iklan

NASIONÁL, EDUKASAUN, MUNISÍPIU

SEKOMS: Ita Tane Aas Demokrasia

SEKOMS: Ita Tane Aas Demokrasia

Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, Nélio Isaac Sarmento. Foto Tatoli: António Gonçalves

DILI, (TATOLI) – Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Nélio Isaac Sarmento hatete ko’alia kona-ba liberdade, ko’alia kona-ba Estadu direitu demokrátiku. Se la’ós demokrasia signifika Estadu la’ós demokrátiku, ita la ko’alia kona-ba liberdade.

“Ita tane aas demokrasia inklui mós respeita ba liberdade imprensa”, hatutan governante ne’e bainhira sai oradór kona-ba: “Liberdade mídia iha sistema demokrasia Timor-Leste”, iha Kampus Kaikoli Dili, ohin.

Liberdade imprensa tenke kumprende uluk saida mak dever no funsaun órgaun komunikasaun sosiál tuir hanoin no perspetiva povu ninian.

“Demokrasia di’ak liu ba país hothotu bainhira tuir identidade, regra, norma, kultura iha rai ida ne’e”, akresenta.

Bainhira hatene kona-ba dever no funsaun mak bele ko’alia kona-ba liberdade. Bainhira iha buat ruma, pensamentu hakarak mídia hakerek, informa buat ne’ebé nia hakarak, nia hanoin. “Mídia iha étika profisionál”, realsa.

Nélio Isaac Sarmento sita Santidade Papa Francisco nia lifuan katak bainhira ita iha liberdade, liberdade ba komunikasaun  ne’e la’ós atu hatete aat ema seluk.

Maibé, liberdade ne’ebé iha atu espresa no partilla hanoin ho komunidade no maluk sira. “Ba povu Timor-Leste, ba estudante sira, bainhira ita ko’alia kona-ba liberdade, liberdade ne’e ita nian, povu ninian maibé ita fó mídia atu hatutan, haburas tan ba oin”, perante akadémiku sira nia haktuir.

Hatutan tan, liberdade imprensa nu’udar liberdade ne’ebé fó ba mídia sira katak atu ko’alia pensamentu, realidade ne’ebé haree iha matan, rona ho tilun katak buat ne’ebé tenke fó.

Buat ne’ebé la tuir hanoin, obrigasaun atu fó hanoin ho objetivu hadi’a, konsidera hodi bele halo mudansa iha moris tomak. “Ida ne’e mak ita ko’alia kona-ba liberdade ba mídia sira iha Timor-Leste”, dehan tan.

Portantu, ko’alia kona-ba Estadu direitu demokrátika bele dehan foin tinan 10 resin bele tane aas liberdade imprensa no liberdade sira seluk iha Timor-Leste nian.

“Ita-nia liberdade ita goza ona maibé em termos kualidade ba produsaun jornalista ita sei iha interogasaun (pergunta) boot”, hateten. Tanba, kualidade produsaun jornalista iha prosesu konstrusaun Estadu.

Ko’alia kona-ba konstrusaun Estadu, la’ós ko’alia kona-ba governu, prezidente ka parlamentu. “La’ós órgaun soberanu sira de’it maibé ita ko’alia kona-ba konstrusaun Estadu inklui ita hotu”, esplika.

Tanba ne’e, husu atu haka’as-án produz matenek hodi partisipa iha prosesu demokrátiku liuhusi kapasidade timoroan nian ne’ebé moris iha sosiedade.

“Ho liberdade imprensa ne’e oinsá bele partilla kooperasaun di’ak ho mídia sira. Oinsá mak ita bele fó edukasaun, oinsá mak ita bele dudu sosiedade ne’e”, konklui.

Entretantu, direitu no dever jornalista nian hatuur ona iha lei komunikasaun sosiál artigu 19o no 20o.

Jornalista: Rafy Belo

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!