iklan

NASIONÁL, EKONOMIA, HEADLINE

Governu sei aprezenta planu asaun anuál, foku prinsipál ba Greater Sunrise

Governu sei aprezenta planu asaun anuál, foku prinsipál ba Greater Sunrise

Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão hamutuk ho membru Governu halo aprezentasaun, diskusaun no votasaun Orsamentu Retifikativu iha faze espesialidade, iha sala plenária Parlamentu Nasionál, kuarta (23/08/2023). Imajen Tatoli/Antínio Daciparu

DILI, 23 agostu 2023 (TATOLI)–Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, informa, IX Governu sei aprezenta planu asaun anuál ba Parlamentu Nasionál iha tempu badak, ne’ebé foku prinsipál ba dezenvolvimentu Greater Sunrise.

“Fulan hirak mai ne’e ami sei aprezenta planu asaun anuál, kuandu atu mai aprezenta, ami sei ko’alia kona-ba Greater Sunrise. Ohin loron ita hotu haree ba produsaun iha kampu Bayu-undan daudaun hotu tiha ona, tanba ida-ne’e maka ha’u hakarak husu povu doben Timor Loro-sa’e lalika preokupa tanba fulan-rua tan ami mai aprezenta planu asaun no Orsametu Jerál Estadu tinan-lima no sei halo buat hotu-hotu atu dada kadoras mai Timor hodi aumenta nafatin osan iha fundu petróliu hodi husu nafatin ba governante sira labele gasta arbiru, gasta ba dezenvolvimentu nasaun nian,” Xanana hateten iha ámbitu diskusaun Proposta Projetu Lei Orsamentu Retifikativu iha faze espesialidade, iha Parlamentu Nasionál, kuarta ne’e.

Notísia relevante : Loron 120: MPM sei halo renegosiasaun ba atividade greater sunrise

Xefe Governu salienta, membru Parlamentu Nasionál preokupa tebes kona ba fundu petróleu maibé kuandu aprova ka hasai liu Rendimentu Sustentavel Estimadu (RSE) laiha justifikasaun no aumenta tan impostu.

“Atu dehan ha’u la’ós foin dahuluk mai iha Parlamentu, bainhira diskute kona-ba atu eletrifika Timor tomak, deputadu balun kontra tanba dehan katak kontra osan Estadu nia, iha ne’e mós ha’u deklara dehan katak se Estadu iha osan hosi fundu petróle, ita manán tanba povu nia sakrifísiu, ha’u labele aseita katak Estadu sai riku tiha ho fundu petróleu no povu moris naroman laiha”,” Xanana dehan.

Proposta ba Lei Orsamentu Retifikativu ho despeza totál mak sai ho ninia valór totál konsolidade $1.771.867.112, ne’ebé hetan finansiamentu hosi reseita doméstika no hosi levantamentu RSE. Nune’e, Governu halo redusaun mós montante ba transferénsia autorizada ba fundu petrolíferu, ne’ebé hamenus hosi $1.346.090.000 ba $1.208.194.889.

Nune’e, Administrasaun Sentrál despeza estimada ho valór millaun $1,633. Seguransa Sosiál la konta ho Fundu Rezerva sa’e ba $130.965.306, ne’ebé hosi valór totál konsolidade ne’e, sei la tama montante $75.860.306 Seguransa Sosiál, ne’ebé mai hosi transferénsia Administrasaun Sentrál atu evita ninia kontajen duplikada no Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-cusse Ambeno (RAEOA) ho valór estimadu $83.762.112.

Jornalista     : Antónia Gusmão

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!