iklan

EDUKASAUN, HEADLINE

ACbit fó formasaun ba feto sobrevivente hosi konflitu pasadu

ACbit fó formasaun ba feto sobrevivente hosi konflitu pasadu

Asosiasaun Chega Ba Ita (ACbit) fó formasaun ba feto sobrevivente hosi konflitu pasadu 1974-1999. Imajen Tatoli/Nelia Fernandes.

DILI, 15 outubru 2021 (TATOLI)—Asosiasaun Chega Ba Ita (ACbit) fó formasaun ba feto sobrevivente hosi konflitu pasadu 1974-1999 no feto vitima violénsia bazea ba jeneru ho tema ‘Abilidade Moris’.

Koordenadór Projetu, Asosiasaun Chega Ba Ita (ACbit), Silverio Andrade da Silva hateten, objetivu hosi formasaun ida-ne’e oinsá atu hasa’e koñesimentu no abilidade moris nian ba feto vitima ka sobrevivente no mós ba feto vitima violénsia bazea ba jeneru, nune’e sira bele iha abilidade ne’ebé naton hodi bele aplika ba iha sira-nia moris.

“Objetivu hosi formasaun ne’e atu hasa’e sira-nia fiar oinsá sira labele fó sala ba an rasik, maibé nafatin fó apresiasaun ba sirania an atu sira nafatin moris ho kontente hodi bele hala’o sira-nia atividade,” Silverio Andrade da Silva hateten ba Agência Tatoli, iha edifísiu AJAR, Dili, sesta ne’e.

Matéria ne’ebé fó iha formasaun ne’e mak saúde nutrisaun, saúde mentál, diretu umanu, feto nia direitu no kapasidade lideransa.

“Saúde nutrisaun ami fahe informasaun ba inan-feton sira kona-bá oinsá mak atu hatene konsumu aihan ne’ebé ho nutrisaun di’ak, atu nune’e nafatin fó saúde ne’ebé saudavel ba família,” nia dehan.

Kona-ba saúde mentál, sira fahe matéria halai liubá sentimentu, hanoin no hahalok, tanba vítima sira ne’ebé hetan violénsia hosi pasadu to’o agora sei sente tauk, trauma, hanoin barak, entaun liuhosi matéria ida-ne’e oinsá fasilita vítima sira, nune’e bele fó hanoin ba sira atu loke sira-nia hanoin no sira labele sente tauk, no bele konta sai esperiénsia ne’ebé sira hasoru iha konflitu pasadu.

“Hosi formasaun ne’e, sira bele rona mós esperiénsia seluk hosi sira-nia maluk seluk, atu nune’e sira bele sente katak esperiénsia ne’ebé sira iha tanba ema seluk mós hasoru situasaun moruk hanesan ho sira iha pasadu. Entaun, liuhosi formasaun ida-ne’e sira bele aprende ba malu hodi loke sirania hanoin, atu nune’e sira mós bele kore an no sees an hosi situasaun trauma ne’ebé sira hasoru iha pasadu,” Silverio Andrade da Silva hateten.

Iha fatin hanesan, sobrevivente (1974-1999) Rosa Auta Marçal da Cruz hateten, sente kontente tebes ho formasaun ne’ebé nia tuir tanba liuhosi formasaun refere bele motiva sira oinsá sai ema ne’ebé fiar, ida-ne’e nia sei hatutan fila-fali ba feto maluk sobrevivente sira seluk nune’e feto maluk sira mós moris nakonu ho fiar an.

“Formasaun ne’ebé ohin ha’u tuir sente di’ak tebes, tanba liuhosi formasaun ne’e motiva ha’u oinsá ha’u labele moe konta sai saida mak ha’u hasoru iha tempu pasadu hahú hosi 1974 to’o 1999. Saida mak ami hetan hosi funu laran, ami tenke fó sai atu joven sira mós neon no laran nakloke atu bele rona. Bainhira iha futuru mai mak iha buat ruma sira mós bele hala’o sirania servisu nu’udar sobrivente,” nia hateten.

Entretantu, formasaun ne’e rasik ho durasaun loron rua, hahú hosi 14 to’o 15 ho totál partisipante hamutuk 24, kompostu hosi vitima sira-ne’ebé hela iha uma Mahon FOKUPERS, ALFELA, Fundasaun AhiSaun inklui ACbit.

Formasaun ne’e realiza tanba ACbit halo kooperasaun ho FOKUPERS no Hivos, no formasaun ne’e rasik hetan apoia finanseiru hosi Uniãun Europeia.

Jornalista : Nelia Fernandes

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!