iklan

HEADLINE

Lere Anan Timur solisita juventude Mauleuana kontribui ba estabilidade

Lere Anan Timur solisita juventude Mauleuana kontribui ba estabilidade

Líder Rezisténsia no Tenente-Jenerál Reformadu, Lere Anan Timur. Imajen TATOLI/Francisco Sony

DILI, 06 Fevereiru 2026 (TATOLI)—Tenente Jenerál Reformadu, Lere Anan Timur solisita veteranu, inan-aman no juventude iha Suku Mauleuana atu kontribui ba estabilidade.

“Husu inan-aman, juventude no veteranu sira iha Mauleuana atu hamutuk kria estabilidade. Ho estabilidade mak lori dezenvolvimentu ba ita-nia rai,” Lere Anan Timur dehan ba jornalista sira, hafoin hala’o vizita bá Grupu Reziténsia Frente Klandestina Kaixa Postál Loskabubu, Suku Manleuana, Sesta ne’e.

Tuir nia katak dezenvolvimentu atu la’o di’ak presiza juventude nia kontibuisaun, labele hanoin mak tuda, baku malu no estraga ema-nia uma no sunu karreta, agora era moderna nasaun presiza juventude ne’ebé mak matenek.

“Futuru Timor-Leste iha joven nia liman maibé ita (inan-aman no lideransa) kuandu la muda sira (juventude) nia mentalidade no karakter morál mak futuru Timor-Leste la’ós iha sira-nia liman. Entaun, hahú ona kuda mentalidade no karakter morál ne’ebé di’ak no intelejente tanba ita-nia Governu agora halo dezenvolvimentu.  Presiza joven ne’ebé investe iha karakter no mentalidade ne’ebé di’ak,” nia dehan.

Aleinde ne’e, nia mós husu ba veteranu Manleuana atu hahú ona hakerek istória, labele konta de’it, lae ema dehan veteranu hotu-hotu hamriik konta istória ne’ebé laloos.

“Idak-idak hakerek nia istória. Suku Mauleuana tenke hakerek imi-nia istória. Labele mai konta tuir de’it ne’e la’ós istória. Tenke iha faktu mak presiza dokumentu ka livru. Maibé, atu hakerek istória sai livru ida mak tenke imi joven sira-nia tulun enkuantu sira-nia hanoin sei loos. Tanba tempu ida ita-nia hanoin sei sabraut ona,” nia fó hanoin.

Iha fatin hanesan, Veteranu Manleuana, Abílio da Costa Andrade informa, iha 1975, iha Manleuana, baze apoiu rahun, kaptura forsa barak no ema mate barak no mós barak halai ba ai-laran.

“Depoiz iha 1987 mak hetan fali dalan hodi forma organizasaun. Hodi kedas 1989 mai-oin, fatin Maleuana sai mós gerilleiru sira-nia fatin. Hahú husi ne’ebá mak harii Kaixa Postál Loskabubu lideradu husi FALINTIL, nia responsavel másimu mak agora daudaun sei eziste,” Abílio haktuir.

Aposta ona istória ba kurríkulu nasionál

Lere Anan Timur husu ba Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus Soares, atu aumenta istória iha kurríkulu edukasaun atu estudante agora no futuru lee no aprende.

“Agora Ministériu Edukasaun seidauk iha istória maibé loloos ne’e iha ona.  Timor-Leste presiza kurríkulu nasionál ba istória Timor-Leste nian kona-ba luta naruk nia laran. Ha’u dehan ida-ne’e tanba ami na’in-rua Prezidente Repúblika, José Ramos Horta bá vizita eskola ida iha Daudere Lospalos, Prezidente tama uluk bá klase laran no husu ba estudante kuaze 100, sé mak imi-nia Prezidente Repúblika? Labarik sira dehan Anito Matos mak ami-nia Prezidente tanba loron-loron sai Televizaun entaun estudante hanoin ida-ne’e mak Prezidente Repúblika. Ida-ne’e hatudu estudante ho manorin nia koñesimentu sei atrazadu. Tanba ne’e mak Ministériu Edukasaun presiza hanorin istória Timor-Leste liuliu fotografa lideransa ba estudante hodi koñese,” nia haktuir.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!