DILI, 03 Maiu 2025 (TATOLI)—Governu liuhusi Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál serbisu hamutuk ho Konsellu de Imprensa, sábadu ne’e, komemora loron mundiál liberdade imprensa ho tema “Reporting in the Brave New World – The Impact of Artificial Intelligence on Press Freedom and the Media”, ho atividade marsa liberdade husi rotunda Avenida Liberdade Imprensa Merkadu Lama to’o iha jardin Largo de Lecidere.
“Tinan ne’e tema sentrál ba selebrasaun Loron Mundiál Libredade Imprensa nian mak intelijénsia artifisiál katak ita halo reportajen iha mundu ida-ne’ebé brani tebes ho impaktu intelijénsia artifisiál ba liberdade imprensa no liberdade espresaun,” Diretór Ezekutivu Konsellu Imprensa, António Dias, hateten ba Agência Tatoli iha nia kna’ar fatin, sesta ne’e.
Nia hatutan, kaer metin ba matenek na’in husi nasaun unida no UNESCO dehan katak iha intelijénsia artifisiál, nia mai fó vantajen lubuk ida hanesan fasilita ema fahe informasaun ne’e fasil loos ba fatin hotu atu asesu ba informasaun.
Diretór ne’e informa, Timor-Leste iha Sudeste Asiátiku okupa iha renking ida topu iha liberdade imprensa, nune’e 03 maiu liuliu husi marsa ne’e sai mós momentu oportunu atu halo advokasia nune’e ema respeita jornalista nia direitu atu azerse sira-nia funsaun.
“Ha’u hanoin labele iha tan jornalista ne’ebé mate tanba ezerse nia funsaun. Advokasi ne’ebé ita hakarak halo, nune’e ita mós sei selebra susesu barak ne’ebé halo ona atu hametin liberdade imprensa no liberdade espresaun. Ita mós fó omenajen ba jornalista sira-ne’ebé iha ita-nia rain rasik dezde lansamentu loron mundiál to’o mai agora,” Diretór Ezekutivu Konsellu Imprensa ne’e dehan.
Atu realiza selebrasaun ne’e, nia hateten, KI servisu hamutuk ho Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), atu hala’o marsa liberdade imprensa, marsa ne’e sei hahú husi rotunda Avenida Liberdade Imprensa to’o Largo Lecidere.
Nia esplika, index liberdade imprensa tun ou sae ladepende ba KI. Index liberdade imprensa tenke sai kestaun ida ba timoroan hotu. Bainhira index liberdade imprensa di’ak ne’e dehan index ba demokrasia mós di’ak.
“Se ita hakarak nasaun ida-ne’e demokrasia buras, bele kaer hanesan kestaun ne’ebe orgullu ba ASEAN enatun ita hotu tenke kontribui ba liberdade imprensa no liberdade espresaun,” tenik nia.
Prezidente Asosiaçao Jornalista Timor- Leste (AJTL), Zevonia Vieira, hateten jornalista sira fó solidariedade ba malu no apoiu malu hodi atu nune’e kontinua promove liberdade imprensa no liberdade espresaun iha Timor.
“Lalika sente tauk bainhira ita-nia liberdade imprensa tun maibe haforsa ita minia kapasidade no intelektualidade no mós fó solidariedade ba malu apoiu malu hodi kontinua promove ita-nia liberdade imprensa no eepresaun iha Timor no kontinua fó sai informasaun ne’ebé mak loos,” nia dehan.
Nia husu, ba jornalista sira hotu mantein kontra informasaun falsu iha era dijitál no mós hanesan AJTL sempre ko’alia katak lia-loos sei la mate bainhira ita hakerek tuir duni ita ninia koridór jornalistiku ne’e,” nia dehan.
Diretór Ezekutivu, Jornál Independente, José Sarito Amaral, hateten jornalista sira servisu labele hanesan ema siik ai-sasik maibé servisu tenke iha faktu no dadus.
“Ita jornalista fó faktu ho dadus kona-ba situasaun reál ne’ebé jornalista tenke hakerek ho prova tanba jornalista la’ós matan-dook. Yanba ne’e, ba públiku katak presiza kontribui ita hotu-hotu hakarak lia-loos tenke kontribui lialoos, ami atu transmite ba konstrusaun Estadu ninian,” nia dehan.
Jornalista : Osória Marques
Editór : Cancio Ximeens