iklan

EKONOMIA, KOVALIMA

MAPPF rekolla informasaun kona-ba gastu orsamentu produsaun hare-kulit

MAPPF rekolla informasaun kona-ba gastu orsamentu produsaun hare-kulit

Ministériu Agrikultura, Pekuária Peska no Floresta enkontru ho Grupu Agrikultór, iha Suai Loro, Kovalima. Imajen TATOLI/Celestina Teles

KOVALIMA, 07 Abríl 2025 (TATOLI) – Ministériu Agrikultura  Pekuária, Peska no Floresta (MAPPF), segunda ne’e,  hala’o enkontru  hodi rekolla informasaun kona-ba gastu orsamentu hasa’e produsaun hare-kulit husi agrikultór sira, iha Suku Suai Loro, Postu administrativu Suai,  Munisípiu Kovalima.

Tékniku Produsaun Alimentár  MAPPF, Boaventura Soares,  dehan, Governu rekolla informasaun alvu  husi  Grupu  Agrikultór, Hand Tratór,  grupu makina baku hare, dulas hare ne’ebé sai foos no seluktan.

“Ami ohin loron enkontru  oinsá prepara osan ba servisu agríkola tanba prepara osan ba  servisu hahú husi prepara rai, kuda no to’o koilleta hare-kulit; mínimu ita presiza iha ajenda hodi hatene gastu osan hasa’e produsaun hare-kulit”, Boaventura Soares dehan ba Jornalista,  iha Sede suku Suai Loro, ohin.

Intensaun, presiza iha ajenda gastu osan durante hasa’e produsaun hare-kulit nune’e halo analiza atu hatene durante gastu osan. Nune’e, bainhira rezultadu produsaun bele hetan lukru ka la’e.

“Ita atu hatene manan no lakon durante gasta osan liuhusi analiza mak ita foin bele hatene. Tanba ne’e, Governu hala’o enkontru atu halo assesment (avaliasaun) hodi rekolla dadus husi agrikultór sira dala ruma sira la iha dadus”, nia dehan.

Atividade Governu enkontru ho agrikultór Suai Loro,  parte ida atu fó hanoin ba sira nune’e ba futuru agrikultór sira presiza iha dadus no husi MAPPF mós rekolla dadus husi agrikultór sira.

Iha sorin seluk, Diretór Servisu Munisipál Agrikultura Kovalima, Lino Magno,  enkoraja agrikultór sira katak ba futuru oinsá agrikultór Suai nafatin hasa’e produsaun nune’e bele  hetan rezultadu produsaun hare-kulit ho di’ak.

“Ami nafatin suporta (apoia) natar-na’in durante ne’e hasa’e produsaun hare-kulit, ami mós haree saida mak presiza Governu nafatin suporta, ami elobora iha planu maibé la iha rezultadu tanba la hetan aprovosaun”, nia dehan.

Dirijente munisípiu nafatin fó hanoin ba agrikultór Suai Loro, nafatin atu hasa’e produsaun tanba agrikultura munisípiu nafatin apoiu agrikultór sira nune’e bele hasa’e produsaun hare-kulit iha rai laran.

Xefe Suku Suai Loro, Manuel Gomes da Costa,  rekomenda ba Governu atu nafatin  fasilita formasaun ba agrikultór sira oinsá atu hasa’e produsaun hare-kulit ho modernu tanba nasaun saudavel bainhira nia agrikultór matenek hasa’e produsaun iha rai laran.

“Presiza fasilita formasaun nune’e ita-nia agrikultór sira bele hasa’e produsaun hare-kulit ba futuru, hasa’e produsaun nia rezultadu ne’ebé  ho di’ak. Ha’u mós ko’alia ona ho Ministru MAPPF prontu  atu hapara foos mai husi Dili”, nia promete.

Atu hapara foos husi Dili mai iha Kovalima Governu presiza koloka mákina kuda hare, ko’a hare, tanba durante ne’e agrikultór  sira hasa’e produsaun hare-kulit ne’e gasta osan boot.

“Ha’u-nia agrikultór halai natar ne’e gasta osan ba fila rai, kuda hare, ko’a hare, gasta osan boot liu rezultadu hodi hasa’e produsaun hare-kulit tanba selu pesoál kada loron ida $ 5.00”, nia informa.

 

Jornalista: Celestina Teles

Editór: Rafael  Ximenes de A. Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!