iklan

NASIONÁL, HEADLINE, KAPITÁL

ANAS, I.P planeia hadi’a sistema abastamentu bee-moos ba komunidade

ANAS, I.P planeia hadi’a sistema abastamentu bee-moos ba komunidade

Prezidente Konsellu Administrasaun ANAS, I.P, Domingos Pinto. Imajen TATOLI/Francisco Sony

DILI, 20 outubru 2021 (TATOLI)—Autoridade Nasionál Água no Saneamentu, Institutu Públiku (ANAS, I.P) iha ona planu atu halo investimentu hadi’a sistema abastesimentu bee-moos ba komunidade tanba durante ne’e uza sistema tuan.

“Buat ne’ebé ANAS hanoin dahuluk mak halo investimentu ba sistema abastamentu bee-moos tanba durante ne’e ita mantein uza infraestrutura hosi tempu Indonézia, tanba ne’e defísil atu kontrola. Entaun tenke halo investimentu infraestrutura bee atubele mellora lalais sistema ne’ebé durante ne’e difisil iha área urbana,” Prezidente Konsellu Administrasaun ANAS, I.P, Domingos Pinto, informa ba Agência TATOLI, iha ninia knaar fatin, Caicoli, kuarta ne’e.

Notísia relevante: ANAS, I.P ho parseiru realiza WASH forum diskute bee no saneamentu

Haree ba mandatu autoridade ne’ebé konsagra ona iha dekretu-lei númeru 38 no 41 /2020, loron 23 setembru, hodi asegura abordajen sustentável no integradu iha jestaun rekursu bee no saneamentu.

Konjuga ho objetivu iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) 2011-2030, ne’ebé Timor-Leste hakarak atu mellhora asesu bee no saneamentu to’o 2030, ANAS nu’udar institutu reguladór públika ne’ebé iha papél fundamentál atu asegura sustentabilidade jestaun no utilizasaun rekursu bee iha territóriu Timór laran tomak, hahú hosi área urbana no rurál.

“Kona-ba jestaun bee-moos ba komunidade iha área urbana, tuir ita-nia haree iha pasadu buat lubuk ida mak halo, maibé seidauk másimu tanba ita-nia povu rasik seidauk hetan bee 100%,” nia akresenta.

Enkuantu, bee-moos iha área rurál, ninia jestaun depende filafali ba ekonomia iha área ne’e rasik.

“Partisipasaun komunidade importante tebes, atu nune’e asegura ninia sistema bee-moos ne’ebé Governu ho parseiru dezenvolvimentu sira halo. Tanba ne’e, Governu presiza hanoin atu halo investimentu ba iha área rurál sira,” nia hateten.

Asegura polítika nasionál iha jestaun rekursu bee

Prezidente Konsellu Administrasaun ANAS, I.P konsidera atu asegura aborjen sustentável no integradu iha jestaun rekursu bee no sanemanetu, presiza halo monotorizaun no asegura polítika nasionál iha área jestaun rekursu bee.

“Importante mak proteje lalais ita-nia rekurusu bee, ho rajaun ita-nia rai ladún favorese atu konserva bee iha rai okos no bee matan sira, tanba ne’e presiza kuda ai-oan hodi halo protesaun,” nia argumenta.

Tuir Domingos Pinto, konserva no abastamentu bee-moos ne’ebé sustentável, tenke akompaña ho servisu integradu hosi parte liña ministeriál.

“Dalarabak laiha koordenasaun di’ak, entaun presiza tebes koordenasaun entre entidade sira ne’ebé halo jestaun ba rekursu bee, atu nune’e mantein saida mak halo ona no ita halo tan. Tanba agora ANAS hetan apoiu hosi parseiru hanesan UNICEF, UNESCO, JICA, no parseiru seluk tan ho ida-idak ninia funsaun. Importante mak parseiru sira iha planu di’ak ho Governu kona-ba atividade bee no saneamentu,” nia tenik.

Governu implementa ninia polítika kona-ba bee no saneamentu, enkuantu parseiru ne’ebé iha planu, sei informa ba ANAS, I.P molok ezekuta.

Jornalista : Arminda Fonseca

Editora      : Julia Chatarina 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!