iklan

EKONOMIA, BAUKAU, HEADLINE, MUNISÍPIU

MAP Baucau sensibiliza ai-han nutrisaun ba komunidade

MAP Baucau sensibiliza ai-han nutrisaun ba komunidade

Diretór Servisu Agrikultura no Peska Munisípiu Baucau, Moises Lobato Pereira. Imajen TATOLI/Natalino Belo.

BAUCAU, 25 outubru 2021 (TATOLI) – Ministériu Agrikultura no Peska (MAP) liuhosi Servisu Munisipál Agrikultura no Peska Baucau hamutuk ho parseiru dezenvolvementu, sensibiliza komunidade kona-ba konsume ai-han nutritivu.

Papél importante MAP nian atu hasa’e produsaun agríkola ne’ebé hatuur ona iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) 2011-2030 ne’ebé mak hateten diresaun tékniku sira hosi ministériu nian iha baze buka atu hasa’e produsaun agrikola liuhosi apoia kada tinan ba agrikultór sira hanesan fila-rai gratuita.

Nune’e mós fahe fini no kria grupu agrikultór sira no promove nafatin nune’e bele hasa’e produsaun no garante ai-han ne’ebé sufisiente.

“Dala barak ita-nia agrikultura sira hatene kuda maibé seidauk iha koñesimentu oinsá mak atu transforma hahán ne’ebé iha nutrisaun atu konsume hodi bele rekupera situasaun má-nutrisaun,” Diretór Servisu Munisípiu Agrikultura no Peska Baucau, Moises Lobato Pereira, ko’alia iha Sentru Konvensaun Baucau (CCB, sigla Portugés), segunda ne’e.

Matéria ne’ebé durante ne’e sensibiliza mak forma ai-han ba grupu tolu hanesan ai-han haburas kompostu hosi mantolun, na’an, koto, fore-mungu no fore-rai.

Ai-han haforsa kompostu hosi batar, fehuk, talas, fós, ai-farina, no ai-han protesaun kompostu hosi modo tahan no ai-fuan.

“Ai-han sira hanesan ne’e mak ita kontinua fó formasaun no mós sensibiliza ba agrikultór sira atubele kuda no konsumu iha sira-nia uma-laran rasik,” Moisés akresenta.

Entretantu ema-ne’ebé ho rás badak daudaun ne’e iha 40% nune’e tuir alvu sei redus ba 25% too tinan 2030 tanba Timor-Leste adere ba Objetivu Dezenvolvementu Sustentável (ODS).

Purtantu, Inspetór Jeral MAP, Octávio da Costa Monteiro de Almeida hateten presiza atu fó atensaun no prioridade ba ai-han tanba importante tebes atu komunidade konsume.

“Ita-nia rai laran ko’alia kona-ba ai-han, agrikultór sira la servisu mesak, ne’e setór ne’ebé interligadu ba malu, tanba ne’e mak polítika governu iha setor ai-han nian bele hatete katak cross cutting issue ne’ebé presiza dezenvolvementu ida-ne’ebé iha kombinasaun hodi suporta malu atu atinji objetivu sustentabilidade ai-han,” nia katak.

Jornalista: Natalino Belo

Editór: Evaristo Soares Martins

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!