OÉ-CUSSE, 28 juñu 2024 (TATOLI) – Ministru Agrikultura, Peska, Pekuária no Floresta (MAPPF), hamutuk ho Prezidente Autoridade Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-Cusse Ambeno (RAEOA), sesta ne’e kolleta hare membramo ektare 160 iha natar Petun suku Cunha, sub-rejiaun Pante Makasar.
Notísia relevante: Xanana Gusmão tulun agrikultór fornese bee ba natar Petun
Ministru Agrikultura, Peska, Pekuária no Floresta (MAPPF), Marcos da Cruz, agradese ba agrikultór sira tanba kontinua dezenvolve variade hare membramo, nune’e nia husu atu dezenvolve prezerva hodi dezenvolve barak liután.
“Hare ida ho variedade membramo, kuandu sai etu ita han, nia sabór sai di’ak no gostu, ne’ebé ami ko’alia hela ho Autoridade, oinsa mak atu dezevolve nia fini ne’e, para iha sustentabilidade fini no produsaun ba ema atu konsumu,” Ministru Agrikultura ko’alia iha ámbitu seremónia kolleta
Governante apela agrikultór sira iha Oé-Cusse, atu kontinua serbisu iha tinan ida bele halai dalarua to’o tolu, tanba bee iha iha irigasaun Tono sei sufisiénte, bele utiliza mós ba atividade hortikultura hodi kuda modo no ai-fuan.
“Ohin ita haree bee sei barak sufisiénte, ne’e duni ita husu atu halai tán, koa tiha ona ne’e, bele kontinua, iha estensionista atu apoia no ita sei apoia mós tratór atu fó ba agrikultór sira atu-bele halai natar,” nia fó hanoin.
Notísia relevante: Rezultadu kolleta natar Petun Oé-Cusse menus
Prezidente Autoridade RAEOA, Rogério Tiago Lobato, sei esforsa atu kontinua dezenvolve haree membramo hodi minimiza dependénsia produtu foos importasaun.
“Ita dezenvolve hare ida-ne’e ho produtividade aas tebes, tanba lideránsa agrikultura Oé-Cusse nian, konsege halo duni transformasaun bo’ot husi ektare 1 nia rezultadu produsaun ba tonelada rua ho balu, bele hasa’e produsaun produtividade ne’e to’o iha tonelada neen ho balu, ne’e orgullu bo’ot.”
Nia dehan, rai ba pertense natar iha territóriu Oé-Cusse hamutuk ektare 1.780, Autoridade sei esforsa atu aproveita rai sira-ne’e hotu, atu halo produsaun hodi minimiza dependénsia produtu foos importasaun maibé iha Oé-Cusse rasik, bele halo produsaun ba foos membramo.
Zeca de Carvallo, nu’udar natar na’in, agradese tanba tinan ne’e produsaun iha mudansa hafoin hetan apoia adubu husi serbisu agrikultura Oé-Cusse.
“Tinan ne’e mak husi agrikultura apoia ami adubu ho naran AMO ho modelu oin tolu, ne’e mak nia produsaun tinan ne’e iha mudánsa aumenta lahanesan tinan sira uluk, no hare ne’ebé ami kolleta uza barakliu han, ema ne’ebé iha natar bo’ot bele faan mós.”
Notísia relevante: Autoridade hadi’a tán irrigasaun ba natar ektare 15 iha Lalisuk
Entretantu, programa kolleta ne’e nu’udar époka dahuluk 2024 nian ho utílizasaun adubu orgániku pok-nana, supernasa no harmonik hodi hasa’e produsaun no atividade hodi asegura seguransa ai-han iha rai laran.
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editór: Evaristo Soares Martins




