iklan

DILI, POLÍTIKA

Bankada opozisaun husu Governu dezenvolve setór produtivu

Bankada opozisaun husu Governu dezenvolve setór produtivu

Deputadu PD, Adriano do Nascimento. Foto TATOLI

DILI, 14 jullu 2022 (TATOLI)—Deputadu hosi bankada PD, Adriano do Naciomento, husu Governu atu dezenvolve setór produtivu iha rai-laran kobre reseita ba Estadu hodi bele hamenus depedénsia ba fundu mina-rai.

Notísia Relevante: VIII Governu lideradu PM Taur konsege ultrapasa dezafiu oioin

“Ha’u nu’udar deputadu hatuur ha’u-nia perspektiva ba kestaun sustentabilidade finanseira oinsá Governu presiza dezenvolve setór produtivu iha rai-laran hodi kobre reseita,” Deputadu Adriano hato’o iha reuniaun plenária extaordináriu iha ambitu debate ho Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak ho tema ‘Estado do Pais’, iha Parlamentu Nasionál, kinta ne’e.

Iha debate ne’e, Deputadu Adriano koloka kestaun rua mak sustentabilidade finanseira no kestaun lideransa nasaun.

“Timor-Leste (TL) iha sustentabilidade finanseira no Timor-Leste tenke iha lideransa nasaun ne’ebé di’ak hodi dignifika povu no nasaun soberanu ida-ne’e,” nia hateten.

Tuir nia, perspektiva polítika katak TL enfreta hela dezáfiu no problema tolu hanesan dezáfiu no problema iha polítika hodi dezenvolve ekonomia nasaun, reseita petrolífeiru ne’ebé haree ba produsaun iha Bayu-Udang mós tun ba daudaun.

Nune’e mos, reseita naun petrolíferu ladún fó esperansa boot ba nasaun tanba setór produtivu hanesan emprezariál, indústria, agrikultura, peska, pekúaria ne’ebé rikusoin TL nian seidauk tau konsiderasaun másimu.

Aleinde ne’e, polítika atu dezenvolve iha kampu Greater Sunrise seidauk iha serteza tanba Governu TL ho Austrália seidauk halo akordu atu fó segimentu ba akordu fronteira mártima ne’ebé atu hatuur ba fatin prosesamentu iha TL ka Austrália, ho ida-ne’e presiza halo lalais prosesu refere.

Nia mós koloka dezáfiu no problema iha polítika jestaun finanseira Estadu nian, ne’ebé tuir ninia pontu devista polítika iha Orsamentu Jerál Estadu halis an liu ba polítika subsídiu maibé ita laiha balansu iha reseita Estadu nian.

“Ha’u temi setór emprezariál, peska, pekuária, agrikultura ne’ebé ita riku boot atu dezenvolve prevee orsamentu la tau porsaun boot liu, nune’e presiza tau prioridade másimu hodi aloka osan ba setór produtivu,” nia sujere.

Nia dehan, presiza iha konsensu tenke kapitaliza BNCTL, nune’e povu iha asesu hetan kréditu hadi’a moris.

Iha parte seluk, Deputadu opozisaun ne’e hateten nasaun Timor-Leste iha dezáfiu no problema polítika dezenvolvimentu lideransa nasaun.

“Ohin, maluk deputadu sira lubun no Primeiru-Ministru mós temi, ha’u haktuir tan katak ita iha dezáfiu tanba polítika intoleránsia no konfrontasaun polítika entre lidér polítika sira. Tanba ida-ne’e, konfiansa povu ba lidér polítika sira mihis ba daudaun,” nia dehan.

Tan ne’e, nia husu hahú konsesu nasionál hodi hatuur polítika tranzisaun jerasionál hodi fó fatin ba lidér jerasaun foun hodi lidera nasaun ne’e no tuir nia la’o daudaun.

Jornalista : Nelson de Sousa

Editór      : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!