MS realiza formasaun kona-ba tékniku orientasaun ba jestaun moras dengue iha Covalima

COVALIMA, 30 Abríl 2024 (TATOLI) – Diresaun Nasionál Kontrolu Prevensaun no Doensa, Ministériu Saúde (MS), disponibiliza formasaun, entre loron 29 no 30, ba profisionál saúde na’in-36 iha Covalima kona-ba tékniku orientasaun ba jestaun klínika moras dengue.
Atividade ne’e organiza husi MS no Organizasaun Mundiál ba Saúde iha Timor-Leste hodi kapasita profisionál saúde sira oinsá halo atendimentu di’ak ba pasiente ho moras dengue tuir prosedimentu.
“Ita fó formasaun ba pesoál saúde kona-ba halo atendimentu ba moras dengue iha ita-nia rai, tanba kada tinan kazu dengue sempre aumenta”, reprezenta Ministériu Saúde, Zeferino Saldanha, dehan iha salaun Polo, ohin.
Nia esplika katak, tuir prosedimentu, pesoál saúde deteta moras dengue ba dahuluk tenke halo ezaminasaun fízika hodi halo tratamentu tuir sintoma no sinál ne’ebé pasiente sira enfrenta. “Dengue nu’udar moras hanesan flu ne’ebé hada’et husi susuk aedes aegypti ne’ebé infetadu ona ho vírus dengue bainhira tata. Susuk aedes tata durante loron de’it. Susuk ne’e tata hahú maka’as no bebeik oras rua depois loron-matan sa’e no oras rua molok loron-matan tun”, salienta.
Nune’e nia sujere atu prevene susuk nia tata no livre husi moras dengue mak uza ka kose repelente susuk nian durante tempu loron, toba iha moskiteiru laran maske iha tempu loron
no uza rede ba janela no odamatan sira.
Iha sorin seluk, ofisiál vijilánsia Servisu Saúde Covalima, João Miguel Hans Travolta, reforsa katak formasaun-ne’e hala’o tanba iha Janeiru no Fevereiru rejista moras dengue hamutuk 24 – husi postu Zumalai tolu, Suai 13, Fohorem tolu no Tilomar rua no postu Maucatar kazu tolu.
Ho kazu denge ne’e, pesoál saúde halo kedan medida prevensaun, liuliu halo fumigasaun iha área afetada moras dengue ne’ebé la’os importadu, maibé kazu lokál ne’ebé mai husi susuk.
Dengue iha períodu inkubasaun husi loron tolu to’o hitu, bele prolonga até loron 14. Sintoma hosi dengue mosu entre loron tolu to’o 14 depois tata husi susuk infetadu. Moras ne’e hatudu sinál sira hanesan isin-manas, ulun-moras, oin halai, moras iha matan kotuk, moras iha múskulu no artikulasaun, muta no hamosu musan-musan mean iha kulit.
João Travolta husu ba komunidade-sira atu hamoos lata-aat, bee-nalihun, labele rai pneu iha uma laran no uma ninin tanba bele hamosu susuk nune’e lori moras dengue.
Notísia relevante: Saúde Covalima apela ba komunidade kuidadu ambiente moos hodi prevene moras dengue
Jornalista: Celestina Teles
Editora: Maria Auxiliadora

