EKONOMIA, HEADLINE

Akademista husu governu hamenus dependénsia bá fundu petrolíferu

Akademista husu governu hamenus dependénsia bá fundu petrolíferu

Atividade iha kampu petrolíferu, Bayu-undan. Imajen/Espesiál

DILI, 13 Fevereiru 2025 (TATOLI)—Dosente Fakuldade Ekonomia  no Jestaun  iha Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), Fernando Anuno, hateten governu presiza hadi’a setór produtivu sira, nune’e bele hamenus dependénsia bá fundu petrolíferu atu labele fó risku iha futuru.

“Durante ne’e dependénsia bá iha fundu minarai. Ita-nia fundu ne’e hetan reseita husi mina no gás. Dependénsia ne’e nia dalan importante mak ne’e, tenke diversifika ekonomia. Diversifika ekonomia liuhusi setór produtivu sira, agrikultura, turizmu no maihusi indústria petróleu nian, oinsá atu transforma ita-nia mina no gás bá indústria sira seluk,” Fernando Anuno ba jornalista sira, hafoin partisipa iha lansamentu relatóriu ekonomia Timor-Leste 2025, iha  salaun Muzeu Rezisténsia, kinta ne’e.

Kona-ba relatóriu husi Banku Mundiál ne’ebé hatudu orsamentu ba despeza boot tebes-tebes, maski kreximentu ekonomia seidauk balansu, tuir akademista, despeza boot tanba governu hahú hadi’a infraestrutura bázika sira hodi apoia ekonomia rai-laran.

“Despeza barak tanba TL hahú ona infraestrutura bázika, maski barak mak seidauk responde, maibé infraestrutura bázika balun responde ona, más kontinua nafatin halo investimentu  bá iha estrada rurál no urbana, nune’e bele apoiu hadi’a ekonomia rai-laran,” nia haktuir.

Dosente ne’e esplika, despeza boot tanba domina husi setór públiku, entaun implika bá ezekusaun orsamentu iha saláriu vensimentu, tanba ne’e sujere ba governu  tenke haree kestaun ida-ne’e atu responde ba setór prioridade sira, nune’e bele harii ona kampu traballu.

“Atu liga bá adezaun iha OMK, tuir ha’u-nia hanoin katak governu presiza apoiu setór privadu sira, entaun dalan importante ida mak hahú hasa’e produtu hanesan kuda ai-fuan, ai-han sira, liuliu hasa’e produsaun kafé, nune’e Timor-Leste labele dependénsia bá importasaun, maibé bele ona halo mós esportasaun,” nia afirma.

Nia husu ba governu hahú insentiva liuhusi dalan fó kréditu ho funan ne’ebé natoon no mós  apoiu ekipamentu, bele  ekipamentu dijitál, hodibele hasa’e kapasidade setór privadu sira, nune’e responde ba merkadu internasionál iha adezaun Timor-Leste nian bá OMK no mós ASEAN.

“Ha’u sujere atu asesór sira husi governu atu serbisu hamutuk ho peskizadór sira husi parte relevante sira, rona rekomendasaun no hanoin nune’e bele foti desizaun ne’ebé loos atu labele implika bá kreximentu ekonomia iha rai-laran,” nia hateten.

Antes ne’e, Banku Mundiál lansa relatóriu iha Janeiru 2025 katak ekonomia Timor-Leste transforma gastu públiku iha kreximentu aas.

Notísia relevante: http://Banku Mundiál relata gastu públiku husi Governu Timor-Leste

“Relatóriu ekonómiku Timor-Leste transforma gastu públiku iha kreximentu aas. Identifika katak despeza públiku ho nível médiu pursentu 85 husi Produtu Internu Brutu (PIB) entre 2013 no 2023, no médiu kreximentu PIB nafatin iha porsentu 1.3 iha tinan-tinan. Durante períodu ne’ebé hanesan, pursentu 42 husi populasaun moris iha liña pobreza nasionál nia-okos,” Reprezentante País Banku Mundiál ba Timor-Leste, Bernard Harborne dehan ba TATOLI,  iha edifísiu Banku Mundiál, kuarta ne’e.

Nia dehan Timor-Leste iha momentu ida-ne’ebé importante atu kria empregu no hasa’e kreximentu, nasaun hetan enkorajamentu atu hadi’a efisiénsia gastu nian no diversifika nia ekonomia.

“Ho reforma fiskál ne’ebé loos, hanesan governu hala’o daudaun, nasaun bele halo tranzisaun husi gastu ne’ebé aas ho retornu ki’ik ba investimentu estratéjiku ne’ebé dudu kreximentu, hamenus ki’ak no asegura nia futuru,” nia haktuir.

Iha fatiin hanesan, Ekonomista Seniór husi  Banku Mundiál Timor-Leste, Amina Coulibaly hateten kada tinan Banku Mundiál prodús relatóriu dala rua,  ida iha fulan-janeiru no ida seluk iha fulan-jullu no agostu, entaun iha tinan ne’e Banku Mundiál nia foka espesiál ba relatóriu ekonómika TL nian ne’ebé ko’alia kona-ba orsamentu, tanba orsamentu krusiál tebes ba lala’ok nasaun ne’e atu bá-oin liuliu ba governu  no populasaun sira.

“Orsamentu ida-ne’e governu bele uza atubele hadi’a populasaun nia moris no mós oinsá hamosu rezultadu ne’ebé mak di’ak ba nia ema sira,” Amina Coulibaly dehan.

Jornalista: Felicidade Ximenes

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!