iklan

DEFEZA, HEADLINE

Ministru Defeza fó pose ba Kapitaun Fragata durante Borges Loe lidera AMC

Ministru Defeza fó pose ba Kapitaun Fragata durante Borges Loe lidera AMC

Ministru Defeza Kontra Almirante Donaciano Costa Gomes ‘Pedro Klamar Fuik’. Imajen TATOLI/Francisco Sony

DILI, 14 Jullu 2026 (TATOLI)–Ministru Defeza, Kontra Almirante Donaciano do Rosário Costa Gomes ‘Pedro Klamar Fuik’, Tersa ne’e, fó pose ba Kapitaun Fragata nu’udar Diretór Akademia Militár Konjuta (AMC, sigla portugés).

Estrutura dahuluk ba Akademia Militár Konjuta mak hanesan Komandante Akademia Militár Konjunta Kapitaun Fragata Duarte Borges Loe, daruak Komandante Akademia Militár Konjuta lidera husi Majór Xisto da Cruz, Diretór Operasionál Akademia Militár Konjunta lidera husi Majór José Augusto França Sarmento Martins, Komandante Kompaña Xefia husi Primeiru Tenente Zito Justiniano dos Santos Belo.

Komandante Korpu Estudante Tenente Grinaldo Gilmaro de Fernandes, Komandante Pelotaun Primeiru lidera husi Tenente Tonito da Silva, Komandante Pelotaun Segundu lidera husi Segundu Tenente Anacleto Afonso de Almeida.

Komandante Pelotaun Terseiru lidera Segundu Tenente Alexandro Revés Emanuel Lopes Soares, Sarjentu-Mor Akademia lidera husi Sarjentu-Mor Lazaro Valente, Adjuntu Komandante Pelotaun Primeiru lideradu husi Primeiru Sarjentu Sidónio Barros, Asistente Komandante Pelotaun Segundu lidera husi Primeiru Sarjentu Julito dos Santos.

Kaporal Virginia da Costa no kargu Xefia na’in-hitu seluk sei hein tuir despaisu nomeasaun.

Ministru Defeza, Kontra Almirante Donaciano do Rosário Costa Gomes ‘Pedro Klamar Fuik’ hateten, ámbitu ne’e hanesan momentu ida ho signifikadu boot ba FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) no ba konsolidasaun formasaun ba ofisiál sira futuru nian no ba Pátria rasik.

“Akademia Militár Konjunta la’ós de’it fatin ensinu militár. Nia maka fatin moris ba dame, ba lideransa, ba disiplina, ba kompeténsia profisionál no ba valór sira ne’ebé sustenta instituisaun militár. Iha ne’e maka formadu feto no mane sira ne’ebé preparadu atu servi Timor-Leste ho laran-todan, lealdade, onra no espíritu sakrifísiu,” Pedro Klamar Fuik hateten iha nia diskursu iha serimónia pose ba estrutura dahuluk Akademia Militár Konjuta, ne’ebé hala’o Muzeu Rezisténsia.

Governante ne’e dehan, investidura ba Primeiru Komandante AMC nian la reprezenta de’it kontinuidade ba misaun F-FDTL nian, maibé mós renovasaun ba kompromisu ho eselénsia, ho inovasaun no ho melloramentu permanente ba formasaun militár.

“Lidera akademia ida-ne’e signifika simu responsabilidade atu prepara ofisiál sira ne’ebé kapás atu hasoru dezafiu sira iha ambiente estratéjiku ne’ebé kada vez komplesu liu, no nafatin preserva prinsípiu sira étika nian, disiplina nian no respeitu ba Estadu Direitu Demokrátiku,” nia akresenta.

Nia dehan, ba Estadu-Maiór Akademia nian, maski foin hahú ho fundasaun Akademia nian rasik.

“Ha’u hakarak diriji ha’u-nia liafuan ba imi. Tanba imi hetan selesaun atu diriji no jere instituisaun ida-ne’e, imi hetan hili tanba imi-nia dedikasaun no profisionalizmu hodi okupa pozisaun sira ne’ebé asegura funsionamentu AMC nian. Imi-nia serbisu, ne’ebé dalabarak la hatene ema, maka sai baze ne’ebé dezenvolve nafatin AMC, ensinu no preparasaun operasionál ba ita-nia lider militár sira iha futuru,” nia dehan.

Ministru Defeza husu ba Korpu dosente no ba instrutór sira, nu’udar Ministru Defeza hato’o nia konsiderasaun a’as liu ba misaun ne’ebé sei simu hodi transmite koñesimentu, dezenvolve kompeténsia no, liuliu hodi forma karater ba sira ne’ebé loron ida sei komanda feto no mane sira iha serbisu ba nasaun no ba dame.

“Ha’u mós hakarak diriji ha’u-nia liafuan ba senhora sira no senhór sira, funsionáriu sira husi Institutu Defeza Nasionál, hodi fó sai saida maka nesesáriu hanesan norma ba ha’u-nia mandatu,” nia tenik.

Nia husu ba estrutura Akademia Militár Konjuta atu kumpre no halo kumpre lei no regulamentu hotu ne’ebé relevante ba atividade sira instituisaun sira ne’ebé tutela husi Ministériu Defeza nian.

“Hala’o ho integridade, honestidade no étika iha atividade hotu, evita konflitu interese no hala’o iha benefísiu di’ak liu ba Timor-Leste, ba F-FDTL no ba instituisaun sira ne’ebé tutela husi Ministériu Defeza,” Ministru hameno.

Iha fatin hanesan, Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada (XEMGFA), Tenente Jenerál Domingos Raul Falur Rate Laek, hateten, dalan ba formasaun ba kuadru sira ne’ebé sei komanda Forsa Armada Timor-Leste nian labele dependente de’it tan ba akademia estranjeiru sira maski sira nafatin valiozu tebes hanesan parseiru.

“Ohin moris uma Timor nian ida-ne’ebé sei fora karáter, koñesimentu no doutrina ba Ofisiál sira Pátria nian iha futuru: ida ne’e asaun ida hodi afirma soberania no maturidade institusionál,” nia akresenta.

Nia husu ba ofisiál sira ne’ebé ohin nomeadu ba kargu Komandu, Direksaun no Xefia iha Akademia atu iha responsabilidade.

“Imi mak dahuluk. Istória sei rejista imi-nia naran hanesan pioneru ba Uma ida ne’ebé sei modela jerasaun militár timorense sira – onra ida ne’ebé, liu-liu, responsabilidade boot,” nia dehan.

Falur husu ba Diretór Nasionál Ensinu no Formasaun Institutu Defeza Nasionál nian, ne’ebé foin dadauk simu pose, kabe misaun xave asegura katak pensamentu estratéjiku ne’ebé prodús iha IDN, iha Akademia, hetan fatin atu buras sai formasaun ho kualidade.

“Ba Ofisiál no Dosente sira seluk ne’ebé asume knaar iha ne’e, ha’u husu ba imi atu moris ba xefia no hanorin la’ós hanesan tarefa administrativu de’it, maibé hanesan misaun sagradu formasaun nian, ne’ebé ezemplu pesoál no rigor sientífiku mak instrumentu pedagójiku dahuluk,” nia fó hanoin.

Iha fatin hanesan, Prezidente Komisaun Funsaun Públika, Agostinho Letêncio de Deus, husu ba emposadu sira atu tau konsiderasaun a’as ba kritériu sira a atu lori susesu ba instituisaun.

Diretor Akademia Militár Konjuta, Kapitaun Fragata Duarte Borges Loe, depozita konfiansa totál ba emposadu sira.

“Sira iha formasaun akademia militár no sira ofisiál, Serjentu Prasa sira ne’ebé eskolla husi militár sira seluk komprimisiu ida ne’ebé ba ami hanoin iha toma pose ida-ne’e ami sei lidera ho rigór signifika sei iha avaliasaun regular, avaliasaun regular ne’e sei haree ba iha fíziku kadetes, sei halo avaliasaun regular ba sira-nia akademia i halo avaliasaun regular ba sira-nia morál,” nia katak.

Jornalista     : Natalino Costa

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!