DILI, 22 Janeiru 2026 (TATOLI)–Sekretariu Estadu Terra Propriedade (SETP), Jaime Xavier Lopes, hateten ekipa Terra Propriedade halo levantamentu dadus rai ba komunidade afetadu projetu autoestrada husi Zumalai ba Natarbora kontinua la’o normál.
“Zumalai ba Natarbora ne’e nia prosesu la’o hela, ita-nia ekipa sira tun hela ba terrenu sukat no foti hela dadus, serbisu hotu la’o di’ak no normál hela tanba ita koopera hamutuk ho Ministériu Peróleu Rekursu Minerál (MPRM) ne’ebé buat hotu la’o di’ak,” Jaime hateten ba jornalista sira iha edifisiu Asosiasaun HAK, Faról, ohin.
Nia dehan, daudaun ne’e tékniku sira sei iha terrenu no seidauk relata totál dadus husi komunidade afetadu sira no tempu besik finaliza foin hatene komunidade hira mak afetadu.
“Dadus seidauk tama hotu mai ha’u, ne’ebé ita hein uitoan lai. Dadus sira hatama hotu mai depois ita haruka fali ba MPRM mak hala’o nia prosesu ba oin. Ita-nia serbisu tun ba sukat no halo identifikasaun rai privadu hira, rai Estadu hira no plantasaun ai-horis komunidade sira-nian hira. Buat sira-ne’e hotu, faze final, dadus sira tama hotu ona mak ita foin hatene, tanba agora ekipa sira serbisu namanas hela iha terrenu,” nia dehan.
Projetu autoestrada Zumalai-Natarbora
Antes ne’e, iha 02 Jullu 2025, Governu liuhusi reuniaun Konsellu Ministru aprova proposta husi Ministru Petróleu no Rekursu Minerál (MPRM, sigla portugés), Francisco da Costa, kona-ba despeza sira no abertura ninia prosedimentu aprovizionamentu ba servisu konsultória iha jestaun projetu hodi superviziona dezeñu no konstrusaun autoestrada iha Zumalai no Natrabora.
Ministru Petróleu no Rekursu Minerál, Francisco da Costa Monteiro, informa Ministériu no entidade tutelada iha MPRM nian mai halo pedidu ba despeza projetu konstrusaun autoestrada nian, tanba projetu ne’e gasta orsamentu millaun $5, entaun tuir lei tenke hetan aprovasaun iha Konsellu Ministru.
“Proposta ida-ne’e ami lori mai halo konsultasaun ho Primeiru-Ministru atu bele hahú halo konkursu públiku no aprovizionamentu ba supervizaun Project Management Consultan (PMC). Entaun, ohin, hetan ona aprovasaun husi Konsellu Ministru,” Ministru Francisco hateten.
Ministru ne’e informa, prosesu konstrusaun autoestrada iha Zumalai sei gasta orsamentu ho montante rihun $12,97 no iha Natarbora ho montante millaun $12,97.
“Prosesu tuir mai, ita sei halo konkursu públiku ba konstrusaun autoestrada nia supervizaun, nune’e proposta submete iha fulan-Jullu, iha fulan-Agostu sei halo avaliasaun. Tuir planu, iha fulan-Outubru bele halo ona kontratu foun ba konstrusaun autoestrada ida-ne’e,” Governante ne’e esplika.
Aleinde ne’e, iha reuniaun konsellu Ministru ne’e, Ministru Petroleu no Rekursu Minerál, Francisco da Costa Monteiro hetan akompañamentu husi entidade tutelada sira hanesan ANP, Timor GAP, IJTL no Murak Rai Timor, E.P, hodi aprezenta mós kona-ba pontu situasaun husi atividade sira iha setór petróleu no rekursu minerál.
“Sira hato’o informasaun kona-ba servisu sira-ne’ebé durante ne’e sira hala’o hodi ajuda alternativa sira bainhira projetu Bayu Undan ne’ebé daudaun ne’e para, nune’e iha tinan sanulu mai bele iha fali rendimentu,” nia dehan.
Antes ne’e, iha inísiu, konstrusaun ba autoestrada iha kilómetru 176 maibé hafoin halo ajustamentu, koinsidénsia ho mudansa estratéjika ba konstrusaun Planta LNG husi Beasu bá Natarbora mak fixa konstrusaun kilómetru 110, ne’ebé kilómetru 30 husi Suai bá Kovalima konkluídu no sei konstrui tan kilometru 70-resin, hodi fahe ba seksaun tolu no kada seksaun konstitui husi kilométru 25-resin.
Durante konstrusaun autoestrada seksaun dahuluk, nomós ba Projetu Suai Supply Base, Governu prepara ona kuadru legál no mekanizmu apropriadu hodi fó indemnizasaun ba vítima afetada sira.
Prosedimentu ne’e, inklui identifikasaun ba rai, uma no plantasaun ne’ebé afetadu husi projetu no prosede ba preparasaun baze dadus, publikasaun ne’ebé permite kontestasaun no rezolusaun iha períodu determinadu no realiza kompensasaun.
Konstrusaun autoestrada, tuir estimativa husi MPRM no Timor GAP, E.P, sei iha impaktu diretu liuhusi oferta empregu entre rihun rua to’o lima no impaktu indiretu ne’ebé ba setór seluk hanesan restraurante, transporte, akomodasaun, oportunidade negósiu, agrikultura, pekuária, peska, turizmu, kriasaun sidade foun no indústria seluk ne’ebé sei envolve empreza lokál, inklui ajuda timoroan sira atu hetan kompeténsia foun.
Lembra katak, iha 07 Marsu 2025, Konsellu Ministru autoriza Ministériu Petroleu no Rekursu Minerál (MPRM) halo despeza relasiona ho programa kona-ba implementasaun Projetu Tasi-Mane iha Kosta Súl nasaun nian ho montante $40.500.000.
Nune’e mós, liuhusi programa sensibilizsaun no konsultasaun públika kona-ba autoestrada iha Natarbora ne’bé Governu hala’o, sábadu (12 Abrí 2025) ne’e, populasaun postu administrativu Barike, munisípiu Manatutu liuliu área Natarbora, prontu koopera ba polítika implementa projetu ne’e.
Relembra katak, Ministru Pertóleu Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten Timor Gap, Empreza Públiku (Timor Gap, E.P) ho ekipa interministeriál preparadu ona atu tun ba halo investigasaun prelimináriu antes implementa projetu autoestrada ligasaun Zumalai (Covalima)-Natarbora (Manatuto).
Nia dehan, kona-ba família afetadu ba projetu autoestrada ne’ebé lakohi koopera ne’e normál, Governu sei buka meiu hotu hodi rezolve atu nune’e projetu ne’e bele la’o ho susesu.
Jornalista : Hortencio Sanchez
Editór : Cancio Ximenes




