DILI, 14 Maiu 2025 (TATOLI) – Eis Prezidende Repúblika (PR), Taur Matan Ruak, hateten, Timor-Leste presiza hametin liután independénsia iha identidade no sistema ekonomia nune’e aselera prosesu dezenvolvimentu nasaun nian.
“Prioridade númeru ida mak hametin ita-nia independénsia iha área rua ne’e, reforsa ita-nia identidade reforsa ita-nia ekonómia. Ita-nia ekonómia ne’e iha área haat; rekursu umanu, rekursu naturál, kombate independénsia interna no setór privadu. Sé setór privadu nia lakohi investe setór estatál investe tanba ita 25 anos ita ko’alia ida-ne’e, segundu hametin ita-nia soberania no assegura ita-nia integridade territóriu,” Eis Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak, dehan ba jornalista sira, hafoin sai oradór ba Konferénsia Akadémika ho tema “Reflesaun Nasionál kona-baa proklamasaun independénsia, iha Auditóriu, Fakuldade Siénsia Sosiál, Kaikoli, kuarta ne’e.
Eis Prezidente Repúblika ne’e dehan, Konstitusaun, RDTL defende ekonómia mista ne’e kompozisaun husi setór tolu, komposta husi setór estatál, setór privadu, setor kooperativa no komunitária.
“Más ita kuandu ko’alia kona-ba ekonomia, ita ko’alia kona-ba buat haat; primeiru, investe rekursu umanu, ita-boot sira ba haree istória singapura. Singapura laiha rai, laiha bee, laiha mina, laiha gás, laiha to’os, laiha natar, rai kiik-oan liu Oekusi más sira-nia ekonomia dezenvolve,” Taur hatutan.
Nia dehan, unidade ne’e atu buka matenek, buka rikeza no buka bein-estár entaun hametin independénsia ne’e iha rua.
“Ida mak ita-nia identidade hametin ita-nia identidade, sá tan iha era globalizasaun karaterizasaun, se ita-boot sira haree ita nia-oan sira iha 20%, 10% maka nia aprende husi inan-aman maiória parte ne’e nia aprende husi YouTube. Sira-nia komportamentu, sira-nia jestu, nia maneira haan não tem nada ver ho ita-nia jerasaun. Ita fó ai-farina ba ita-nia oan, nia husu saida mak ne’e,” Taur Matan Ruak dehan.
Líder nasionál ne’e hatutan, esplorasaun rekursu naturál ne’ebé iha se haree iha tinan 25 independénsia, ,ak foka ba Bayu Undan no Greater Sunrise maibé presiza mós tau atensaun ba mármore.
“Ita foku mak Bayu Undan, Greater Sunrise, ita-nia mármore iha tempu Indonézia ko’a ona ita la ba kontinua, purezemplu ita buka mak ida boot ne’e, kiik-oan ne’e ita la interese,” nia katak.
Nune’e mós independénsia ne’e iha vontade populár no sistema defeza nian.
“Agora ne’e iha buat tolu ita tenke halo ida mak sistema defeza, rua vontade populár ita-nia forsa bele hadi’a. Ita hametin ita-nia koezaun ne’e tenke buat ida permanente tanba ita-nia frakeza sira no vivénsia demokrátika ne’e maihusi respeitu direitu fundamentál sidadaun sira nian.”
Reitór Universidade Timor Lorosa’e (UNTL), João Soares Martins, liuhusi semináriu ne’e hodi kontestualiza no após era independénsia ba dezenvolvimentu nian, saida mak líder sira halo ona atu nune’e jerasaun foun sira kontinua.
“Ami halo ona ho autór xave sira hanesan ita-nia Primeru Ministru Xanana Gusmao, Presidente Republika, José Ramos Horta, Eis Primeiru Ministru, Mari Alkatiri no Eis Primeiru Ministru Taur Matan Ruak no sei iha planu konvida tán sira seluk hodi mai hato’o sira-nia hanoin hodi rai hela ba jerasaun founsira,” nia konklui.
Notísia relevante: Taur Matan Ruak “Ita buka serbisu hamutuk dezenvolve ita-nia rai”
Jornalista : Osória Marques
Editór: Evaristo Soares Martins





