DILI, 07 outubru 2024 (TATOLI)–Ministériu Edukasaun (ME) liuhusi Institutu Nasionál Formasaun Dosente no Professionál Edukasaun (INFORDEPE) oferese formasaun ba profesór hamutuk 31 husi Pre-eskolár ne’ebé rekrutadu husi vaga bolsa kandidatu faze dahuluk, segubda ne’e, partisipa formasaun molok hala’o knaar iha eskola sira.
Formasaun ne’e realiza durante semana-rua, hahú loron 08 to’o 18 outubru 2024 no hafoin ramata formasaun mak koloka iha munisípiu 12 inklui Rejiaun Administrativu Espesiál Oé-cusse Ambeno (RAEOA).
Vise-Prezidente Instituto Nacional de Formação de Docentes e Profissionais da Educação (INFORDEPE), Domingas Belo Amaral, hateten, formasaun ida-ne’e hanesan oportunidade ida atu profesór sira bele familiariza ho ambiente serbisu foun no integra ho natureza rekrutamentu foun.
“Fornese mós asisténsia hodi asegura sira iha koñesimentu no hetan apoiu hotu ne’ebé presiza hodi hala’o sira-nia knaar. Aleinde ne’e, prosesu indusaun ida-ne’e hakarak atu introdús profesór ho sira-nia knaar no responsabilidade sira, sira-nia ekipa no fasilita mós sira hodi kompreende espetativa sira kona-ba papél no oinsá pozisaun atu kontribui ba meta ministeriu nian,” Vise-Prezidente INFORDEPE hato’o hafoin halo abertura ba formasaun, iha salaun INFORDEPE, Balide, segunda ne’e.
Nia dehan, edukadór sira presiza tuir programa indusaun ida-ne’e tanba edukadór sira-ne’e hanesan ema foun ne’ebé foin mak atu sai edukadór ba Pre-eskolár públiku ne’ebé foun ba sira.
“Edukadór kandidatu balun, karik iha esperiénsia hanorin iha Pre-eskolár privada ka voluntáriu iha Pre-eskolár públiku. Laiha serteza katak sira simu ona formasaun adekuada hodi orienta sira atu serbisu ho di’ak no naton iha sira-nia prezensa iha eskola ba loron/semana/fulan dahuluk. Teste Bolsa kandidatu ne’ebé edukadór hetan, la identifika se sira iha kedan atu hanorin labarik sira ka atu hetan serbisu de’it,” nia akresenta.
Notísia relevante : Profesór 684 rekrutadu husi bolsa kandidatu faze daruak simu pose
Vise-Prezidente konsidera funsaun prinsipál husi edukadór mak hanorin no atu hanorin labarik kiik-oan ho idade tinan 3 to’o 5 la fásil tanba rekere metodolojia espesífiku ne’ebė tenke domina, internaliza no implementa.
Eleinde ne’e, eskola mak fatin dahuluk ba labarik Pre-eskolár sira fora husi uma ka família, nune’e, Pre-eskolár tenke sai fatin ne’ebé labarik sira sente hanesan uma, nune’e mós sai nu’udar fundasaun ne’ebé tenke lori susesu ba labarik sira-nia estudu iha faze tuirmai.
“Tanba ne’e, edukadór sira tenke kompreende sira-nia knaar no responsabilidade hanesan manorin-na’in. Introdús ámbitu no parte prinsipál husi área edukasaun Pre-eskolár apoiu atubele hadomi no dedika sira-nia an tomak ba knaar edukadór. Oferese informasaun báziku kona-ba koñesimentu jerál iha liña Pre-eskolár neʼebé sei kobre tópiku prinsipál. Akonsella edukadór sira atu hanorin ho paisaun, no trata serbisu fatin nu’udar uma rasik. Familiariza profesór kandidatu sira ho ambiente no serbisu foun no promove sentimentu komfortável,” nia fó hanoin.
Nune’e mós, formasaun ida-ne’e introdús ba empregadu foun ho ninia organizasaun no sistema iha área Pre-eskolár, kria interese no vontade ba nia serbisu no fornese informasaun báziku kona-ba arranju husi sira-nia serbisu.
“Fornese vizaun jerál kona-ba Ministériu Edukasaun inklui misaun, vizaun, valór no kultura emprezariál, departamentu no ekipa. Introdús, natureza husi knaar foun inklui deskrisaun serbisu ho ninia espesifikasaun sira atu nune’e sira bele kompreende sira-nia knaar no responsabilidade hanesan manorin,” nia tenik.
Iha sorin seluk, Profesór Geraldo da Costa, hateten, sira sei ba iha ambiente foun nune’e formasaun ida-ne’e importante tebes ba sira.
“Tanba ami mós kandidatu foun, entaun ami presiza tuir formasaun ida-ne’e, tanba indusaun ne’e katak funsionáriu ne’ebé mak foun antes atu desloka ba fatin foun ruma ne’e presiza tuir formasaun molok hala’o serbisu iha terrenu,” nia katak.
Profesór ne’e seidauk hatene sei koloka iha ne’ebé maibé nia sei prontu serví iha fatin ne’ebé de’it ne’ebé ME haruka.
“Kona iha eskola ida ne’ebé seidauk fixu tanba depois formasaun mak foin fó hatene ba koloka iha ne’ebé. Maibé ha’u atu ba koloka iha ne’ebé de’it ha’u sei prontu tanba ne’e desizaun, nune’e prontu atu serví,” nia salienta.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina




