OÉ-CUSSE, 08 setembru 2023 (TATOLI – Autoridade Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-Cusse Ambeno (RAEOA) hamutuk ho autoridade sira hosi Distritu Timur Tenggah Utara (TTU), propinsia Nusa Tenggara Timur (NTT) Repúblika Indonézia (RI), sesta ne’e realiza cross border meeting (reuniaun transfronteirisa) ho programa promosaun hodi prevene moras hada’et sira iha fronteira Wini.
Tema hosi programa ne’e maka, ‘Deklarasi penguluhan dan screening Kesehatan terpadu daerah perbatasan RI-RDTL,’ hodi halo promosaun ba moras hada’et sira hanesan HIV-AIDS, TBC no málaria, nunune’e komunidade sira iha fronteira bele prevene-aan.
Notísia relevante: RAEOA koordena TTU-Kupang halo promosaun integrada ba moras hada’et
Administradór Distritu Timur Tenggah Utara (TTU), David Juandi, hateten, programa ne’e ho obetivu atu antesipa no hasa’e konsiénsia komunidade iha liña fronteira entre nasaun rua, Indonézia ho Timor-Leste, hodi kombate moras hada’et sira.

Imajen Tatoli/Abilio Elo Nini.
“Governu TTU agradese ba programa promosaun moras hada’et ida-ne’e, ohin ita hamutuk atu halo kompromisu ida, servisu hamutuk nune’e bele prevene moras hada’et sira-ne’ebé fó perigu ba ema nia moris liuliu iha liña fronteira, nune’e ita-nia komunidade sira iha fronteira bele prevene-aan liu-liu moras hada’et sira, ida-ne’e responsabilidade koletiva, entre TTU ho Oé-Cusse,” Juandi David, ko’alia iha salaun enkontru iha Wini.
Tuir nia, kona-bá programa promosaun ne’e, importante atu oinsa bele minimiza moras hada’et sira, primeiru HIV-AIDS, TBC no malaria, moras tolu ne’e sai fatór importante ba itu hotu presiza tau atensaun ho sériu, tanba bainhira moras sira-ne’e domina ona iha liña fronteira, bele konvida moras seluk estraga ema hotu nia vida.
Tan ne’e faze tuir mai, planu prioridade tantu servisu nasionál no internasionál ba morsa hada’et tolu, ita tenke hapara totál molok tama 2024, tenke livre hosi moras hada’et, maka presiza servisu maka’as.
Nia informa, fatór determinante atu hamenus moras HIV-AIDS ho maneira ida tenkE hapara transmisaun ba ema seluk, númeru mate mós tenki tÚn, no hamneus estigma diskriminasaun ba ema-ne’ebé vítima, liga ho moras TBC presiza koopera ho fasilidade saúde hodi hetan tratamentu dignu ho efetivu.
Kona-bá kazu malária presiza hamenus nia sirkulasaun, tán ne’e fasilidade saúde tenke garantidu, no presiza mós hala’o sensibilizasaun beibeik iha liña fronteira hodi konsiensializa ba komunidade sira.
Notísia relevante: Promosaun moras hada’et, RAEOA-NTT konkorda hahú uluk iha Naktuka-Oépoli
Adjuntu Prezidente Autoridade RAEOA, Maximianu Neno, hateten, sorumutu ne’e importante ba komunidade entre rai rua iha liña fronteira, presiza esforsu maka’as, atu oinsá bele prevene-aan hosi moras hada’et, liuliu moras tolu, HIV-AIDS, TBC ho malária.
“Tanba moras tolu ne’e kategoria hada’et ho lais, no bele hamate ema, tan ne’e presiza ita hotu nia kontribuisaun liuhosi promosaun sira hanesan ne’e, liuliu ba ita-nia komunidade iha liña fronteira,” nia katak.
Tuir nia, razaun implementa programa promosaun ne’e, tanba Oé-Cusse nu’udar enklave haleu hosi TTU no Kupang, ho distánsia fronteira kilómetru 142 hosi Wini to’o fronteira Naktuka, Oépoli.
“Ne’ébé luan loos, entaun presiza ita hasa’e beibeik koñesimentu abitante lokál sira iha fronteira,” nia katak.
Notísia relevante: Aniversáriu sidade Kefamenanu, nu’udar opurtunidade hametin kooperasaun entre RAEOA-TTU
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editór: Evaristo Soares Martins





