DILI, 22 juñu 2022 (TATOLI)–Entidade administrativa independente ne’ebé atua iha setór komunikasaun sosiál, Konsellu imprensa (CI, sigla portugés) sensibiliza ‘Matadalan reportajen sensível jéneru ba mídia nasionál’, tantu imprensa, elektróniku no online, ho objetivu hodi fahe koñesimentu relevante no pertinente.
Atividade sensibilizasaun ne’e realiza iha Restaurante Golden Star, Audian, Dili, hahú kuarta 22 no ramata 23 kinta, juñu.
“Konteúdu (matadalan) hakerek ho linguajen ne’ebé simples atu jornalista sira bele komprende, liliu intende kontestu saida mak violénsia, saida mak jéneru, saida mak sira na’in rua hamutuk: violénsia bazea ba jéneru. Entaun, ida ne’e mak objetivu ba sensibilizasaun ida ne’e atu fahe,” Prezidente CI, Virgílio da Silva Guterres hateten perante jornalista sira.
Nia hatutan, alvu sensibilizasaun ne’e ba editór no xefe-redasaun sira tanba sira mak nu’udar responsável ikus ba produsaun notísia.
Durante aprezentasaun kona-ba “Tansá ita presiza matadalan”, autoridade másima Konsellu imprensa, Virgílio Guterres, sumariza pontu importante hitu atu jornalista sira bele banati tuir.
Evita prekonseitu – jornalista halo parte nu’udar grupu ne’ebé halo advokasia atu bele hetan atensaun husi Estadu no sosiedade;
- Labele perpétua valór sira ne’ebé la apar ona iha ita-nia tempu. Ezemplu, te’in ne’e, feto de’it;
- Matadalan reportajen kona-ba violénsia bazea ba jéneru esplika de’it liafuan, terminolojia no konseitu ne’ebé jornalista hetan lorloron maibé atu hetan entendimentu ne’ebé di’ak presiza asesu google, WA, etc, la’ós de’it atu komunika maibé mós iha buat importante ne’ebé fahe;
- Hanesan jornalista, buka halakon hanoin ne’ebé la kondis ona ho realidade. Buka kontribui mudansa iha sosiedade nia leet;
- Tratamentu ba fonte informasaun hanesan (inklui jéneru), ne’e obrigasaun jornalista;
- Responsabilidade sosiál jornalista mak oinsá sai ‘lian ba lian laek’. Entermu jéneru, seidauk iha espasu naton. Atu hetan rekoñesimentu, jornalista tenke iha kapasidade (intelektuál, tékniku no profisionál);
- Buka lee barak atu entende dokumentu, relatóriu, análize, etc. Buat ne’ebé la kumprende anota, husu no buka hatene;
Hafoin partisipa sensibilizasaun ‘Matadalan reportajen sensível jéneru’, partisipante sira husi órgaun komunikasaun sosiál sira, hato’o mós sira-nia komprensaun kona-ba esénsia husi ‘Matadalan reportajen bazea ba jéneru.
“Pesoál mai ha’u mak oinsá bele hatene kona-ba maneira tanba hanesan buat foun, tanba nu’udar jornalista foun, entaun hafasil ha’u, mellora ha’u, atu bele oinsá dada-lia di’ak,” Jornalista Lalatak.com, Deviana Sarmento hateten ba Tatoli hafoin partisipa sensibilizasaun ne’e.
Nune’e mós Jornalista Rádiu Liberdade – Liberdade iha anin, liberdade iha moris, Eva Florentina hateten: “Hanesan jornalista feto ida sente kontente ho atividade ne’e. Espera katak liuhusi oportunidade ida ne’e ami bele hakerek, halo reportajen ne’ebé mak inkluzivu no mós jéneru nian atu nune’e fó-informasaun hodi hasa’e komunidade nia konsiénsia kona-ba asuntu jenéru ne’e”.
Entretantu, atividade sensibilizasaun ba profisionál komunikasaun sosiál sira hamutuk na’in 30 durante loron rua ne’e hala’o ho asuntu oioin hanesan violénsia bazea ba jéneru, termu importante, reportajen violénsia bazea ba jéneru, mídia online, erru kómun, polítika redasaun ne’ebé promove reportajen sensível no asuntu relevante seluk.
‘Matadalan reportajen sensível jéneru’, nu’udar rezultadu ida husi kooperasaun entre Konsellu imprensa (CI) no Programa nasaun unida ba dezenvolvimentu (PNUD) iha asuntu “Spotlight initiative project ba elimina ba violénsia kontra feto no labarik-feto, tanba mídia iha knaar importante tebes atu hala’o hodi hafanu públiku nia konsiénsia kona-ba asuntu sosiák sira hanesan violénsia bazea ba jéneru.
Notísia relevante:UNDP apoiu rihun $50 ba CI elabora matadalan reportajen eleitorál ba jornalista
Jornalista : Rafy Belo
Editór : Cancio Ximenes