DILI, 11 Abríl 2025 (TATOLI) – Nasaun fundadór Organizasaun g7+, Timor-Leste realiza 6a reuniaun inter-ministeriál hamutuk ho membru nasaun sanulu resin-tolu, hodi harii futuru ne’ebé dame no reziliénsia, iha ámbitu selebrasaun loron aniversáriu ezisténsia organizasaun g7+ ba da-15.
Atividade ne’e realiza iha Sentru Konvensaun Dili, motivu tanba istória ezisténsia organizasaun g7+ nian, ne’ebé fundadu husi pesoál eminente Kayrala Xanana Gusmão, no harii iha loron 11 fulan-Abríl 2010, ho objetivu atu promove solidariedade globál, hametin unidade no harii reziliénsia ba membru nasaun sira-ne’ebé kona konflitu no frajíl.
Prezidente Organizasaun g7+, Kenyeh Barlay, hateten katak eventu ida-ne’e nu’udar oportunidade hodi hato’o benvindu ita hotu iha 6a reuniaun inter-ministeriál, iha ámbitu ba selebrasaun ezisténsia ita-nia hamutuk durante tinan-15, ne’ebé metin ho objetivu ne’ebé hanesan.
“Ohin loron iha konsentra hamutuk la’ós de’it atu refleta ita-nia jornada, maibé atu loke dalan ba futuru iha mundu ne’ebé kadavés kompleksu no inserteza. Dahuluk ha’u hato’o sentimentu agradese ba governu no povu Timor-Leste, ne’ebé sai fatin ba fundadór g7+, liuhusi sira-nia komitmentu ne’ebé mak forte ba iha ita-nia objetivu sira”, prezidente ne’e hateten.
Autoridade ne’e rekoñese katak iha rai ne’e hamoris ona istória Timor-Leste, nasaun ne’ebé hamoris realidade reziliénsia, la’ós de’it esforsu ba g7+, maibé fó ona apoiu sira iha polítika, morál no finansiál.
“Ami agradese tebes ba nasaun ida-ne’e ne’ebé uluk infrenta jornada moruk, infrenta konflitu no ba dame. Lori Governu no povu Sierra Leone nia naran, hato’o agradese ba oportunidade ne’ebé fó mai ha’u hodi asume knaar nu’udar Prezidente g7+, ne’ebé toma responsabilidade durante tinan sanulu, tuir lideransa Timor-Leste no mós Repúblika Demokrátika Kongo”, nia hato’o.
Nia aprofunda, hakarak apelu fila-fali kompromísu ne’ebé mak forte, fó oportunidade hodi kontinua hala’o papél ne’ebé ativu liután hodi promove advokasaun g7+, hodi garante katak, lian husi kada nasaun mós kontinua forma polítika globál kona-ba dezenvolvimentu ba pás, dezenvolve ba nasaun liuhusi maneira servisu hamutuk.
Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, hateten, ho kontente hato’o diskursu ba iha 6a reuniaun inter-ministeriál g7+, nu’udar oportunidade ba ezisténsia da-15 husi ita-nia esforsu ne’ebé metin no eransa ne’ebé mak koletiva. Bainhira primeira vez harii oranizasaun g7+ iha tinan-2010, momentu ne’ebá ha’u assume knaar nu’udar prezidente daruak iha Timor-Leste.
“Maibé ita-nia esforsu seidauk iha oportunidade atu hahú kria estabilidade, iha altura ne’ebá, durante tinan-24 Timór infrenta konflitu no difikuldade ne’ebé boot, soe hela kanek ba nasaun no povu. Maske istória ne’e moruk, ami hiloi dalan seluk la’ós sai inimigu maibé liuhusi maneira rekonsiliasaun diálogu no unidade nasionál”
“Daudaun ne’e Timor-Leste nu’udar nasaun ne’ebé hadomi paz, ativu iha multi-lateralismu no duadór ne’ebé forte hodi servisu hamutuk iha mundu globál, ami sai nu’udar nasaun dahuluk ne’ebé aprovadu secara ofisilamente adotadu, dokumentus persaudaraan manusia ba estabilidade umanu no moris hamutuk”
Nu’udar respondente ba realidade sira –ne’e mak g7+ eziste la’ós sai de’it inisiativu diplomata, maibé nu’udar unidade movimentu, hodi garante katak, nasaun sira-ne’ebé infrenta konflitu, laiha ona oportunidade atu simu pasivu husi desizaun esternál, maibé sai hanesan lian ida de’it hodi harii futuru ba nasaun ida-idak nian. Vizaun ida-ne’e mak tenke kontinua hodi hasoru iha futuru oin mai.
“Momentu istóriku ida-ne’e fó prezente oportunidade hodi hadia desekilíbriu iha pasadu no menata fila-fali ordem internasionál ne’ebé mak absolutamente justu, inkluzivu, no refleta ba lian husi nasaun hotu, la’ós hanesan de’it ema ne’ebé forte”.
Iha fatin hanesan, Ministru Komérsiu no Negósiu Estranjeiru, Bendito Freitas lori Governu no povu Timor-Leste nia naran, ha’u hato’o ba delegasaun sira, espera bele sintuniza durante iha Timór, iha mós ámbitu ba selebrasaun loron aniversáriu organizasaun g7+ ba da-15, maske delegasaun balun hala’o viajen ne’ebé mak do’ok, maibé ne’e sai hanesan retratu ne’ebé mak furak mai hodi hasoru malu iha oportunidade ida-ne’e.
“Ohin loron ita hamutuk la’ós hanesan reprezentante ba kada nasaun, maibé nu’udar membru família ne’ebé mak úniku, ho istória aspirasaun koletiva hodi harii paz, hametin reziliénsia inskluziva iha ita-nia nasaun”, Ministru ne’e hateten.
Governante ne’e informa, 6a reuniaun inter-ministeriál ida-ne’e, haforsa kompromísu hodi respeitu malu no sai solidariedade ne’ebé koletiva, no define dedikasaun hodi nafatin hakbiit mekanizmu kordinasaun ho objetivu atu harii konsolidasaun ba dame, no promove prinsípiu demokrátiku kona-ba valór umanidade.
“Reuniaun ida-ne’e, nu’udar momentu refleksaun no mós hanesan motivasaun hodi halo aksaun, bainhira ita selebra istória ne’ebé ita hala’o hamutuk, ita mós tenke haree ba oin, hodi forma futuru atu hametin estabilidade pás iha ita-nia rai rasik, inklui nasaun seluk”, nia hatutan.
Nia apelu fila-fali katak, komitmentu ne’e atu haforsa lian ita-nia rasik iha diplomasaun no multi-lateralizmu, sai advokasaun ba prosesu desizaun ne’ebé mak inkluzivu, Durante tinan-15 organizasaun g7 eziste nu’udar lian ne’ebé forte ba kada membru nasaun ne’ebé mak frakeza no infrenta konflitu, atu sai advokásia ba solusaun ne’ebé lideransa sira aprende hamutuk ho solidariedade.
“Ha’u mós hakarak hato’o apresiasaun espesiál ba Repúblika Sierra Leone, nu’udar Prezidente no sai hanesan líder ba organizasaun g7+, ne’ebé ho ninia dedikasaun durante étapa ikus ne’e, ita-boot ninia komitmentu ne’ebé forte ba vizaun ita-nia hamutuk no sai forsa ba membru sira hotu”, nia énfaze.
Iha atividade ida-ne’e mós, ho objetivu atu halo reflesaun ba istória ezisténsia organizasaun g7+, hodi halo reuniaun inter-ministeriál entre membru nasaun g7+ sira-nia progresu no obstákulu ne’ebé infrenta durante tinan-15 hodi halo avaliasaun no kontinua promove, hala’o papél tuir vizaun ne’ebé iha ba futuru mai.
Entretantu, partisipante ba atividade ida-ne’e mak hanesan Xefe Estadu no Xefe Governu, Governante, liña-ministeriál, parséria internasionál g7+, reprezentante Organizasaun Nasoens Unidas, delegasaun membru g7+, Afganistan, Burundi, Repúblika Sentrál Áfrikana, Chad, Costa Marfim, Guiné-Bissau, Haiti, São Tome no Prinsipé, Illa Salomaun, Somália, Sierra Lione, Libéria, Sudan Súl, organizasaun naun-governamentál, inklui akádemiku.
Jornalista: Alexandra da Costa
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo