iklan

NASIONÁL, EDUKASAUN, HEADLINE

CEFOBOM kapasita joven sira liuhosi área emprendedorizmu

CEFOBOM kapasita joven sira liuhosi área emprendedorizmu

Ilustrasaun ema tuir formasaun. Imajen/Espesiál.

DILI, 24 setembru 2021 (TATOLI)—Sentru Foinsa’e Don Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM, siglaportugés), durante ne’e kapasita no fó formasaun liuhosi área emprendedorizmu, nune’e bele aumenta joven sira sira-nia kuñesimentu iha área refere.

Programa Manejer, Sentru Foinsa’e Dom Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM, siglaportugés), Carmo da Costa, hateten sentru ne’e fó formasaun emprendedorizmu ba foinsa’e sira, atu nune’e sira bele komprende konabá prosesu negósiu.

“Ami fó formasaun emprendedorizmu ba foinsa’e sira, tanba ita mós hakarak joven sira partisipa iha negósiu atu nune’e sira bele hetan rendimentu rasik liuhosi atividade emprendedorizmu,” Carmo da Costa hateten ba Agência Tatoli, via telefónika, sesta ne’e.

Matéria formasaun ne’ebé fó hanorin ba joven sira mak kona-bá oinsá atu halo negósiu, rai osan, halo jestaun di’ak ba negósiu rasik no oinsa mak identifika karik mosu negósiu ne’e bele kontinua ka para iha dalan klaran.

“Matéria hirak ne’e mak ami fó hanorin ba sira, hodi nune’e sira bele hatene no koñese kona-bá oinsá atu halo negósiu ida moris nafatin ba oin no oinsá negósiu ne’e labele monu ka mate,” nia esplika.

Ezemplu, bainhira haki’ak manu konserteza sira tenke lori ba merkadu, entaun sentru ne’e tenke fasilita programa emprendedorizmu ba sira, nune’e sira bele koñese oinsá mak transmite ka transporta sira-nia produtu sira ba iha merkadu no sira bele hetan osan.

Formandu ne’ebé tuir formasaun iha área emprendedorizmu hamutuk na’in-50 no hosi númeru ne’e mai hosi juventude iha suku Ai-Tuha, Postu Administrativu Alas, Munisípiu Maun-Fahe.

Iha tinan ne’e, totál formandu ne’ebé tuir formasaun iha sentru ne’e hamutuk 180 hodi tuir formasaun iha área formasaun, komputadór, inglés, emprendedorizmu, live skill básic education (LSB), internet saudavél, relasaun saudavél, pekuária, hortikultura, inklui rai no empresta osan.

“Ami-nia formasaun ba tinan ne’e hahú iha fulan janeiru ho formandu hamutuk 180, no daudaun ne’e ami-nia formasaun la’o hela, Ami kumpre nafatin regra prevensaun COVID-19 hosi Ministériu Saúde (MS) no Organizasaun Saúde Mundiál (OMS) hanesan fase liman, uza máskara no halo distansiámentu sosiál.,” dehan.

Sentru Foinsa’e Dom Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM, siglaportugés), harii iha tinan 2010, atu halibur foinsa’e hotuhotu ho intensaun kapasita no hasa’e foinsa’e sira-nia koñesimentu hodi bele partisipa iha prosesu dezenvolvimentu nasionál.

Hosi 2010 to’o 2021, formandu hamutuk 300-resin mak tuir formasaun iha Sentru Foinsa’e Dom Boaventura Maun-Fahe (CEFOBOM, siglaportugés) no hosi númeru ne’e iha 15% mak hetan ona servisu iha Instituisaun Governu, Privadu sira, no balun kontinua estudu ba Universidade.

Entretantu, totál funsionáriu no formadór iha Sentru Foinsa’e Don Boaventura Maun-Fahe hamutuk na’in ualu (8), kompostu hosi feto na’in-ha’at no mane na’in-ha’at.

Jornalista : Nelia Fernandes

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!