) – Ministru Administrasaun Estatál (MAE), Tomas do Rosário Cabral, hateten, Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA), daudaun ne’e tama ona ba prosesu desentralizasaun institusionál atu prepara ba desentralizasaun territorial no podér lokál.

Governante ne’e, informa, iha ámbitu seremónia solene pose ba PA RAEOA ho estrutura iha salaun konvensaun Palaban, Oekusi, tersa ne’e.

“Ita iha faze tolu, deskonsentrasaun, desentralizasaun institusionál no desentralizasaun territorial podér lokál, Oekusi foin hahú atu ba segunda faze, desentralizasaun institusionál, foin tama ohin, ne’ebé ita seidauk bele sukat prestasaun to’o iha ne’ebé,” nia esplika.

Notísia relevante:Tinan ne’e, PM tau atensaun másima ba preparasaun eleisaun Governu Lokál iha 2027

Governante ne’e énfaze, kona-ba Oekusi kuandu avansa ba Konstituisaun Repúbliku prevista iha artigu 5.o no 72.o, ho nomeasaun estrutura definitiva foin mak hahú desentralizasaun institusionál, tanba munisípiu sira iha rai boot avansa ona, hodi hein de’it iha 2026 ne’e atu anúnsia, semak atu tama ba desentralizasaun territoriál ho poder lokál.

“Iha rai boot, barak deklara ona katak sira prontu ona, maibé Governu sei halo avaliasaun tanba avaliasaun kondisaun mínima realiza ona, maibé sei halo tan avaliasaun kondisaun mínima faze daruak nian atu deside, munisípiu ne’ebé preparadu Konsellu-Ministru sei aprova rezolusaun ida, hodi haruka ba Parlamentu Nasionál, tinan oin 2027 tama  ona ba eleisaun podér lokál,” nia hateten iha

Ministru Tomas Cabral hateten, estrutura RAEOA hamutuk ema na’in-24, presiza serbisu hamutuk ho Prezidente Autoridade RAEOA inklui ba preparasaun tranzisaun ba segunda governasaun poder lokál.

“Ohin, simu ona pose, ita-boot sira mak jura katak, ha’u jura atu halo tuir lei ho konstituisaun labele iha grupu, ida-ne’e ita boot rasik mak jura, ami mai sai sasin de’it atu rona imi-nia juramentu ne’e, halo tuir ka lae,” nia hateten.

Notísia relevante:Xanana husu Oekusi-oan hanoin ho reflesaun kle’an simu Governu Lokál iha 2027

Ministru informa, dokumentu juramentu ne’e iha termu pose, iha rezolusaun no iha klauzula ida, hateten katak tinan-tinan sei halo avaliasaun ba ita-boot sira-nia serbisu, prestasaun serbisu laiha, sei troka tau fali ema seluk.

“Troka mós imi rasik iha ne’e, husi Oekusi-oan hotu, atu ejize Diretór sira, tenke tuun ba povu iha kraik, Sekretáriu Munisipál Asuntu Administrasaun bele hetan metin halo jestaun ba orsamentu, maibé Sekretáriu na’in-rua planeiamentu no sosiál tenke tuun ba kraik, tanba povu iha baze mak presiza ita-boot sira-nia prezensa, ba Diretór sira liliu agrikultura, tenke iha planeiamentu ba hasa’e produsaun populasaun nian,” nia hateten.

Antes ne’e, Governu liuhusi reuniaun Konsellu-Ministrus, aprova projetu Rezolusaun Governu ne’ebé aprezenta hosi Ministru Administrasaun Estatál, Tomás do Rosário Cabral, ba ezonerasaun dirijente servisu iha RAEOA, ne’ebé nomea liuhosi Rezolusaun Governu númeru 37/2025, loron 27 fulan-agostu no nomeasaun ba Prezidente, Sekretáriu no Diretór Rejionál sira RAEOA nian.

Estrutura Autoridade RAEOA ne’ebé simu pose mak hanesan, Régio da Cruz Salu, nu’udar Prezidente Autoridade RAEOA, Sekretáriu Rejionál sira maka hanesan Salvadór da Cruz, ba Administrasaun no Finansas, Francisco Loca, ba Planeamentu no Dezenvolvimentu, no mós Merita Marques Lafo, ba Asuntu Sosiál no Organizasaun Komunitária.

Notísia relevante:Ministru Tomas Cabral esklarese: Estatutu ZEEDOA la eziste ona

Tuir mai, Diretór Serbisu Rejionál sira hanesan: Domingos Punef simu pose nu’udar Diretór Serbisu Rejionál Administrasaun no Rekursu Umanu,  Mario Coel nu’udar Diretór Planeamentu integradu no Dezenvolvimentu, Adelaide Rosália Faria Correia nu’udar Diretora Serbisu Finansa.

Amâncio Aguido Punef nu’udar Diretór Serbisu Patrimóniu Lojístika, Augusto Jorge de Fátima Efi nu’udar Diretór Serbisu Aprovizionamentu, Anita da Costa Ruing nu’udar Diretóra Serbisu Apoia Organizasaun Naun Governamentál (ONG) no Organizasaun Komunitária, Vicêncio Cono nu’udar Diretór Serbisu Edukasaun,  Odete Amado Martins nu’udar Diretóra Serbisu Saúde, André Lao nu’udar Diretór Serbisu Seguransa Alimentar, Remígio Nuno Sila nu’udar Diretór Obra Públika.

Yoseph Ili nu’udar Diretór Serbisu Água, Saneamentu Ambiente, José Oki nu’udar Diretór Serbisu Agrikultura, Anastásia Eni nu’udar Diretóra Gestaun Merkadu Turizmu, Fátima Olga Hei Amaral nu’udar Diretóra Serbisu Asaun Sosiál, José Tanessib Anuno nu’udar Diretór Protesaun Sivíl no Gestaun Dezastre Naturál.

Júlio Coel nu’udar Diretór Rejistu Sivíl Notariado, Domingos de Almeida nu’udar Diretór Transporte Komunikasaun, Orlando Quelo nu’udar Diretór Serbisu Komersiu no Indústria, José Ase Neno Colo nu’udar Diretór Terra Propriedade, Cândido dos Reis Amaral nu’udar Diretór Ajénsia Planeamentu no Jaime Taeque nu’udar Diretór Ajénsia Fiskalizasaun.

 

Jornalista: Abílio Elo Nini

Editór: Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!