DILI, 03 Juñu 2026 (TATOLI)—Inspesaun Jerál Traballu (IJT), tinan 2026, halo ona inspesaun traballu ba empreza iha territóriu hamutuk 704 ne’ebé kompostu husi setór konstrusaun, komérsiu, servisu méritu, indústria, otél, restaurante, ofisina, transporte no agrikultura.
Inspetór Inspesaun Jerál Traballu (IJTL), Frederico Pereira de Matos, hateten IJT hanesan instituisaun públiku ida-neʼebé haree servisu kona-ba kontrolu no fiskalizasaun ba iha área traballu ninian liuliu liga ho traballadór ho empregadór sira.
“Ita halo inspesaun ba sira-nia kondisaun servisu fatin, kondisaun ba salariál inklui kondisaun hotu neʼebé mak bele garante direitu sira no fo atensaun ba dever husi parte rua hodi hametin prinsipiu traballu dignu. Entuan, ida-ne’e mak papél sira-nian entermu asuntu laborál nian,” Inspetór ne’e informa ba Agência Tatoli iha nia kna’ar fatin, Hudi laran, ohin.
Dirijente ne’e dehan, iha mós servisu adisionál balun mak IJT halo mak haree mós ba kestaun traballu infantil, entaun sira halo intervensaun no prevensaun liuhusi sensibilizasaun insentivu tebes ba territóriu tomak, tamba labarik mak sai futuru ba Timor-Leste entaun sira iha direitu atu hetan protesaun
Maske iha situasaun balun sei nafatin akontese maibé jeralmente IJT seidauk deteta kompañia ida mak fó servisu ka rekruta infantil sira.
“Maibé ida-nee akontese iha dalan ninin sira-ne’e kestaun nesesidade família, ne ebé família obriga oan sira mós tenke kontribui rendimentu iha familia laran. Entaun asuntu ne’e presiza aproximasaun ho entidade hotu-hotu liuliu ida-ne’ebé responsavel ba asuntu ida-ne’e,” nia hateten.
Tanba, nia dehan, IJT mós envolve iha komisaun responsavel ba kestaun tráfiku umanu hamutuk ho Ministériu Justisa inklui entidades seluk tan.
Enkuantu nia relata iha vizita inspesaun ne’e sira haree kona-ba kestaun haat hanesan kondisaun traballu hamutuk 414 ho ninia totál traballadór 3.151, seguransa saúde traballu hamutuk 184 ho ninia traballadór 2.835.
Kestaun traballadór estranjeiru hamutuk 85 ho ninia traballadór hamutuk 1.933 no seguransa sosial iha 21 ho ninia traballadór hamutuk 244, entaun totál traballadór hamutuk 8.163.
Aleinde ne’e, bainhira ami halo inspesaun mak deteta empreza sira komete irregularidade ruma mak IJT sei fó sansaun ho tipu multa no multa ba kada irregularidade ho montante $230.
Koima sira-ne’e rekolla ba kofre Estadu, la ós ba IJT tanba empregadór sira so bele ba foti nota iha IJT, hafoin ba selu depozitu direta iha Banku Nasionál Ultramarinu (BNU) maibé prosesu ikus sira sei lori fali nota ka resivu ba IJT hodi halo arkivu.
IJT mós halo koordenasaun servisu ho INSS atu halo kontrolu seguransa sosiál ba traballadór sira, ne’e obrigatoriamente tenke kontribui husi kompani 6% no traballadór 4%, maibé balun la implementa tanba traballadór sira rasik mak lakohi atu korta (ko’a) sira-nia saláriu.
“Loloos ne’e sira tenke aplika tanba ne’e atu garante trabslldór sira-nia nesesidade iha futuru mai no lei mós hateten se lae sira sei fulneravel tebes, maibé sira lakohi aplika entaun ami sei fó multa ba kompañia,” nia esplika.
Nune’e, iha tinan 2026, IJT rekolla reseita hamutuk rihun $36.685 husi totál empreza hamutuk 145 neʼebé komete irregularidade ho tipu hanesan kondisaun traballu hamutuk 31, seguransa saúde traballu hamutuk 16, traballadór estranjeiru hamutuk 73 no seguransa sosiál hamutuk 25.
Enkuantu dadus vizita traballu neʼebé IJT halo iha tinan 2025 hamutuk 1.265 no empreza neʼebé komete irregularidade kuaze1000-resin no konsege selu ona multa hamutuk rihun $114,040.
Jornalista : Alexandra da Costa
Editór : Cancio Ximenes




