DILI, 26 Juñu 2025 (TATOLI)-Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay, fó pose ba membru Konsellu Imprensa (KI) foun ba mandatu tinan haat entre 2026 no 2029.
Membru sira ne’e mak Cesar Mali nu’udar Prezidente, Joaquim Coutinho, Suzana Cardoso, Isabel Maria Fernandes de Jesus no Benevides Correia Barros hanesan membru.

Maria Fernanda Lay konsidera importánsia husi papél KI atu tau-matan ba mídia sira iha Timor-Leste.
“Tomada pose ba membru Konsellu Imprensa tuir lei tenke troka tinan haat. Entertantu, asuntu ida ohin ha’u temi iha ne’ebá atu de marka importante Parlamentu mós indika ninia reprezentante iha ne’ebá para tau-matan ba ita-nia mídia”, nia hateten.
Prezidente ne’e espera katak hahú tinan ne’e ba oin KI mós haruka relatóriu anuál ba Parlamentu. “Ami bele ajenda hodi debate tuir lei. Durante ne’e laiha, más lakohi haree ba kotuk”, dehan.
Lidér órgaun soberania daruak ne’e mós husu KI atu prepara mídia nasionál sira liga ba adezaun Timor-Leste nian ba ASEAN.
“Tanba la kle’ur tan ita tama ba ASEAN. Oinsá preparativu ita-nia imprensa ou Konsellu Imprensa prepara ita-nia mídia nasionál? Importante formasaun iha kontestu ASEAN, ha’u ko’alia ona ho Vise-Ministra ba Asuntu ASEAN nian no nia hateten iha formasaun”, akresenta.
Nia espera jornalista sira mós tenke iha vontade atu aprende língua no tuir formasaun.
“Oinsá hatún notísia iha ita-boot sira-nia jornál liga ho Intelijénsia Artifisiál (IA) ne’ebé ohin loron la’ós asuntu estrañu no ita mós liga ho mídia dijitál agora maka’as tebes iha mundu tomak, nune’e presiza formasaun”, nia fó hanoin.
Prezidente mós hato’o lia-menon ba Konsellu Imprensa, liuliu ba mídia sira kona-ba étika hodi hakerek notísia tanba hatene katak sosiedade ohin loron hotu-hotu ka’er telefone no hothotu bele lee iha ne’ebá. “Iha edukasaun sívika ne’ebé ita tenke fó ba ita-nia sosiedade ho saida mak ita-boot sira hakerek iha mídia. Ba ita-nia sosiedade komunika saida mak loos ho étika no balansu, la’ós krítika de’it más investigasaun ita-bo’ot sira tenke halo”, nia sujere.

Iha fatin hanesan, Prezidente KI, Cesar Mali, dehan KI la’ós foin hamriik no ida-ne’e ba mandatu datoluk nian.
Tuir nia, ema hotu haree ona saida mak KI halo ona, liuliu oinsá atu proteje liberdade imprensa no garante públiku nia direitu atu hetan informasaun ho loloos no kredivel.
“Ami-nia mandatu hahú tinan ida-ne’e hanesan ami na’in-lima mak sei tuur hanesan konselleiru iha Konsellu Imprensa. Knaar importante ne’ebé ami atu hala’o la’ós buat foun. Ida-ne’e hanesan kontinuasaun de’it saida mak KI anteriór halo ona no ita presiza dezenvolve liután”, dehan.
Nia afirma durante mandatu buat foun ne’ebé presiza tau-atensaun mak hanesan halo revizaun ba lei sira, liuliu Lei Komunikasaun Sosiál ne’ebé Sekretaria Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS) halo daudaun. “Katak ita tama iha plataforma dijitál no Interlijénsia Artifisiál, tanba ne’e parte hotu konkorda revizaun lei ne’e hodi adapta an ho sistema foun ne’ebé ita iha”.
Tuir nia, iha nasaun barak ema hotu preokupa ho IA ne’ebé dalaruma prodús kontein ne’ebé nakonu ho informasaun falsa. “Ne’e duni ita mós tenke kuidadu ho ida-ne’e no atu kuidadu presiza lei”, afirma.
Ba oin KI sei serbisu hamutuk ho asosiasaun mídia sira, Governu no Parlamentu hodi haree asuntu ne’e.
“Tanba ita-boot sira hanesan jornalista sei utiliza plataforma ne’e hodi fó informasaun ba públiku. Dezafiu boot liután tanba ho IA ne’e mosu, ita ema jornalista ho ema baibain bele espalla informasaun ne’ebé falsa”, afirma.
Nia promete aleinde iha mandatu toma atensaun ba reforma legál no halo advokasia hodi serbisu hamutuk ho Parlamentu no Governu atu garante liután liberdade imprensa.
KI kontinua halo advokásia ba mídia no jornalista iha kestaun liberdade imprensa nian no importante mós atu hametin tan independénsia no sustentabilidade mídia ne’e. Nune’e sei halo kooperasaun ho parseiru sira oinsá bele fó formasaun ba jestór sira iha mídia, liuliu jestaun finanseira hodi bele hetan modelu finansiamentu ida sustentavel hodi labele hein de’it ba ba Estadu nia publisidade.
Prioridade seluk mak kontinua kapasita jornalista hodi hasa’e sira-nia koñesimentu iha jornalizmu nian iha serbisu loroloron.
Sei dezenvolve mós mekanizmu protesaun no apoia jornalista sira ho efetivu bainhira iha terrenu hetan detensaun no atake ruma hodi bele responde.
“Aleinde ne’e, sei prioriza mídia literásia hodi públiku hatene serbisu jornalista no jornalista mós tenke hatene an oinsá hakerek notísia ne’ebé di’ak no kredivel”, konklui.
Notísia relevante: Cesar Mali eleitu ba Prezidente Konsellu Imprensa
Jornalista: Nelson de Sousa
Editora:Maria Auxiliadora




