iklan

INTERNASIONÁL

Ramos-Horta: “Ami agradese ba lider ASEAN sira”

Ramos-Horta: “Ami agradese ba lider ASEAN sira”

Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, no Primeiru-Minsitru, Kay Rala Xanana Gusmãio, partisipa iha selebrasaun aniversariu ASEAN ba da-58 iha edifisiu Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), Avenida de Portugál, sesta (08 Agostu 2025). Imajen TATOLI/Afonso do Rosario.

DILI, 08 Agostu 2025 (TATOLI)–Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, hato’o agradsementu ba lider ASEAN sira hotu ne’ebé fó kontribuisaun maka’as ba luta Timor-Leste nian ne’ebé atu tama ona hanesan membru plenu ASEAN iha Outubru 2025 ne’e.

Notísia Relevante: KM aprova karta admisaun no adezaun membru plenu ASEAN

“Ami agradese ba líder ASEAN sira la’ós de’it iha enkontru sira, maibé la’ós de’it enkontru sira-ne’e maibé sira ne’ebé husi loron dahuluk bainhira ami lansa formalmente aplikasaun 2011 durante prezidente Simeira Bali nian, bainhira asuntu ne’e diskute uluk kona-ba atu bazeia ba aplikasaun Timor-Leste nian tuir fali ho task force ida kona-ba aplikasaun Timor nian hodi hamutuk ho ami iha ne’e,” Prezidente Ramos-Horta hateten iha nia diskursu, bainhira partisipa iha selebrasaun aniversariu ASEAN ba da-58 ne’ebé hala’o iha edifisiu Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), Avenida de Portugál, sesta ne’e.

Nia dehan, Timor-Leste mai ho nia preparasaun rasik no hetan apoiu másimu mós husi nasaun membru ASEAN sira seluk.

“Oinsá ita iha Timor ida di’ak-liu husik rasik iha ita nia preparasaun rasik. Ami laiha ospitál fitun lima ka fitun hitu ne’ebé mak maioria husi imi, iha imi-nia nasaun ida-idak iha Ázia. Ita laiha aeroportu sira-ne’ebé mak furak, no sai hanesan sentru komersiál sira-ne’ebé mak furak. Ami balun vizita beibeik kliente sira iha Ita-boot sira-nia sala tránzitu nian iha Ita-boot nia aeroportu. Ita laiha konetividade esepsionál ne’ebé mak Ázia, iha ohin loron, iha sentidu hotu-hotu atividade nian ho ema millaun 10-resin ne’ebé atravesa aeroportu sira-ne’e, maibé mós dalan tasi nian no nune’e maibé ita halo ona progresu boot tebes. Ha’u hakarak fahe de’it númeru balun husi ha’u-nia kakutak,” Ramos-Horta dehan.

Tuir Ramos-Horta hateten, pilár sentrál ida iha ASEAN ka tema sentrál ida-ne’e mak ASEAN mak sentru povu nian, no organizasaun hotu-hotu tenke sai sentru ba ema.

“Tantu Uniaun Europeia, tantu Uniaun Afrikana, Organizasaun Estadu Amerikanu, Liga Estadu Árabe, ka organizasaun sub-rejionál oioin iha Ázia tanba Ázia ne’e dook liu diversidade, espalla husi Jordánia, husi Turkia, husi Síria to’o Timor-Leste to’o Sudeste Aziátiku. Ami laiha organizasaun ida de’it iha Ázia tomak. Rejiaun úniku iha mundu ne’ebé laiha organizasaun rejiaun tomak. La hanesan ho Uniaun Afrikana, organizasaun estadu Amerikanu no seluk tan,” nia dehan.

Maibé, saida mak iha 2002 akontese independénsia Timor-Leste iha eletrisidade ne’ebé ladún di’ak iha Dili, mezmu Dili ida-ne’e intermitente.

“Iha tinan tinan 2002, ita iha médiku hamutuk 21. Ohin loron, ita iha médiku hamutuk 1.400. Konetividade ne’e kuaze iha nasaun tomak, eletrisidade agora kobre tuir dadus 2021 Banku Mundiál, kobre ona 96.1% teritóriu ne’ebé iha tinan 2021. Entaun posivelmente, ohin, sei sai 98% hosi teritóriu. Iha 2021, ami iha universidade ida ho estudante menus husi 10,000. Ohin loron, ita iha universidade 18 ne’e mós barak liu,” nia dehan.

Iha fatin hanesan, Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEC, sigla portugés), Bendito Freitas, reforsa tan katak selebrasaun ne’e hanesan ksolok no onra boot ida ba komunidade boot ASEAN, no sai momentu signifikadu kle’an ba rejiaun no ba ema hotu ne’ebé fiar iha Sudeste Aziátiku ne’ebé fahe, pasífiku no prósperu.

“Saida mak hahú iha tinan 58 liubá nu’udar vizaun ida ba dame no parseria sai boot ba komunidade ida-ne’ebé vibrante no reziliente forsa ida ba estabilidade, dezenvolvimentu, no unidade iha mundu ida-ne’ebé kompleksu ba beibeik,” nia hateten.

Tanba ne’e, ohin, Timor-Leste reafirma nia kompromisu metin ba prinsípiu fundadór sira ASEAN nian.

“Ami reafirma ami-nia kompromisu metin ba prinsípiu fundadór sira ASEAN nian no ba ninia relevánsia kontínua hodi rezolve aspirasaun sira hosi ami-nia povu sira. Ha’u hakarak hato’o apresiasaun sinseru ba Estadu-membru sira ASEAN nian, Embaixadór sira, reprezentante sira, no parseiru diálogu sira ba sira-nia apoiu ne’ebé dura durante ami-nia viajen adezaun nian,” Bendito hateten.

Loron aniversáriu ASEAN nian ne’e iha signifikadu espesiál, tanba liu tiha fulan rua de’it, Timor-Leste ho orgullu no formalmente sei hamutuk ho família ASEAN momentu orgullu nasionál ida, reflesaun no agradesementu kle’an.

“Ami prontu atu kontribui ba pás no seguransa, integrasaun ekonómika, dezenvolvimentu sustentável, reziliénsia klimátika no empoderamentu juventude. Ami hanoin kona-ba dezafiu sira-ne’ebé fahe iha oin husi transformasaun dijitál ba inkluzaun sosiál, mudansa jeopolítika sira, no sustentabilidade ambientál. Maibé, fiar-an katak liuhosi lideransa koletiva, ami sei hasoru sira hamutuk,” nia dehan.

Timor-Leste mós apresia papél exelente Malázia nian nu’udar Prezidente atuál liuliu Dato Seri Anwar Ibrahim.

“Ami mós rekoñese papél exelente no lideransa Malázia nian nu’udar Prezidente atuál, liuliu Dato Seri Anwar Ibrahim, Primeiru-Ministru Malázia nian, ne’ebé nia kompromisu metin ba prinsípiu sira ASEAN nian sai hanesan instrumentál hodi rezolve kestaun rejionál sira-ne’ebé kompleksu, inklui prosesu meditasaun no rezolusaun pasífika ba konflitu fronteira Kamboja Thailand nian. Ninia diplomasia enkarna sentralidade ASEAN nian iha salvaguarda dame, haburas diálogu no harii konsensu kona-ba asuntu sensivel sira,” Brndito esplika.

Iha lideransa Malázia nian okos, ASEAN hametin ona nia papél nu’udar konvokadór ne’ebé fiar ba poténsia boot sira iha mundu. Ida-ne’e sei sai evidente iha Simeira ASEAN ba da-47 ne’ebé sei mai iha Kuala Lumpur iha Outubru ne’e, koinside ho adezaun tomak Timor-Leste nian iha ne’ebé líder mundiál sira mós sei hamutuk.

Ida-ne’e mós, nia subliña, ASEAN nia influénsia ne’ebé buras daudaun nu’udar fórum indispensavel ba diálogu no kooperasaun iha mundu ida-ne’ebé multipolar ba beibeik.

“Ita hetan onra husi prezensa José Ramos-Horta, Prezidente Repúblika ida husi arkitetu orijinál ba mehi ASEAN Timor-Leste nian. Iha kedas tinan 1974, nia imajina ita-nia fatin loloos iha ASEAN nia laran. Ninia lideransa ne’ebé brani tau fundasaun ba viajen istóriku ida-ne’e, ne’ebé hafoin dékada lima sei kulmina iha adezaun tomak. Ninia vizaun, diplomasia ne’ebé la kolen no fiar iha ASEAN nu’udar fatuk-inan ba ita-nia futuru sai nafatin naroman orientadór,” nia afirma.

Timor-Leste agradese ba lideransa aten-barani no rezolutu husi Sua Exelénsia Primeiru-Ministru Maun Boot Kay Rala Xanana Gusmão, ne’ebé nia previzaun estratéjika no kompromisu ne’ebé la nakdoko revitaliza no aselera Timor-Leste nia adezaun.

Nu’udar figura fundadora no lian sentrál g7+ nian, nia defende ona advokasia globál ba dame, dezenvolvimentu, no konstrusaun Estadu iha prinsípiu sira Estadu frajil nian ne’ebé mak aliña maka’as ho étiku ASEAN nian kona-ba respeitu ba malu, la-interferénsia no kooperasaun rejionál.

Eransa ida-ne’e agora habelar ba ASEAN, lori ho nia espíritu solidariedade, reziliénsia, no parseria.

“Bainhira ita selebra Loron ASEAN nian, ita fó onra ba ita-nia Prezidente no Primeiru-Ministru nia vizaun no determinasaun, ne’ebé sira-nia lideransa hamutuk ho vontade koletiva ita-nia nasaun nian orienta ona Timor-Leste ba nia fatin loloos iha komunidade ASEAN nian. Lori Governu no povu Timor-Leste nia naran, ha’u hato’o parabéns no votu di’ak ba Estadu-membru ASEAN no parseiru sira hotu. Ami hein atu hamutuk ho ita-boot sira iha tempu badak la’ós nu’udar observadór sira, maibé nu’udar membru kompletu no komprometidu sira husi komunidade estraordináriu ida-ne’e,” nia dehan.

Notísia Relevante: Timor-Leste nia preparasaun tékniku sai membru plenu ASEAN avansadu tebes

Jornalista : Hortencio Sanchez

Editór        : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!