iklan

DILI, HEADLINE

Lú Olo estadista ne’ebé hatudu responsabilidade ba Estadu

Lú Olo estadista ne’ebé hatudu responsabilidade ba Estadu

Kadáver Antigu Prezidente Repúblika, Francisco Guterres "Lú Olo" to’o iha Dili simu ho parada militár no translada diretamente ba rezidénsia Faról, Dili. Imajen TATOLI/António Daciparu

DILI, 23 Juñu 2026 (TATOLI)—Eis Ministru Edukasaun, Armindo Maia, hateten Antigu Prezidente Repúblika, Francisco Guterres “Lú Olo”, nu’udár estadista ne’ebé hatudu responsabilidade ba Estadu.

“Nia nu’udár ema simples ida, povu nia-oan husi kraik ne’ebé to’o bá kargu aas liu iha nasaun ida-ne’e. Hahú hanesan profesór, depoiz sai polítiku no estadista, ne’ebé hatudu sentidu Estadu no responsabilidade boot ba nasaun. Ita hotu-hotu hatene katak saudozu hahú ninia kareira uluk hanesan profesór ida. Iha tempu ne’ebá, nia partisipa ona iha luta libertasaun, hahú husi tinan 1974. Antes tama ba rai-laran, nia ativamente envolve tiha ona iha Aileu nia estrutura polítika no mós nu’udár membru FALINTIL,” Antigu Reitór UNTL ne’e dehan.

Notísia relevante: Estudante sira simu kadáver Antigu Prezidente Lú Olo ho halerik

Tuir nia, Komunidade UNTL mós sente orgullu tanba ninia alunu ida bele sai Prezidente Repúblika.

“Ha’u hanoin katak nia nu’udár ema ida ne’ebé kaer metin prinsípiu no valór sira. Husi tempu luta iha ai-laran to’o mai iha vida polítika iha sidade, nia kontinua servisu ba nasaun. Maski iha idade avansada, nia filafali ba eskola atu kontinua aprende. Ida-ne’e hanorin ita katak ema tenke iha prinsípiu, valór no determinasaun atu la’o bá-oin,” Armindo haktuir.

Antigu Reitór UNTL ne’e sente katak lakon maun-boot ida tanba Aman Maromak bolu ona nia, maibé ninia moris no kontribuisaun sei sai nafatin ezemplu di’ak ba ema hotu.

Nune’e mós, José Agostinho Belo nu’udár Reitór Universidade Dili informa katak lakon figura ezemplár importante iha Timor-Leste.

“Ha’u hanoin ita hotu, povu Timor-Leste tomak, inklui akadémiku sira, sente lakon figura importante ida. Ninia simplisidade no determinasaun sai hanesan valór boot ida-ne’ebé agora ita lakon,” nia subliña.

Aleinde ne’e, Prezidente Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE-sigla portugeza), José Belo, hateten Ministériu Saúde presiza toma atensaun ba asisténsia ka tratamentu ba veteranu sira.

“Ha’u hanoin saúde sai hanesan preokupasaun boot ida. Se ita hakarak salva ita-nia ema sira, liuliu veteranu sira-ne’ebé kontribui naruk ona ba nasaun, entaun sistema saúde no jestaun servisu sira tenke di’ak liu no lais liu. Sira kontribui naruk ona ba rai ida-ne’e, tanba ne’e sira merese atensaun no tratamentu espesiál. Labele trata sira hanesan ema seluk, tanba sira iha estatutu no kontribuisaun ne’ebé diferente ba istória nasaun nian,” nia fó-hanoin.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!