iklan

HEADLINE, SAÚDE

Asiste eklipse solár, uza ókulu filter proteje matan

Asiste eklipse solár, uza ókulu filter proteje matan

Diretór Nasionál Saúde Públika iha Ministériu Saúde Frederico Bosco, Imajen Tatoli/Dok

DILI, 11 abril 2023 (TATOLI)—Diretór Nasionál Saúde Públika iha Ministériu Saúde, Frederico Bosco, husu ba populasaun hotu bainhira atu asiste eklipse solár tenke uza ókulu solár filter hodi proteje matan.

“Ami hakarak atu fó sai ba públiku sira katak, labele paniku iha loron 20 fulan abril bainhira sei akontese eklipse solár maibé hakarak atu haree karik tenki prepara aan, liu-liu utiliza oklu protetór solár filter. Se ókulu solár filter mak la disponível, di’ak liu evita hela iha uma-laran de’it, no la presiza   hateke sa’e direita ba loron matan, atu nune’e labele hetan komplikasaun husi problema matan ,” Frederico Bosco hateten ba Agência Tatoli, iha nia kna’ar fatin, MS, Caicoli, ohin.

Autoridade másina saúde públika ne’e hateten, responsabilidade MS mak presiza fó informasaun ba komunidade sira oinsá bele prevene matan husi fenómena ida ne’e.

“Pontu-de-vista husi parte ami nian mak oinsá fenomena ne’e nia impaktu ba matan mak bainhira la uza oklu filter bele hamosu ema sai delek ita bolu dehan lakonsege atu haree fila- fali ona, entaun ida ne’e mak ami tenta atu bele fornese informasaun ba iha komunidade para oinsá atu halo prevensaun ba eklipse solár ida ne’e, “Nia esplika.

Ezekutivu nasionál saúde públika ne’e husu ba populasaun sira katak atu asiste fenómena ne’e presiza uza ekipamentu preventiva ba saúde matan.

“Se komunidade  hakarak atu asiste fenómeno ne’e, presiza uza  ekipamentu preventiva ba saúde matan, tenki uza protesaun matan hanesan ókulu protetór iha standard ne’ebé mak di’ak, oklu ne’ebé mak atu uza mak solár filter ho númeru 12312 karik iha komunidade ruma iha hanoin atu partisipa tenke uza ókulu ida ne’e,” Nia fó hanoin.

Diretór Nasionál Saúde Públika MS, Frederico Bosco, akresenta, bainhira populasaun sira atu haree labele haree direitamente tanba efeitu husi eklipse solár sei hamosu naroman ne’ebé mak maka’as tebes.

“Naroman ida ne’e jeralmente liu tiha fila fali ita nia matan ne’ebé mak bele tolera naroman normal sira ne’ebé mak ita bele haree iha ita nia ambiente loron- loron, entaun naroman ida ne’e bainhira maka’as liu ita-nia matan sei lakonsege atu haree tanba fó impkatu maka’as ba retina matan nian ne’ebé ajuda ita atu haree sasan sira ne’ebé mak iha ita-nia sorin sorin,” Nia konklui.

Notísia relevante:Kompañia Santos sei apoiu ókulu 11.000 hodi haree fenómenu eklipse solar

Jornalista  : Felicidade Ximenes

Editór        : Rafael Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!