DILI, 29 Juñu 2025 (TATOLI) – Profesór Daya Negri Wijaya, husi Departamentu Istória, Fakuldade Siénsia Sosiál, Universidade Negeri Malang, ne’ebé aprezenta livru ho nia títulu, “Kampung Tugu di Persimpangan Budaya Globál (sékulu 17-20)”, ne’ebé ko’alia kona-ba importánsia husi kampung Tugu ne’ebé nu’udar patrimóniu Portugál (mikrosmu) iha Indonézia nian.
Iha Jakarta Norte, iha fatin istóriku no kulturál úniku ne’ebé forma ona dezde sékulu XVII. Kampung Tugu, ne’ebé oras ne’e halo parte iha Aldeia Semper, Suku Cilincing, la’ós aldeia baibain de’it. Nia maka sasin moris ida ba intersesaun kultura globál sira no identidade híbridu sira ne’ebé forma hosi fluxu sira kolonializmu nian, komérsiu, relijiaun no migrasaun mundiál.

Notisia relevante:PM Xanana: Konferénsia APCC hametin amizade-promove patrimóniu kulturál,relijiozu no linguístika
Nia esplika oinsá área ida-ne’e forma hosi desendente sira hosi Mardijkers, atan sira ne’ebé liberta hosi VOC (Vereenigde Oostindische Compagnie/Dutch East India Company) hosi Índia, Malaka, no desendente eransa Portugés nian, ne’ebé hafoin ne’e hela iha rai-maran sira iha Batavia nia li’ur dezde 1661.
“Kampung Tugu nu’udar Sentru globál ida ne’ebé ko’alia kona-ba lian, múzika, hahán tradisionál, to’o arkitetura igreja no rate (makam) nian”, Profesór Daya Negri Wijaya hatete iha nia aprezentasaun, iha Konferénsia Komunidade Portugés-Aziátiku (APCC) iha Sentru Konvensaun Dili (CCD), domingu ne’e.
Área ida-ne’e hetan transformasaun istóriku oioin, hosi era Hindu-Budista (Tarumanegara), era Sultanadu Izlámiku (Demak no Banten), okupasaun koloniál Olanda nian, to’o okupasaun Japaun nian.
Komunidade Tugu ka Tuguese kombina elementu sira husi kultura Portugés nian hanesan lian krioulu, naran família nian (hanesan Quiko, De Sousa, Cornelis), delísia kulinária típika hanesan pindang serani no pastel tutup, no mós múzika Tugu ne’ebé agora sai hanesan úniku husi kultura Indonézia nian.

Maske olandés sira revoga ona estatutu sidadania hosi komunidade Tugu iha tinan 1815 no depois klasifika sira nu’udar “Kristaun Bumiputera”, rezidente Tugu sira mantein nafatin sira nia identidade. To’o inísiu sékulu XX, komunidade ida-ne’e sei mantein nafatin maski nia númeru menus neineik tanba migrasaun no mudansa polítika hafoin independénsia Indonézia.
Iha rejistu istóriku sira, iha dékada 1920, iha família boot neen ne’ebé forma estrutura sosiál Kampung Tugu nian, inklui família Abrahams, Michiels, Salomons, no Braune. Maibé, situasaun muda maka’as hafoin okupasaun Japaun no tensaun sira hafoin independénsia. Desendente Tuguese barak hili atu halo migrasaun ba Olanda, Suriname, no Papua Nova Guiné. Iha tinan 1975, sira nia populasaun kalkula iha de’it ema na’in 500 resin.
Tuir Profesór katak aprende kulturál iha Kampung Tugu bele loke orizonte foun sira kona-ba oinsá identidade lokál-nasionál sira hodi dezenvolve hosi interasaun globál sira.
Nia dehan nia uza aprosimasaun etno-istóriku ida hodi refere ba arkivu koloniál sira, istória orál, arte kultura materiál sira, no mós fatuk-kuak tuan sira iha kompleksu Igreja Tugu nian ne’ebé maka eziste tinan atus ba atus.

“Kampung Tugu hanesan prova katak identidade indonéziu la’ós kór ida de’it, maibé hanesan rezultadu hosi mistura riku ida hosi istória. La’ós de’it hanesan komunidade portugés ida, maibé hanesan kulturál ida ne’ebé moris iha era modernidade Jakarta nian”, nia esplika.
Nia dehan ohin loron, Kampung Tugu hasoru dezafiu foun sira hosi dezenvolvimentu urbanu no presaun sira hosi modernizasaun. Maibé, espíritu prezervasaun iha nafatin, tantu liuhosi komunidade indíjena sira no atensaun hosi peskizadór no istóriku sira. Aldeia ne’e la’ós de’it merese atu hanoin-hetan, maibé mós atu mantein nu’udar patrimóniu identidade multikulturál nasaun Indonézia nian.
Notisia relevante:APCC 2025:Governu realiza feira hodi promove kultura, artezenatu no festivál kulinária
Jornalista: Osória Marques
Editór: Florencio Miranda Ximenes




