iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, HEADLINE

BCTL realiza sesaun traballu molok estabelese kompañia finanseira

BCTL realiza sesaun traballu molok estabelese kompañia finanseira

Governadór BCTL foun, Helder Lopes. Foto Tatoli/António Daciparu

DILI, 14 dezembru 2023 (TATOLI)–Banku Sentrál Timor-Leste (BCTL, sigla portuges), hamutuk ho Kámara Komérsiu Indústria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portuges), no International Finance Corporation (IFC) realiza sesaun traballu hodi disamina informasaun kona-ba instrusaun ka regulamentu ba estabelesimentu BCTL realiza sesaun traballu molok estabelese kompañia finanseira iha Timor-Leste.

“Intensaun sesaun ne’e atu setór privadu sira ne’ebé iha interese atu estabelese BCTL realiza sesaun traballu molok estabelese kompañia finanseira bele hatene ninia prosedimentu no regra atu nune’e bainhira sira hatama aplikasaun iha Banku Sentrál sira bele hatene ona no la’o tuir regra no prosedimentu ne’ebé iha,” Governadór BCTL, Helder Lopes, hateten, iha Timor Plaza, kinta ne’e.

Inisiativa ne’e hanesan meiu ida-ne’ebé atu ajuda rezolve problema boot ne’ebé daudaun hasoru iha ekonomia atu eleva penetrasaun kréditu iha ekonomia tantu kréditu ba individuu no setór privadu.

Notísia relevante : PM Xanana apresia BCTL rejista labarik rihun 27 loke konta ‘Ha’u nia Futuru’

Governadór konsidera, estabelesimentu kompañia finanseira iha futuru enkuantu barak bele fasilita asesu kréditu ba individuu nomós empreza sira seluk ne’ebé hakarak asesu ba kapitál.

“Esperansa Banku Sentrál hodi halo sesaun traballu ida-ne’e hodi ita-nia setór privadu sira bele hatene katak merkadu ka oportunidade atu estabelese kompañia finanseira iha Timor, sira kompreende ninia prosedimentu no espera sira hatama aplikasaun ba Banku Sentrál para banku bele avalia no serbisu hamutuk ho sira hodi hetan lisensamentu hodi estabelese,” Antigu Vise-Ministru Finansa ne’e informa.

Tuir Helder, bainhira estabelese kompañia finanseira, bele fó kréditu maibé labele foti depózitu, katak kompañia finanseiru sira ne’e bele fó kréditu ba ema individuu ka empreza. Problema sistemika ne’ebé hasoru iha rai-laran maka bainhira ema atu asesu ba kréditu ne’e sei mínimu tebes.

Reprezentante IFC iha Timor-Leste, David Freedman, hateten, IFC fornese asisténsia téknika ba programa refere.

“IFC fornese asisténsia téknika ba BCTL hodi dezenvolvimentu regulamentu foun ba estabelesimentu kompañia finanseira. Apoia ténik maka dezenvolve esbosu regulamentu, akompaña prosesu konsultasaun ba setór públiku ne’ebé la’o hela, no apoia prosesu finaliza regulamentu, dezenvolve formuláriu no prosesu lisensiamentu,” David Freedman, esplika.

Iha biban hanesan, Prezidente CCI-TL, Jorge Manuel de Araújo Serano, konsidera programa ne’e di’ak tanba bele ajuda empreza kiik no médiu sira.

“CCI-TL apoia tomak programa ne’e, tanba nu’udar meiu ida-tan atubele investe mós iha área empreza finanseira sira iha ita-nia rai laran, hanesan empreza kiik no médiu sira, tanba ne’e bele tulun sira, dala barak sira ba banku iha rekezitu todan, entaun ho empreza finanseira sira ne’e bele tulun sira kréditu,” nia salienta.

Tuir emprezáriu nasionál ne’e katak, vantajen sempre iha tanba bainhira estabelese tiha kompañia finanseira, bele espande to’o munisípiu hodi apoia negosiante kiik sira hodi asesu kréditu, no forma ida atu hadi’a ekonomia rai-laran.

Jornalista     : Antónia Gusmão

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!